Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förstöra sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egestatem redigere. — f. f. tid: tempus
terere, conterere, frustra consumere in re
på ngt. — g. f. glädjen, friden, det goda
förhållandet (wanl. störa), ngns förhoppningar,
planer o. d.: turbare (pacem, gratiam,
concordiam); exstinguere, infringere,
pervertere spem alicujus, alicui spem
praecidere; f. utsigten, ställets skönhet aspectus,
loci amoenitatem corrumpere; f. glädjen
corrumpere; f. ngns plan consilium,
rationem pervertere, turbare. — h. i wanligt
tal ofta = genom wårdslöshet tappa bort,
förlora: amittere, perdere. -störa sig: se
perdere, perire (pereundi perdendique
omnia libido, L.); genom utswäfningar f. sig
voluptatibus vires corporis frangere,
pessumdari. -störande se Förstöring. -störare:
Carthagos f. eversor Carthaginis l. qui
Carthaginem evertit; fredens f. pacis
turbator (owanligt ord). -störd: se f. ut, hafwa
ett f-dt utseende: a. morbo, (libidinibus)
(confectum, debilitatum videri)
deformatum esse. — b. se förwirrad, förskräckt ut:
vultu turbato, vesano esse; in ore et vultu
ejus vesania inest (Sa. Cat. 5). -störelse:
vastitas (åstadkomma en fullständig f.
summam vastitatem efficere, agris inferre, in
agris reddere, facere; omnia vastare, ferro
et incendiis miscere); perturbatio
(disciplinae veteris, C.). -störelselusta: perdendi
(vastandi, devastandi) libido, furor.
-störing: en stads f. disturbatio, eversio,
excidium; efter Trojas f. eversā Trojā;
husets f. destructio, demolitio aedificii;
förmögenhets f. dissipatio pecuniae; härens f.
clades, occidio, internecio, interitus
exercitus; grödans f. frugum vastatio,
vastitas.
Försumlig: negligens, indiligens,
remissus (in alqa re); solutus, dissolutus,
socors (till lynnet); wara, wisa sig f. i ett
göromål negotium negligere, negligenter
(leviter) administrare, in negotio
gerendo, administrando negligentem esse; f.
gäldenär lentum, tardum nomen; f. i
brefskrifning in epistolis rescribendis
negligens, cessator. -sumlighet: negligentia;
socordia; wisa f. negligentem se praebere.
-sumligt: negligenter (agere, tractare
aliquid). -summa: 1. med sakobjekt: negligere
(negotium, mandatum; äfwen med
infinitiv: n. diem obire f. att infinna sig på
utsatt tid); negligenter, socorditer gerere,
administrare munus (= försumligt sköta);
f. sin pligt officio deesse, officium
praetermittere, deserere (C. de Off. I. § 28); f.
ngns underwisning negligenter, non eā, qua
oportebat, diligentiā instituere alqm; f.
sin syssla, sitt uppdrag munus, susceptum
negotium, procurationem, mandatum
deserere, relinquere, non obire (de Am. §
7); in officio cessare (claudicare); f.
skolgång (skolan) abesse (sine causa); cessare;
f. ett tillfälle occasionem dimittere,
praetermittere, tempus omittere; f. att infinna
sig ad diem, ad tempus non adesse;
tempus, diem non obire; f. att göra ngt
negligere, praetermittere, remittere (Sa.)
facere alqd l. blott praetermittere, non
facere alqd. — 2. med personligt objekt: a. =
uppehålla ngn, upptaga ngns tid: morari,
detinere alqm; blifwa f-d i ngt detineri;
ab opere excludi, opere prohiberi (C. de
Or. III. § 58). — b. = icke wårda l. wisa
tillräcklig uppmärksamhet: deserere; deesse;
f. ett barn in infanti alendo, educando
negligentem esse; infantem deserere; f. en
lärjunge non eā, qua par erat, diligentiā
instituere alqm; f. sina wänner, sina
klienter amicis, clientibus deesse, amicos -
deserere; f. sina wälgörare homines de se
bene meritos non ea, qua par erat,
pietate colere. -summa sig: = f. pligt,
tillfälle officio deesse; ad tempus non adesse;
diem non obire; occasionem dimittere,
praetermittere; cessare. -summelse:
neglectio, praetermissio (officii, temporis);
negligentia (eg. = försumlighet); göra sig
skyldig till f. officio deesse; cessare;
negligentem se praebere; in neglecti officii
crimen incurrere; propter neglectum
officium merito reprehendi.
Försupen: vini usu immoderato
debilitatus.
Förswaga: infirmare, infirmum l.
imbecillum reddere, debilitare, frangere
(vires alicujus, alqm, potentiam,
auctoritatem alicujus, vim rei); imminuere,
minuere (vires, potentiam alicujus); f. kropp
och själ vires animi et corporis frangere,
infringere, nervos animi et corporis
elidere; f. staten opes civitatis frangere,
debilitare, attenuare, atterere; f. synen
oculos hebetare, aciem oculorum obtundere;
f. hörseln aures hebetare; med f-de krafter
viribus debilitatis, exhaustis; f. ngns mod
animum alicujus frangere; f. hären
exercitum debilitare, copias imminuere; den
sjuke f-as dagligen in dies infirmior fit,
vires ejus in dies imminuuntur; f. ngns skäl,
förswarsgrunder rationes, defensionem
infirmare, frangere; med f-d helsa affecta
valetudine; ytterligt f. conficere. -swagande:
infirmatio.
Förswar: defensio (i sak och i ord);
excusatio (i ord); patrocinium (inför rätta);
taga i f. defendere, tueri; excusare; åtaga
sig ngns f. patrocinium, causam alicujus
suscipere; anföra till sitt f., att -
defendere (se id aliorum causa fecisse); han
anförde till sin wäns f., att han - defendit,
excusavit socium, quod eum brachium
fregisse diceret (C. de Or. II. § 253); f-t
war swagt, otillfredsställande defensio erat
infirma, vacillabat, lababat; till städernas
f. urbibus praesidio, ad urbes tuendas.
-swara: 1. i handling: defendere, tueri,
tutum praestare; f. ngn för ngn ab alqo
(sällan contra alqm) tueri, defendere alqm;
ab injuria prohibere, vindicare alqm;
injuriam defendere, prohibere, propulsare
ab alqo; pro alqo, pro libertate pugnare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
