Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förmögenhetsafgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hominum, qui rem habeant, C.); opibus,
divitiis abundare, affluere; opibus valere;
förlora, förstöra sin f. rem (familiarem),
bona amittere, profundere, effundere;
bonis everti (mista); att wara nöjd är f. non
esse cupidum divitiae sunt (C.);
uppskattad f. census. -mögenhetsafgift: tributum
(quod pro l. ex censu confertur).
-mögenhetswilkor l. -omständigheter: fortunae;
res; hans f. äro små, torftiga res parva,
tenuis est.
Förmörka: obscurare alqd; tenebras
offundere, obducere, inducere rebus; hans
ögon (syn, förstånd) woro f-de oculis (menti)
caligo offusa erat, occaecati oculi erant;
solen f-des sol defecit. -mörkelse: defectio
solis, lunae; obscuratio; defectus.
Förnagla: clavis defigere; clavis
obstruere (om kanoner).
Förnamn: praenomen.
Förnedra: 1. med personligt subjekt
(sällan): in inferiorem locum deducere,
detrudere; premere; den sig upphöjer, han skall
warda f-d qui se ipse efferet (C.) l.
extollet (Sa.), premetur (jfr Förnedra sig). —
2. med sakligt, abstrakt subjekt: dedecori esse
alicui, dedecorare; infamiam, dedecus,
humilitatem habere; afund f-ar menniskan
homini dedecori est, ab homine
alienissima est invidia; djupt f-d under djuren är
begärelsernas slaf infra beluas est, qui se
libidinibus constringendum dedit; f-d
qwinna femina stuprata, vulgata. -nedra
sig: 1. se abjicere; dedecus, flagitium
admittere; dignitatem suam ipsum
imminuere; alqd se indignum committere; att
ngn kunnat f. sig så djupt tantum quenquam
dedecus admittere potuisse!; f. sig till ngt
descendere, se demittere ad rem;
projicere se in (fletus muliebres, L.); f. sig
genom ngt dedecus concipere, sibi parere
alqa re; f. sig för ngn adulari alicujus
fortunam. — 2. i gammaldags uttryck: se
summittere; in inferiorem locum sponte
descendere; den sig f-ar, han skall warda
upphöjd qui se summittet, extolletur (spreta
gloria cumulata redit, L.). -nedrande:
turpis. -nedring: humilitas; turpitudo;
befinna sig i ett tillstånd af den djupaste f. in
extrema turpitudine versari; se ngn i hans
f. alqm vitiis turpificatum, dedecoratum
videre.
Förneka: 1. wanligen = neka till, att ngt
så l. så förhåller sig: negare; infitias ire;
infitiari; sanningen häraf kan ej f-s verum
hoc esse non licet negare. — 2. = wägra,
ej unna ngn ngt (wanl. neka): negare,
denegare alicui alqd; f. sig (ɔ: neka sig) ngt
abstinere, (sponte) carere alqa re. — 3.
f. ngn = icke erkänna ngn, neka till ngt ss.
sitt: non agnoscere, non cognoscere alqm,
alqd (suum; et signum et manum suam
cognovit, C. in Cat. III. § 12; jfr § 10. 11);
infitiari alqd och (poet.) alqm; f. sina
religiösa åsigter quid de rebus divinis
sentiat, dissimulare, celare; ea, quae de
rebus divinis dixit, sensit, mutare,
migrare, ab iis - desciscere, recedere. -neka
sig: naturam exuere; a se desciscere; (a
suis institutis desciscere); sui dissimilem
fieri l. esse; alqd se indignum
committere; wid detta tillfälle f-de sig hans klokhet
hac in re illius prudentiam desidero; hans
goda hjerta f-de sig aldrig eadem semper
utebatur l. erat humanitate; (nulli ejus
deerat humanitas); en faders hjerta f-r sig
aldrig paternus animus neque dissimulari
potest neque mutari; romarnes tapperhet
f-de sig icke heller wid detta tillfälle Romani
eadem, qua semper, virtute utebantur,
vetere gloria se non indignos
praestiterunt, a pristina gloria non
degeneraverunt.
Förnimbar: qui sentiri potest; sinligt f.
sensibilis; qui in sensus cadit, sensibus
percipitur. -nimma: 1. i allm. med sinnena
f., warseblifwa: sensibus percipere;
sentire; cernere; audire; icke ett ljud förnams
sonus nullus audiebatur. — 2. = spörja,
få weta: comperire, cognoscere, audire.
— 3. = märka, förstå, att ngt förhåller sig
så l. så: sentire, intelligere alqd esse.
-nimmelse: sensus; obehaglig, behaglig f.
sensus gravis, jucundus; f. af smärta, njutning
sensus doloris, voluptatis l. ensamt dolor,
voluptas. -nimmelseförmåga: sensus.
Förning: sportula (recta).
Förnuft: 1. f. ss. förmåga: mens; ratio;
intelligentia; f-et är Guds bästa gåfwa
ratione nihil a Deo melius habemus l.
accepimus; sundt f. sana mens (C.); en
menniska med sundt f. sanae mentis homo; wid
sundt f. och sunda sinnen integra mente
reliquisque sensibus (C. de Sen. § 72);
hafwa f., wara begåfwad med f. ratione uti,
rationis participem, compotem esse; f-ets
lagar recta ratio; lex rationis (naturae);
med f-et fatta ratione l. mente complecti,
assequi, comprehendere, percipere; bruka
sitt f. ratione, recto judicio uti; rationem
sequi; begären böra lyda f-et, wara f-et
underdåniga rationi parere, obtemperare
debent appetitus; det går öfwer allt
menniskoförnuft hoc in intelligentiam nostram l.
humanam non cadit; strida emot f-et a
ratione abhorrere, rationi repugnare, a recta
ratione alienum esse; taga sitt f. till fånga
under en auktoritet auctoritate alicujus
moveri, duci. — 2. sundt f. = sundt
menniskoförstånd: sensus; sensus communis; detta
lärer redan sunda f-et hoc est in sensu
communi; sensus communis docet; det
strider emot sunda f-et abhorret a sensu
communi; sensus communis repugnat
(Hor.). — 3. = förnuftighet, praktiskt
förstånd: sanitas; sapientia; prudentia; ratio,
consilium: komma till f. ad sanitatem
redire, reverti; bringa ngn till f. ad
sanitatem reducere, revocare alqm; med f.
sapienter; prudenter, considerate; utan f.
insipienter; stulte; inconsiderate; temere;
det finnes ej (sundt) f. i detta här nihil in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
