- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
677-678

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gadd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


G

Gadd: aculeus; spiculum, cuspis;
försedd med g. aculeatus; lemna g-n qwar i
ngns kropp aculeum in corpore relinquere
(bildl. C. de Or. III. § 138).

Gaffel: furca (i allm. twå- l. treuddigt
redskap; g. wid matens intagande brukade ej
romarne); furcilla; fuscina. -formig:
furcae similis. -häst: equus temoni bifurco
junctus. -stång: temo bifurcus.

Gafwel: fastigium; dörren står på wid
g., slå dörren upp på wid g. janua expansa
patet, januam expandere, pandere (jfr
Widöppen). -fält: tympanum. -spets:
culmen.

Gage: stipendium (militis).

Gagn: utilitas, commodum, fructus;
lända, wara ngn till g. utilitati esse, prodesse
alicui; hafwa g. af ngt utilitatem, fructum,
commodum, commoditatem capere,
percipere ex alqa re; (alqd prodest alicui,
juvat alqm); utan g. för mig sjelf nullo
meo commodo (cum nulla mea utilitate);
till g. för det allmänna commodo rei
publicae, bono publico.

Gagna: 1. = tjena ngn till nytta:
prodesse (utilitati esse, utilitatem afferre,
utile esse) alicui; juvare, adjuvare alqm
(pecunia illum fortasse adjuvat, qui
habet: ne id quidem semper. Sed fac
juvare: utentior sane sit, honestior vero
quomodo, C. de Off. II. § 71); hwad g-r
det mig quid mihi prodest, quid ad me
pertinet illa res; quid mea refert?;
hwartill g-r (ɔ: tjenar) det att - quid prodest
(longo sanguine censeri?), quid expedit,
quid refert, quid attinet? (nihil attinet
repugnare naturae, C.). — 2. = Begagna,
se detta.

Gagnelig: utilis; salutaris; utweckla en
för det allmänna g. werksamhet (rebus
gerendis) prodesse reipublicae, cum magna
civium utilitate in rebus gerendis
versari.

Gala, v.: canere, cantare (gallus,
cucūlus); oeg. om ett sjungande l. gällt uttal
canturire; canere (inclinata ululantique
voce more Asiatico canere, C. Or. § 27).

Gala, f. (= statdrägt, högtidsdrägt):
ornatus; (vestis cataclista - galadrägt, Ap.);
klädd i g. splendido ornatu.

Galande: ett g. uttal vox canora.

Galant: (artig, kurtisant; lösaktig)
elegans; urbanus; blandus; delicatus;
amatorius, amoribus deditus (i denna bet.
föråldradt). — 2. i hwardagsspråket = probus,
bonus; en g. gosse puer optimus; det war
g. macte, recte tu quidem; eu, laudo (Ter.).
-teri: 1. = artighet (kurtis): urbanitas,
elegantia, blanditiae, artes blandae;
(obsequium). — 2. = kärleksäfwentyr,
älskogshandel: amores. -teriwaror: munditiae;
deliciae; instrumenta vitae elegantioris.

Galeja: navis (actuaria); hwad hade min
son på g-n att göra quis te jussit parva
per aequor vela dare (Hor. Carm. IV. 15.
3) l. periculo te offerre? l. at tu cautior
esses (hade bort wara mera försigtig), mi
fili! l. tuam accusato temeritatem; quid
tibi, puer, cum ventis velisque? (quidve
tibi, lascive puer, cum fortibus armis, -
inquit -, Ov.).

Galen (af gala, eg. = incantatus i. e.
medels sång förtrollad): 1. = rubbad till
förståndet: a. (om personer och deras
handlingssätt l. tankar): amens, demens (wansinnig);
insanus (icke klok); fatuus (fånig); furiosus
(rasande); delirus (tokig); vesanus
(wanwettig); wara g. insanire (cum ratione i., Ter.
Eun.); furere (Solon - se furere
simulavit); delirare (adeone me delirare
censes, ut ista esse censeam, Tusc. I. § 10);
blifwa g. insanire, furere incipere (i pf.
coepisse); mente capi; man kan bli g. wid
att höra sådant quis est, qui haec audiens
mente constare possit l. cui haec
audienti mens possit constare; är du galen?
satin sanus es?; hur kan man wara så g.?
tantamne esse in quoquam insaniam
(perversitatem)? — b. om djur (särskildt
hundar): rabiosus, rabidus (canis, leo); wara
g. rabere. — 2. g. efter ngt = (wildt)
begärlig efter ngt: avidus (pecuniae, laudis);
incensus, ardens (cupiditate alicujus rei);
wara g. efter ngt insane concupiscere alqd,
nimis duci, delectari alqa re; insanire
amore alicujus, (deperire alqam). — 3. =
orimlig, förwänd, öfwerdrifwen o. s. w.:
absurdus, perversus, pravus; insanus,
praeposterus; intolerabilis, immodicus, nimius;
nej, detta är för g-t enimvero hoc tolerari
non potest; om det blir allt för g-t si
plane intolerabilis res fuerit, (injuria
exarserit -); g-t förslag, g. uppfostran
absurdum consilium; perversa, prava educatio;
hans arbete war ej så g-t haud absurdum
opus; g. lyx luxus nimius, insanus; g.
räkning vitiosa ratio; g-a åsigter pravae
sententiae l. rationes; hafwa g-a meningar
prava sentire; det war det g-ste, jag hört nihil
audivi absurdius l. insanius. — 4. = yr,
uppsluppen, löjlig, lustig: lascivus;
ridiculus; profusus in jocando; procax; g-a
upptåg jocularia; ridicularia. — 5. = orätt,
ej den rätte: alius; non is, qui debebat esse;
komma in på en g. wäg aliam, non eam,
quam debebat, viam ingredi; få en g. hatt
alienum (non suum) pileum nancisci.

Galenpanna: homo insanus, furiosus,
cerebrosus.

Galenskap: 1. i eg. och abstr. men.:
insania, vesania, amentia, dementia, furor;
rabies (eg. hundars g.); höjden af g.
summa, extrema amentia; det wore en g. att
tro sig förstå allt insanus sit, qui omnia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free