- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
647-648

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förstad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämnet, anser jag mig f. böra säga - prius
quam ad rem propositam aggredior,
praedicendum censeo o. d. — 6. denique,
demum (= icke förr än): först då l. då först
tum demum, tum denique (C. Tusc. I. §
75); f. på tionde dagen decimo demum die;
f. han har insett ille demum intellexit; f.
efter många böner lät han beweka sig multis
d. precibus motus est.

Förstad: suburbium; i f. belägen
suburbanus.

Förste, m. se Furste.

Försteg: hafwa f., långt f. multo
praecedere, praecurrere, antecedere, superare
alqm; (se Försprång).

Förstena: in lapidem vertere, durare
alqm. -stenas: in lapidem verti,
durescere; f-s af fasa attonitum haerere,
exanimari; han stod som f-d obstupuit,
obstupefactus haesit; deriguit malis (Ov. om
Niobe).

Förstfödd: quem primum peperit alqa;
primus, maximus natorum, filiorum
alicujus. -föderska: primipara. -födslorätt:
jus (primi) maximi filii.

Försticka sig: abdere se (in silvam, in
domum alicujus).

Förstkommande: primus quisque; ut
quisque primus venit.

Förstling: primitiae frugum; honor (offra
f-n af winet åt ngn vini honorem libare
alicui); detta är f-n af hans penna hoc ejus
tanquam tirocinium est.

Förstnämnd: primus; (af twå) prior, ille;
is quem primum l. priorem dixi,
diximus o. d.

Förstockad: obstinatus; offirmatus;
pervicax. -stockelse: obstinatio; obstinatus,
offirmatus animus.

Förstone: i förstone primo; initio.

Förstoppa: obturare, obstruere (t. ex.
foramen); oppilare; f-d mage alvus astricta,
dura. -stoppning: i allm.: obturatio,
obstructio; magens f. alvus astricta, dura,
lenta; alvi duritia.

Förstora: augere (i ord f. - i hwilken
betydelse det sw. ordet mest förekommer -
verbis augere, in majus augere; neque
verbis auget suum munus, si quo forte
fungitur, sed etiam extenuat, C. de Off. II. §
70; = verbis extollere, exaggerare; in
majus ferre, L.); amplificare (domum,
urbem); imperium dilatare (C. de Off. I. §
76), proferre fines imperii; multiplicare
(mångfaldiga, t. ex. om ett mikroskop).
-storing: amplificatio; multiplicatio;
exaggeratio. -storingsglas: *microscopium.

Försträcka: 1. f. en lem: nimis
contendere; luxare, distorquere. — 2. f. ngn ngt
= låna: commodare, suppeditare, mutuum
dare, in antecessum l. ante diem solvere
alicui alqd. -sträckning: 1. luxatio. — 2. =
lån: commodatio; res, pecunia mutuo data.

Förströ: 1. eg.: dispergere, spargere,
dissipare; disjicere. — 2. f. ngns sinne: a. =
skaffa ngn förströelse: relaxare animum
alicujus; animi molestiam, tristitiam
abstergere, discutere; curas dissipare (Hor.). —
b. = distrahera: animum alicujus
occupare, distrahere, distringere, a re
proposita avertere, avocare. -ströelse:
relaxatio, remissio animi (eg. nedspänning,
lossande); söka f. relaxationem animi
quaerere; för f-es skull ad animum (-os)
relaxandum (-os); ofta tages f. liktydigt med nöje:
delectatio, oblectatio, ludus, voluptas;
hängifwa sig åt f-r (oblectamentis),
oblectationibus se dare; (ludere); tomma f-r
inanes, vanae delectationes,
oblectationes; wi äro ej skapade för skämt och f-r non
ita a natura generati sumus, ut ad ludum
et jocum facti esse videamur (C. de Off.
I. § 103. 104).

Förstuga: vestibulum, ostium (äußerer
und innerer Hausflur, jfr Overbeck, Pompeji
I. pag. 237 ff.; Gell. XVI. 5). -stuguqwist:
pergula.

Förstulen: furtivus. -stulet: furtim; clam.

Förstummas: obmutescere.

Förstå: 1. med sakligt objekt: a. i allm.:
f. ngt, hwad ngt är, att ngt är intelligere,
percipere, scire, sentire (mente assequi,
comprehendere); f. mer än andra plus,
quam ceteri, videre, sentire (Cs.);
intelligere (C. de Off. II. § 33); f. hwad ngn
menar, säger, will quid sentiat, dicat,
velit aliquis, intelligere; f. halfqwäden wisa
quo spectent, pertineant verba alicujus,
quid significetur ambagibus, videre; jag
f-r intelligo, audio; nu f-r jag nunc scio,
intelligo; så widt jag f-r quantum ego
video, intelligo. — b. f. ett språk: linguam
scire, icke f. - nescire (utram tandem
linguam nescio, C. de Fin. II. § 12); f. latin,
grekiska scire latine, graece; f. musik,
matematik musicae, mathematicae scientem,
peritum esse; f. fåglalåt quid significetur
avium cantibus, intelligere, scire;
volucrum cantus sentire (Vg.). — c. det
förstås (= det är klart, naturligt): apparet;
scilicet, videlicet; facile est intelligere
o. d. (det f-s, att han gick för långt scilicet
nimis hic quidem est progressus, C. de
Or. III. § 128). — d. låta förstå, låta ngn
f., gifwa ngn att f.: (haud obscure, haud
per ambages) ostendere, significare,
indicare (alicui); monere alqm; prae se
ferre (Porsenna prae se tulit,
quemadmodum, si non dedatur obses, pro rupto
foedus se habiturum, sic deditam
inviolatam ad suos remissurum, L. II. 13. 8);
låta otwetydigt, öppet f. aperte, libere
profiteri; otydligt, i gåtor låta f. obscure, per
ambages jacĕre. — e. f. ngt så l. så, f. ngt
med ngt: interpretari (verba alicujus alqo
modo; eam sapientiam interpretantur,
quam - med wishet f. de ngt, som - adhuc
mortalis nemo est consecutus, C. de Am.
§ 18); vim aliquam subjicere verbis
alicujus (så äro Apollos ord att f. hanc vim
habent verba Apollinis, C. Tusc. I. § 52);
intelligere med 2 ackusativer (prudentiam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free