Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förstå sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aliam quandam virtutem intelligimus -
med klokhet f. wi en annan dygd, C. de Off.
I. § 153); dicere, vocare (med 2 ackus. =
i sitt tal f. ngt med ngt - omnes jucundum
motum, quo sensus hilaretur, latine
voluptatem vocant, C.); accipere alqd ita,
in aliquam partem [id ego in eam
partem accepi, - jag har förstått det så -, oram
maritimam illum pro derelicto habere,
C. Ep. ad Att. VIII. 1; omnes ita
accipiebant, privatos (decemviros) a Claudio
(esse) judicatos, L. III. 40; jag will ej
hafwa det så f-dt non ita accipiendum est,
quasi dicamus, de Fin. V. 9. 26; neque
haec ita dico, ut ars alqd limare non
possit, C. de Or. I. § 115]; huru skall jag
f. detta quorsus haec pertinent?; quid hoc
sibi vult?; - f. med infinitiv ss. objekt, f. att:
scire (non scivit deligere, cujus
potissimum similis esset, C. de Or. II. § 91);
didicisse; posse. — 2. med person ss. objekt:
a. i allm.: intelligere, quid dicat, sentiat,
velit aliquis, qualis sit aliquis, mera
sällan intelligere alqm (barbarus hic ego
sum, quia non intelligor ulli, Ov.;
Catonem sua aetas parum intellexit, Sen.);
f. mig rätt cave verba mea perperam
interpretere; neque haec ita dico, disputo,
accipi volo et cet. — b. = wara i
förstånd med ngn, se Förstånd.
Förstå sig: 1. impersonelt: det f-r sig
(ungefär = det förstås) apparet (id l. istud
quidem); scilicet, videlicet. — 2. f. sig på:
a. ngt: didicisse, scire, nosse alqd (t. ex.
linguam Graecam scire, didicisse; multa
scire, nosse); peritum, gnarum,
intelligentem esse alicujus rei (rerum civilium,
rei publicae regendae - politik - peritum
esse; artium intelligentem esse; musicae
scientem esse); de alqa re (t. ex. de
artibus, de signis - konstwerk) exquisitum
judicium habere, prudenter judicare
posse; f. sig på bönder mores rusticorum
nosse (senatus et optimatium ingenia
perdidicisse, T. Ann. IV. 33); icke f. sig på
skämt jocus quid sit (quatenus ferri
possit aut debeat), nescire; ofta = jocum
odisse, joco res tractari nolle. — b. f. sig
på att -: scire, didicisse med infinitiv.
Förstående: wäl (till) f-es = scilicet;
videlicet.
Förstånd: 1. ss. själsförmögenhet: mens;
ratio; intelligentia; ingenium (=
intellektuella anlag); judicium (= omdöme); f. och
känsla mens animusque; skarpt f., klarhet,
skärpa i f-t, klart f. mens subtilis, ingenii
subtilitas, acumen; mens acris; acies
mentis; skarpt f. och liflig känsla ingenii
animique celeritas, ingenii et animi motus
celeres (C. de Or. I. § 113); med f-t fatta
mente l. ratione percipere, assequi; det
går öfwer mitt f. id in meam
intelligentiam non cadit; mitt f. står stilla torpent
mea consilia (L. I. 37); rem expedire non
possum; förlora f-t mente capi, alienari;
(de potestate mentis exire); furere,
insanire incipere; icke wara wid sitt fulla f.
furere, insanire, amentem, mente captum
esse; (de l. ex mente exisse); bringa ngn
från f-t de mente deturbare alqm; wara
wid sitt fulla f., hafwa sitt f-s (oftare säges
förnufts) bruk mentis compotem esse;
mente sana, integra esse, uti; har du ditt
f. i behåll satin’ sanus es? (incolumi capite
es, Hor.); skärpa, uppöfwa sitt f. mentem,
ingenium acuere (excolere, subigere);
utbildadt, uppöfwadt f. ingenium subactum
(C. de Or. II. § 131); bruka sitt f. judicio
uti, consilio uti; moget f. mens matura,
(maturitas ad prudentiam, C.), confirmata,
ingenium corroboratum (amicitiae
corroboratis confirmatisque et ingeniis et
aetatibus judicandae sunt, C. de Am. § 73).
— 2. ss. faktisk egenskap (= klokhet, insigt,
begrepp): prudentia (klokhet, saklig insigt);
consilium (fintlighet, ”rådwishet”);
sapientia; sanitas (besinning); moderatio
(praktisk klokhet, sans); ratio (beräknande,
systematiserande förstånd); judicium (omdöme);
wanligt menniskoförstånd sensus communis
(sakna w. m. sensu communi carere);
wanligt godt f. communis prudentia; med f.
prudenter, ratione, magnā prudentiā,
considerate, moderate; ådagalägga f.
prudentia uti, p-m praestare; prudentem se
praestare (praestare consilium suum, C. de
Or. III. § 33); en man med f. homo
prudens, magni consilii, consilii plenus;
komma till f. (h. e. till förståndig ålder) mente,
ingenio confirmari; (mens alicujus
adolescit); sapere incipere; nyktert f.
prudentia et sanitas l. moderatio; torrt f. sanum
et siccum (aridum) quodammodo
ingenium; (subtilitas ingenii); hafwa f. på ngt
scire, didicisse, intelligere alqd; posse
judicare de alqa re; utan f. nullo judicio,
nulla ratione, nullo consilio, temere; det
finnes intet f. hos honom nihil in illo
prudentiae, nihil consilii, nihil sanitatis est.
— 3. (= att förlikas med, stå i förbindelse med
ngn): a. wara i godt f. med ngn conspirare
cum alqo, concorditer vivere cum alqo;
bene convenit inter alqos; gratia est
alicui cum alqo; det goda f-t är brutet,
återstäldt emellan dem simultas inter eos orta
est, gratia inter eos reconciliata est; in
gratiam redierunt. — b. wara i hemligt f.
med ngn: occulte cum alqo communicasse,
contulisse consilia, colludere (ɔ: spela
under täcke) cum alqo, occulte agere cum
alqo; stå i hemligt f. med sin klients
motpart praevaricari; anklagas för hemligt f.
med motparten praevaricationis reum agi.
— 4. ett ords rätta f. = det sätt hwarpå
det bör förstås: vis (quae verbo subjici
debet l. subjecta est); significatio vocabuli,
sententia (twista om en texts rätta f. de
significatione l. sententia scripti, de
scripti interpretatione ambigere; jfr C.
de Or. II. § 110 ff.). -ståndig: 1. om
personer: sanus, mentis compos (som har sitt
förstånds bruk - inter sanos delirare, C.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
