- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
681-682

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gammaldags ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

major natu sum, quam quem (ut me)
ludere deceat. — II. i allm. i motsats till ny
l. nu warande: a. vetus [= som länge
warit till l. warit i ett tillstånd: vetus
imperator, familiaritas, amicus - num quando
amici novi veteribus sunt anteponendi,
C. de Am. § 67; vinum v.; scriptores
perfecti veteresque - viles atque novi; est
vetus atque probus centum qui perficit
annos, Hor. Ep. II. 1. 36 ff.; veteres =
de gamle, den g-a tidens män (ss. de der
lefde under g-a, oförändrade förhållanden);
vetus respublica = det g-a statsskicket,
republiken, t. ex. i Taciti språk]; vetustus (= som
wunnit häfd l. har en historia; mos
vetustus, vetusta gens, verbum vetustum o.
s. w.; komp. vetustior, och äfwen superl.
vetustissimus motswara till betydelsen
positiven vetus); inveteratus (om saker =
fastrotad, inbiten, ss. vitium, mos); g. och wan
veteranus; g. skälm veterator; obsoletus
(= föråldrad, allt för g.); g-a kläder trita,
obsoleta vestis; g-a hus aedificia ruinosa.
— b. antiquus, af ante = som war på l.
är från en (längesen) förfluten tid (forntida)
l. som har den förflutna tidens karakter =
gammaldags (Alcidamas rhetor a.; verba
a-a; antiquissimum genus e doctis
poētarum est; oratio a-ior, de Or. III. 153;
sermo a., a. fides; homo antiquae
simplicitatis - af g-a werlden); priscus =
urgammal, som tillhör ett folks första period - ett
förstärkt antiquus [verba prisca (C. de
Legg. II. § 10; de Or. III. § 153; jfr
vetustum § 170; agricolae prisci]; den g-a
tiden antiquitas; i g-a tider olim, antiquis
temporibus; af gammalt antiquitus; jam
pridem. — c. blott = förut warande, förre:
pristinus (ita in p-um statum res rediit);
prior, superior (rex); han är ej mer den
g-e non est, qualis erat.

Gammaldags: antiquus, priscus; g.
ärlighet a. simplicitas, fides. -modig: nimis
antiquus. -modigt: nimis antique; prisco
more.

Gamman: laetitia; hilaritas, festivitas;
jucunditas; allwar och g. trifs wäl
tillsamman hilaritate gravitas non excluditur;
bröllopet firades i fröjd och g. summa
hilaritate l. festivitate celebrabantur nuptiae.

Ganska: (eg. = alldeles omnino); valde;
vehementer; magnopere, oppido,
perquam; ofta att återgifwa med
superlativform, ss. g. mycket plurimum; g. glad
laetissimus, gaudio perfusus; g. skön
pulcherrimus, summa pulchritudine; stundom har
ordet snarare en förringande betydelse, ungf.
= temligen, icke just: g. gammal författare
scriptor sane vetus; g. god non
deterrimus; g. nätt lepide sane.

Gap: 1. lefwande warelses: fauces (pl.);
os; rictus (djurs g.); rycka ngt ur g-t på
ngn ex ore (leonis) eripere; komma midt
i g-t på ngn in fauces alicujus, in alqm
incurrere; uppspärra sitt g. os, rictum
diducere. — 2. hos saker: hiatus, apertura.

Gapa: 1. i allm. = bilda en öppning:
hiscere, dehiscere, hiare; ett g-nde sår
vulnus hiulcum, latum, dehiscens, vasto
hiatu. — 2. öppna munnen l. hafwa munnen
öppen: hiare, hiscere; stå och g. hietare
(Pt.); defixum, attonitum stupere,
torpere; oscitare (se gäspa); hwarför står du
här och g-r quid stas (otiosus)? quid
cessas (torpes)?; ingen fick stå lat och g.
nemini cessare et oscitare licebat; g. på,
efter ngt ore hiante, stupentem aspicere
alqd; haerere (obtutu) defixum in alqa
re (jfr Begapa); inhiare alicui rei (alqd,
poet.; jfr Förgapa sig); mirari, admirari
alqd (Hor.); i folkspråket = skrika:
clamare; hwad g-r du för quid clamas?

Gapig: garrulus; loquax; ineptus.

Gapskratt: cachinnus; risus solutus; slå
upp ett g. cachinnum tollere; cachinnare.
-stock: columbar.

Garant: sponsor. -antera: spondere,
praestare alqd futurum esse; fidem suam
interponere; g. freden (de pace spondere);
fide sua interposita pacem firmare. -anti:
sponsio; fides ab alqo data; pignus;
hafwa, hafwa skaffat sig g. för ngt satis
habere l. accepisse; cavisse (med ack. och inf.);
gifwa g-er satis dare; (jfr Borgen, Säkerhet).

Garde: cohors praetoria; praetoriani;
custodes (corporis) alicujus; stipatores,
speculatores (jfr Lifwakt); g. till häst
equites praetoriani.

Garderob: a. eg. rum, der kläder
förwaras: vestiarium. — b. = kläder: vestis;
vestimenta; förlora hele sin g. omne
instrumentum vestiarii amittere.

Gardin: velum.

Gardist: miles praetorianus; stipator,
speculator.

Garfning: subactio.

Garfwa: depsere, subigere, concinnare
(pelles, corium); mollire. -are: coriarius.
-eri: coriaria.

Garn: 1. filum; stamen (ss. spånad l.
uppränning i wäfwen); lingarn, ullgarn linum
deductum, lana deducta. — 2. = nät:
rete; laqueus; cassis, plaga; utspänna sina
g. retia, plagas tendere, ponere alicui;
oeg.: fånga, hafwa ngn i sina g. laqueis
(dolis) suis irretire, irretitum tenere alqm;
låta sig snärjas i kärlekens g. amore
alicujus implicari, irretiri; lik fågeln snärd uti
g-t tanquam avis tendiculā intercepta l.
irretita.

Garnera: limbo distinguere,
circumdare. -nering: limbus; instita.

Garnison: praesidium; milites qui urbi
praesidio sunt; ligga i g. in praesidio esse.

Gas: 1. fint tyg: textum subtilissimum
(ventus textilis; Coa vestis). — 2. ämne
i luftform: ventus; vapor.

Gast: umbra, larva, spectrum.

Gata: via, platea (= wäg mellan
husrader); vicus (= husraden sjelf, t. ex. totus
vicus deustus est hela g-n brann ned);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free