Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. att förfölja flottan, under f. af offer, L.];
praetextum, (T.); bruka, anföra ss. f. (se
ofwan under causa): causari (L. och poet.),
simulare, dissimulare alqd esse, futurum
esse; praetendere, praetexere alqd (alicui
bruka till f. för ngt, båda hos C.); under
hwarjehanda f-r varia (varias causas)
praetendens; ursäkta sig med en f. excusare
alqd; simulatione alicujus rei excusare,
tegere alqd; tjena till f. praetendi;
obtendi, obtentui esse (T., Sen.).
Förfall: 1. = förderf, förfallet tillstånd:
a. byggnaders, anläggningars o. dyl.: ruina;
labes; råka i f. dilabi; ruere; solvi;
corrumpi (vetustate et incuria); perire (Pt.
Most. v. 157 L.; jfr den der och v. 95 ff.
utförda jemförelsen mellan ett förfallet hus
och en förfallen person). — b. förhållandens
och personers (sedligt, ekonomiskt, politiskt,
literärt f.): ruina (fortunarum, ekon. f.),
naufragium (rei familiaris, imperii); tabes
quaedam; senium, veternus; sedligt f.
vitia; corrupti, depravati, dissoluti mores;
det djupaste f. extrema, ultima calamitas;
summa morum corruptio l. corruptela;
perditi mores; konsternas, literaturens f.
senium quoddam artium; orsaken till
konsternas f. causa corruptarum artium (jfr
dial. de causis corruptae eloquentiae, T.);
råka i f. labi (disciplina; mores); prolabi;
naufragium facere (om ekonomisk ruin);
labefactari (reip. disciplina); perverti
(mores); (aegrotant boni mores, morbus eos
invasit, Pt. Trin.); corrumpi, depravari;
quasi senescere (civitas, Graecia, opes
Graeciae); jacēre; hans affärer äro på f. res
ejus familiaris fracta, infracta est; ejus
fortunae exhaustae sunt; et res eum et
fides deficit; allt är på f. omnia soluta,
dissoluta, deteriora sunt; mannen är på f.
ad vitia pessumdatus est, vitiis se totum
dedit, tradidit; perditus est (vitiis,
inertiā); resa sig ur sitt f. (om stater o. d.)
restitui, recreari; om personer: ad bonam
frugem redire; mores emendare. — 2.
hinder att infinna sig l. att fullgöra en pligt:
impedimentum; necessitas l. causa
necessaria (qua quis impeditur, quo minus
diem aut negotium obeat); få, hafwa f.
(laga f.) necessitate l. causa justa,
legitima impediri -; excusationem habere;
sjukdom är laga f. morbus (justam)
excusationem habet; gitta att anföra laga f. jfr
C. de Legg. III. § 11: senatori, qui nec
aderit, aut causa aut culpa aderit (stånde
answar, med mindre han gitter -); anmäla f.
causam afferre, excusatione uti, cur non
veniat l. venerit; anmäla sjukdoms f.
morbum excusare, cur non venerit. -falla:
1. om byggnader o. dyl.: dilabi, solvi,
corrumpi (vetustate et incuriā); perire
(periere hae oppido aedes, Pt. Most. v. 157);
vitiari; putrescere; låta ngt stå och f.
sinere alqd dilabi, ruere, corrumpi. — 2.
om institutioner, samhällstillstånd o. d.
(sällsynt): labi; cadere; senescere. — 3. om
personer: corrumpi; ad (till) vitia
(ebrietatem o. d.) pessumdari, prolabi (C. de
Div. II. § 4); vitiis se totum dare,
corrumpendum se dare (Sa.); perire, de via
virtutis declinare. — 4. om skulder,
skuldebref: cadere (in diem certam); dies
solvendi venit. — 5. saken, frågan förfaller:
intercidit, cadit; non fit amplius mentio
rei. -fallen: 1. om byggnader o. d.:
ruinosus; putridus; (vetustate et incuriā)
dilapsus, collapsus. — 2. om
förmögenhetswilkor, institutioner o. d.: exhaustus (res
familiaris); dissolutus. — 3. om personer:
perditus; dissolutus; corruptus; ad vitia
projectus l. pessumdatus. — 4. om skulder
l. skuldebref (f. till betalning): cujus dies
jam venit l. exiit. — 5. (wara, göra sig)
f. till straff, böter o. d.: poenam mereri,
commereri; committere poenam, multam.
— 6. om saker = förwerkad: commissus.
Förfallodag: dies (praestituta,
constituta). -lös: justā causā l. excusatione
carens; cujus causa justa l. probabilis
afferri non potest. -tid = Förfallodag.
Förfalska: corrumpere; adulterare
(tabulas, numos); vitiare (senatus consultum);
interpolare. -falskad: corruptus;
adulteratus, vitiatus. -falskare: falsarius; f. af
testamente testamentarius. -falskning:
adulteratio, vitiatio (monetae, tabularum); f.
af testamente falsum testamentum;
anklagas, dömas för f. falsi accusari, damnari.
-falskningsbrott: (crimen falsi); dömas för
f. falsi damnari, T.
Förfara, v. intr.: agere, facere (recte,
male, prave); du har f-it rätt uti att
tillrättawisa honom recte fecisti, quod eum
castigasti l. recte eum castigasti; f. enligt
lag (med ngn) lege agere; (om offentliga
makten mot brottslingar) animadvertere in
alqm, supplicium sumere de alqo; f. mildt,
strängt o. s. w. mot ngn, f. med mildhet o.
s. w. bene, severe, leniter consulere in
alqm; lenitate, severitate uti in alqm,
adhibere lenitatem in alqm (adhibere
saevitiam in cives, ut heri in famulos, C.
de Off. II. § 24); cum lenitate versari in
alqa re; injustum esse, se praebere in
re, in alqm, alicui.
Förfara, v. tr.: 1. f. penningar, egendom:
dissipare; perdere; disjicere; låta ngt f-s
rem dissipari, corrumpi sinere, perire
sinere (syn. Förstöra). — 2. = spörja, få weta
(sällsynt): comperire; cognoscere.
Förfarande: ratio; (lagligt f. actio);
iakttaga ett f. alqo modo se gerere; ett
motsatt f. contraria ratio; konseqvent f.
constantia; klokt f. prudentia; obetänksamt f.
temeritas; grymt f. saevitia, crudelitas;
iakttaga ett mildt f. mot ngn lenitate uti in
alqm.
Förfaren: peritus (alicujus rei, in re).
-farenhet: peritia, usus (jfr Erfarenhet,
Skicklighet).
Förfaringssätt se Förfarande.
Författa: scribere, conscribere,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
