Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förklara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
numero, hostis loco habere; f. ngn
landsflyktig, biltog alicui aquā et igni interdicere;
f. ngn fågelfri proscribere alqm; f. ngn för
arfwinge heredem scribere, instituere; f.
ngn för segrare citare, pronuntiare alqm
victorem; f. ngn för (wald till) pretor,
konsul renuntiare (r-t praeco, consul -
walförrättaren - voce praeconis); declarare
(consul - walförrättaren). -klara sig: I. om
personliga subjekt: 1. i allm. = f. sin mening:
sententiam, quid sentiat, expromere,
diligentius, accuratius (närmare) exponere,
explicare. — 2. = gifwa skäl för sin
mening l. sitt handlingssätt: rationem
reddere, cur ita sentiat, cur fecerit alqd. —
3. f. sig för ngn: causam alicujus amplecti,
sequi; ad causam alicujus inclinare;
defensionem, causam alicujus suscipere;
partes alicujus sequi, ad alicujus partes
transire; f. sig för ngns mening in sententiam
alicujus discedere, alicujus sententiae
accedere, alicui assentiri; f. sig för ngt
suadere alqd (s. bellum); dicere alqd sibi
(vehementer) probari, placere; probare
alqd; f. sig mot ngn alicujus adversarium,
inimicum se esse ostendere; contra alqm
dicere, contendere; alicui adversari; f. sig
emot ngt dissuadere (legem, bellum),
improbare, dicere sibi non probari,
displicere alqd; non censere. — II. om sakliga
subjekt: saken f-ar sig, låter sig f-a res
(facile) explicatur, potest explicari; det
låter sig lätt f., att han ej war hemma cur
domi non fuerit, haud obscurum est,
facilis est explicatio, interpretatio.
-klarad: i biblisk mening: illustratus (bestrålad),
collustratus (divino quodam fulgore).
Förklaring: 1. = förtydligande, utweckling:
explicatio; explanatio; expositio; f. af ett
ord, en skrift verbi interpretatio,
explicatio; f. af en författare enarratio,
explicatio; (konkret) commentarius; gifwa orden en
annan f. verba aliter interpretari,
explicare; hans f. är oriktig verba perperam
interpretatus est; han gaf den f-n att - ita
disputavit, ut diceret -. — 2. afgifwande
af skäl l. skäl som afgifwes för ngt: ratio
(reddita); causa; gifwa en f. af ngt
interpretari alqd (omnia ista ego alio modo
i-or, qui palaestras Graecos
exercitationis, non disputationis causa - invenisse
arbitror, C. de Or. II. § 21); gifwa en
rimlig f. af ngt causam, rationem probabilem
rei (cur sit alqd) afferre; gifwa en
naturlig f. af ngt rem ex causis naturalibus
repetere, in naturae necessitate positam
docere; etymologisk f. af ett ord verbi
notatio, (originatio); jfr Förklara I. 2; f. =
upprättelse: satisfactio; ursäktande f.
excusatio; defensio; afgifwa den f. att excusare
med ack. och inf. — 3. = uttalande, öppet
tillkännagifwande: significatio; professio;
denuntiatio (i hotande bibetydelse); responsum
(swar); confessio (bekännelse); krigs f. belli
denuntiatio; han afgaf den öppna f-n, att
han ansåg sig hafwa lof att göra hwad som
helst aperte professus est, se quidvis sibi
licere existimare; han framträdde med den
öppna f-n, att han ej wille lyda konsuln
propalam exstitit negans, se consuli parere
velle. -ringsgrund: ratio; uppgifwa en
sannolik f. rationem probabilem reddere rei
l. cur sit, factum sit alqd. -ringssätt:
ratio rei interpretandae, explicandae,
excusandae; det gifwes många f. multis
modis res explicari, excusari potest; verba
non uno modo interpretari licet.
-ringswis: (tillägga) f. ad rem explicandam; quo
melius res intelligatur.
Förklarlig: facilis ad explicandum, ad
intelligendum; det är lätt f-t, att han ej
will, hwarför han ej will gifwa wika facile
intelligi potest, apparet, eum cedere nolle,
cur cedere nolit; en lätt f. orsak causa
aperta, haud obscura; en lätt f. blygsel
pudor, cujus causa in aperto, haud obscura
est.
Förklema: indulgendo, nimiā
indulgentiā l. mollitiā corrumpere; effeminare.
-ande: effeminatio.
Förklena: alicui (alqm) obtrectare, de
alqo, de laude alicujus detrahere; laudem
alicujus imminuere, minuere; yttra sig
f-nde, på ett f-nde sätt om ngn
contumeliose dicere; detrahendi causa studiose
(partiskt) dicere, loqui de alqo (C. de Off. I.
§ 134). -klenlig: contumeliosus;
ignominiosus; yttra f-a ord om ngn contumeliose,
in alicujus contumeliam dicere,
obtrectare alicui; wara f. för ngns rykte famae
alicujus nocere.
Förklinga: conticescere; non jam audiri.
Förkläda: aliena veste induere,
occultare alqm; f. till bonde rustico vestitu
induere. -kläda sig: vestem alienam
sumere; mutato, alieno vestitu occultari;
f. sig till bonde rusticum vestitum
sumere; vestitu rusticanum simulare; f. sig till
qwinna vestitu sexum dissimulare. -klädd:
aliena veste indutus; f. till qwinna
muliebri veste indutus; sumpta muliebri veste
(exiit); en f. qwinna mulier virili vestitu
(occultata, dissimulata); mulier cum
veste virili. -kläde: praecinctorium;
subligaculum. -klädning: vestis mutatio;
mutata vestis.
Förknappa: minuere; curtare. -ning:
imminutio; lefwa på f. misere, tenui victu
et cultu vivere; genium suum defraudare.
Förknippa: 1. eg.: (fasce) colligare;
copulare, connectere; oeg.: företaget är f-dt
med stora swårigheter res magnas habet
difficultates; min wälfärd är med min slägts
nära f-d mihi fere cum propinquis
communis fortuna est; f. en mening med ett ord
vim, notionem verbo subjicere.
Förkofra: augere (divitias); alere
(gloriam). -kofra sig: crescere, augeri; f. sig
i krafter, kunskaper viribus, scientia
augeri; in literis, in studiis progressus
facere, proficere; f. sig i dygd ad virtutem
progredi; landet har under dessa år f-t sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
