Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Författande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
conficere, componere (libros); concipere
(formulam). -fattande: conscriptio, confectio
(libri; se C. de Sen. § 3); conceptio
(formulae); anwända sin tid på f. libris
scribendis l. blott scribendo se l. tempus suum
dare; in scribendo tempus consumere,
collocare. -fattare: 1. i allm.: scriptor; is
qui librum scripsit, conscripsit; en god,
nyttig, lärd f. bonus, utilis, eruditus l.
doctus scriptor; klassisk f. scriptor bonus,
classicus (Gell.); jfr 2; berömd f. clarus
scriptor; filosofisk, historisk, juridisk f. qui de
philosophia scripsit; historicus l. historiae
scriptor; qui de jure civili scripsit;
poetisk f. poēta; prosaisk f. i mots. härtill
scriptor solutae orationis (absolut om
historieskrifware; jfr Prosa, Prosaisk); orator
(omnis dicendi elegantia augetur legendis
oratoribus et poētis, C.); jfr
sammansättningarna. — 2. f., ss. mönster för språk och
stil l. ss. källa, sagesman: auctor (i
silfweråldren om en literaturs författare l. om
författare, som hafwa ett namn i literaturen
i allm.; jfr Qu. X. I. § 24: Cicero se ab
illis quoque vetustissimis auctoribus,
ingeniosis quidem sed arte carentibus,
plurimum fatetur adjutum).
Författarearfwode: merces scriptoris
(scriptori soluta). -namn: nomen
scriptoris (auctoris, se Författare, 2); ett
berömdt f. clarum nomen scriptoris
(scriptor clari nominis). -werksamhet: utweckla
en mångsidig f., hafwa en mångårig f., göra
sig fördelaktigt känd genom sin f. varios
libros (varia) conscribere (et edere);
multos annos in libris scribendis ponere,
libris scribendis (scriptis) nominis
claritatem consequi, (inclarescere). -ära:
scriptorum (n. pl.), scriptoris gloria; sätta en
fläck på sin f. gloriam libris editis
partam maculare.
Författarskap: 1. en persons l. med
afseende på en person: han erkände sitt f. till
skriften confessus est, se librum (libellum)
scripsisse; förtjena penningar, lifnära sig på
sitt f. libris scribendis pecunias (-am),
victum quaerere. — 2. med afseende på
innehållet (slag af f.): genus scriptionis l.
scripturae; ett skändligt f. famosum,
flagitiosum genus scripturae, librorum; ett
simpelt f. leve genus scripturae.
Författning: 1. (utan pluralis) = tillstånd
i allm.: affectio (animi, corporis kropps-,
själs-f. - affectio est corporis aut animi
ex alqa causa commutatio, C.); affectus
(animi); constitutio (firma, bona
corporis c., C.); habitus (jfr Lat. Lex.); befinna
sig i en wiss f. quodam modo affectum esse;
försätta ngn i en f. alqo modo afficere alqm;
han befann sig i en sådan sinnets f., att wi
ej wågade nalkas honom ita animo erat
affectus, ut ad eum accedere non
auderemus; befinna sig i en lugn, dyster, upprörd f.
aequo, tristi, perturbato animo esse. —
2. särskildt: stats, samhälles f. disciplina
(civitatis); status civitatis (C. de Rep. I. §
70. 71); reipublicae forma, status, genus,
modus, constitutio, descriptio (ibdm § 70;
68; 69); respublica [i synnerhet der
författningen motsättes enwäldet ss. ett tillstånd utan
lag och författning: evertere remp. störta
f-n (konstitutionen); amici, propugnatores,
defensores rei publicae f-ns wänner och
förswarare]; monarkisk f. genus reipublicae
regium (C. l. c. § 69); demokratisk f. genus
reipublicae populare; (civitas popularis);
aristokratisk f. ea forma reip., quam tenent
principes, quae est penes principes l. in
dominatu principum, l. ex qua omnis vis
est penes principes; hafwa en monarkisk,
aristokratisk, demokratisk f. ab uno (a
singulis om flere stater), a principibus, a populo
(populis) teneri (C. de Div. II. § 6); en
stat med god f. bene constituta civitas;
enkel statsf. simplex reipublicae forma;
blandad statsf. juncta moderateque permixta
conformatio rei publicae (C. de Rep. §
69); genus reip. ex tribus illis aequatum
et temperatum (ibdm); gifwa staten f.
rempublicam (legibus et institutis)
temperare, describere; gifwa en god, fast f. remp.
bene constituere, firme constituere,
stabilire; förändra f-en formam civitatis l.
reipublicae mutare; störta, på wåldsam wäg
upphäfwa f-n rempublicam evertere;
hafwa sin egen f. suis legibus et institutis
uti; återställa, återgå till sin förra f. in
pristinum statum restitui, redire. — 3. =
förordning, stadgande: lex (populi); edictum
(praetoris); decretum (senatus); enlig
gällande f. ex lege.
Författningsenlig, -messig: legitimus.
-enligt: ex lege; legitime.
Förfela: f. målet a meta aberrare,
metam non contingere; f. sin afsigt
propositum, id quod sibi proposuit, non assequi,
non consequi; f. sin werkan (vim nullam
habere) nihil agere, nihil efficere;
irritum, frustra, inutilem esse. -felad:
irritus; vanus; inanis; en f. gissning
conjectura inanis, a vero aberrans.
Förfinad: expolitus; elegans; politus
(politior); ett f-dt lefnadssätt elegantia vitae;
elegans vitae cultus; f. bildning politior
humanitas; elegantia doctrinae; f-e seder
mores politi, expoliti. -fining: 1. ss.
handling: expolitio. — 2. ss. tillstånd:
elegantia; öfwerdrifwen f. lascivia; deliciae.
Förflugen: levis; temerarius;
inconsideratus; vanus; ventosus; ett f-t ord verbum
temere missum, emissum; f-t rykte rumor
incertus (jfr Påflugen). -flugenhet:
levitas; leve ingenium; vanitas.
Förfluten: praeteritus; wara f.
praeteriisse, transiisse; fuisse; det förflutna res
praeteritae; praeterita (n. pl.); det f-a,
närwarande och tillkommande quae fuerunt,
quae sunt, quae futura sunt; det senast,
närmast f-a året annus proximus, prior,
superior; qui proximus praeteriit l.
transiit; under den närmast f-a tiden his
proximis diebus l. annis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
