Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fältbagare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
werksamhetsfält, område för ngns
werksamhet: campus (in hoc tam immenso campo
oratori licet vagari libere; hinc rhetorum
campus de Marathone - att utbreda sig
öfwer segren wid M., C. de Off. I. § 61;
nullum vobis sors campum dedit, in quo
excurrere virtus cognoscique posset, C. Mur.
cap. 9); synonyma uttryck äro: spatium,
curriculum, regio (vereor, ecquodnam
curriculum aliquando sit habitura tua et
natura admirabilis et singularis industria -
om det skall finnas något f. för dina stora
gåfwor och din utomordentliga
werksamhetslust, Brut. § 22; wältaligheten har intet skarpt
begränsadt f. bene dicere non habet
certam aliquam regionem, cujus terminis
saepta teneatur, C. de Or. II. 5); mera
allmänna motswarande uttryck äro: genus,
ars (röra sig på ett främmande f. in alieno
genere, in aliena arte versari; detta är ej
mitt f. non meum est (non mea
provincia haec est); det öppnar sig ett widsträckt
fält för hans werksamhet latissime patebit
l. manabit, ad multos pertinebit ejus
industria. — 4. f. i en trädgårdsanläggning:
area; areola. — 5. f. i ett rut-tak: lacus.
— 6. f. i en gafwel l. en dörr (dörrspegel):
fastigium; tympănum.
Fältbagare: pistor castrensis. -bageri:
panificium castrense. -fot se Krigsfot.
-frukter: fruges (terrae), campestres;
segetes. -herre: imperator; dux (exercitus,
belli); praetor (om icke-romerske
befälhafware, t. ex. praetor Atheniensis =
στρατηγός); wara f. (faktiskt) exercitui praeesse,
exercitum ducere; (till förmågan)
exercitūs ducere posse; ad bella gerenda
aptum esse; en skicklig f. bonus imperator;
fältherre-egenskaper, -talanger imperatoriae
virtutes, artes; f.-gestalt, -figur forma
imperatoria; f.-tält praetorium; f.-mantel
paludamentum. -kappa: sagum;
paludamentum (= fältherrekappa). -lif: militia; vita
castrensis. -läkare: medicus castrensis.
-mätare (se Landtmätare): mensor (agri,
agrorum); decempedator. -post: statio (i
konkret och abstr. mening); miles
stationarius; vigil, vigiliae (nattpost); excubiae;
excubitor; utsätta f-r ponere, disponere
stationes, vigilias; aflösa f-r deducere
vigilias; öfwergifwa sin f. de statione
decedere (se Post). -rop: 1. = härskri: clamor
militaris. — 2. = lösen: signum; utdela f.
signum dare. -skär: chirurgus
(castrensis). -skärsyrke: chirurgia. -slag:
proelium; pugna; acies (eg. härställning för
fältslag); segra i ett f., förlora ett f. e proelio
superiorem, inferiorem discedere; proelio
vincere alqm, vinci; f-t wid Marathon,
Cannae proelium l. pugna Marathonia,
Cannensis; deltaga i ett f. in acie versari (jfr
Slag). -tecken: signum (insigne) militare;
vexillum; samlas till f-nen, rycka fram med
f. ad signa convenire, signa ferre, inferre
alicui; signa referre (draga sig tillbaka med
f-nen); se Fana. -tjenst: militia; munus
militiae (gravis m., m-am sustinere, m-ā
fungi; vacatio m-ae ledighet från f.);
stipendium (göra f. stipendium mereri,
facere; in castris versari); opus militare,
castrense (= arbete i fält l. i läger). -tåg:
bellum; expeditio (enstaka expedition);
excursio (ströftåg); öppna f-t copias (ex
hibernaculis) educere, extrahere; börja ett
f. mot ngn bellum inferre alicui, copias
educere adversus alqm; infesto agmine
fines populi ingredi; göra, deltaga i ett f.
militare (cum alqo); castra sequi alicujus;
stipendium mereri l. facere; hafwa gjort
15 f. quindecim stipendia meruisse,
fecisse, habere; hafwa gjort alla sina f. (=
tjenat sin tid) stipendia confecisse,
emeritum esse; person som intet f. gjort
nullius stipendii homo; qui castra non
vidit; ngns första f. tirocinium alicujus; göra
sitt första f., göra f. som rekryt tironem
militare; f-t har warit lyckosamt bellum bene,
feliciter gestum est l. evenit; res bene
gesta est; bonum, secundum exitum
habuit bellum. -wakt: statio; excubiae;
excubitores; vigiles, vigiliae.
Fänad: pecus (pecoris); pecora (pecora
natura prona et ventri obedientia finxit,
Sa.); pecudes (natura hominis pecudibus
reliquisque beluis antecedit).
Fängelse: carcer, vincula publica
(statens f., häkte); custodia (eg. = fängsligt
förwar, arrest); ergastulum (arbetshäkte,
tukthus, straffängelse); sätta, kasta i f. in
carcerem, in vincula, in custodiam dare,
ducere, conjicere, tradere, mittere;
vinculis, custodiae mandare alqm; in
custodiam, carcerem l. carcere includere; sitta
i f. in custodia haberi, teneri, in carcere
cohiberi, attineri, jacere, asservari; straffa
med f., döma till fängelsestraff vinculis
coercere alqm, in vincula damnare alqm;
lössläppa ur f. custodiā liberari, emitti,
eripi; ex carcere, ex vinculis emitti,
educi; fly ur f-t ex vinculis effugere,
evadere. -cell: cella carceris. -håla: carcer
et tenebrae (L. VI. 17. 5); lautomiae.
Fängsel: 1. = band och bojor: vincula. —
2. = fängelse: carcer.
Fängsla: 1. = slå i bojor, fjättrar:
vincire; vinculis constringere. — 2. = häkta,
sätta i fängelse: comprehendere; in vincula
conjicere, compingere, deducere; in
carcerem l. carcere includere. — 3. oeg. =
intaga, winna: capere (aures alicujus; alqm
voluptate, admiratione); delectare
(eligendum est genus orationis, quod sine
satietate delectet eos, qui audiant); tenere
(pictura oculos); devincire (animum
oratione); - delinire, sibi conciliare l.
adjungere, detinere (f. wid sig = fästa wid
sin person, winna för sig); f. ngns
uppmärksamhet attentum facere animum alicujus;
animos eorum, qui audiunt, voluptate
captos l. delenitos tenere. -ande: suavis; quo
tenentur animi voluptate deleniti; ad
animos delectandos aptus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
