Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gräma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gräma: angere; coquere (C. de Sen. 1);
mordere; oftast med passivt l. intransitivt
uttryck: skymfen g-de honom contumeliā
angebatur, dolebat; det g-r mig, att jag ej
kan hjelpa honom doleo, me illi subvenire
non posse; det g-de Tullia, att det ej fans
någon - ärelystnad hos hennes man
angebatur Tullia, nihil materiae in viro neque
ad cupiditatem neque ad audaciam esse
(L. I. 46. 6).
Gräma sig: dolere; angi; dolore,
maerore confici, absumi, exedi; - g. sig öfwer
ngt dolere, angi alqa re.
Grämelse (= sorg, harm): dolor;
maeror; angor; till sin stora g. cum magno
dolore.
Gränd: vicus, viculus, angiportus.
Gräns: i allm.: finis; terminus: 1. ett
lands, ett ställes g.: finis (naturlig g., utkant,
det yttersta af ngt); terminus (rågång,
gränssten); limes (befästad gränswall emellan
länder); confinium (g-n mellan twå orter l.
länder); wid stadens g. in ultima, extrema
urbe; in confinio urbis et ruris l.
agrorum; Helvetierne ansågo sig hafwa för trånge
g-r Helvetii se angustos fines habere
arbitrabantur; Gallien (i inskränkt mening) har
Sequana till g. i norr och Garumna i söder
Gallia a septentrione Sequanā, ab australi
parte Garumnā continetur (jfr Cs. b. G.
I. 1); Rhone bildar (utgör) g-n emellan
Seqvanerne och Helvetierne Rhodanus ab
Helvetiis Sequanos dividit; Euphrat war
romerska rikets g. Euphrates imperium
romanum definiebat, finiebat; utwidga rikets
g-er fines imperii proferre, propagare;
bestämma g-ne fines determinare; twista med
sine grannar om g-ne de finibus
contendere cum vicinis. — 2. gräns i tid l. sak:
finis, terminus; modus; hinna lifwets g.,
ålderdomens g. ad finem vitae, ad
extremam senectutem pervenire; (senectutis
certus terminus nullus est; fines et quasi
termini diligendi - för kärleken, C.); sätta
ngn en wiss g. före, som han ej får
öfwerskrida modum (l. terminum) praescribere,
definire, describere, constituere alicui,
ultra quem prodire l. quem transire non
liceat; innesluta inom bestämde g-er certis
terminis circumscribere, definire (C. de
Or. I. § 70); sätta en g. för ngt alicui rei
modum facere; finem imponere; alicujus
rei finem facere; sätta en g. för ngns
framryckande, härjningar repellere, reprimere
alqm; incursionibus finem imponere; sätta
en g. för ngns sjelfswåld licentiam
reprimere, licentiae modum (frena) imponere;
sätta en g. för sin hämnd irae moderari,
temperare; hans raseri, hans slöseri kände
inga g-er ira effrenata, luxuria infinita
erat; neque irae neque luxuriae
temperare poterat; hålla sig inom g-ne finibus,
regionibus certis se tenere, contineri,
teneri.
Gränsa: 1. eg.: tangere, attingere
(fundus Tiberim, regio flumen tangit l.
attingit; Gallien g-r i wester till Atlantiska
hafwet Gallia ab occidente Oceanum
attingit); vicinum esse (om byggnad),
finitimum esse (om land) alicui; adjacere
(terrae; flumini). — 2. oeg.: (finitimum esse);
det g-r till det otroliga vix credibile est;
det g-r till wanwett non multum abest ab
insania (att wara alltför sparsam - g-r till
wanwett - parcus ob heredis curam
nimiumque severus assidet insano, Hor.).
Gränsesyn: finium spectatio.
Gränsflod: flumen quod in confiniis
regionum fluit l. quod terras, imperia
dividit. -fästning: castellum in confiniis
terrarum, regnorum positum. -land: ager
confinis, in confiniis terrarum, regnorum
situs. -linie: finis; linea, qua
determinatur alqd. -lös: infinitus (i-um inane, g-t
tomt rum, C.; caelum, id.; sumptus,
gloriae cupiditas); immensus, immoderatus
(aether, C.; cupiditas); insatiabilis
(omättlig). -löshet: g-n af hans ärelystnad
alicujus gloriae cupiditatem infinitam,
insatiabilem esse. -löst: immoderate; praeter
modum; g. ful praeter modum turpis; älska
ngn g. effuse, effusissime (hejdlöst) amare.
-ort: locus in extremis finibus terrae, in
confinio terrarum situs. -skilnad:
confinium. -sten: terminus. -twist:
controversia finium; hafwa en g. med ngn de finibus
litigare, contendere cum alqo.
Gräs: gramen; herba; kasta, lägga sig i
g-t, ligga i g-t in herba se abjicere (C.);
in herba reclinatum jacere; af g.
gramineus; som wissna g. de falla bort tanquam
flosculi decidunt; bita i g-t humum ore
mordere; i allm. (= stupa): cadere,
occidere; hafwa pengar som g. metiri numos
(Hor.); pecuniosum esse; medan g-t wäxer,
dör kon miserumst opus igitur demum
fodere puteum, quom fauces sitis tenet,
Pt. Most. 379, 380.
Gräsenkling, -enka: maritus l. uxor a
conjuge relictus l. relicta; (quasi) vidua.
-grön: herbaceus; herbidi coloris; viridis.
-hoppa: cicāda; gryllus.
Gräslig: horrendus, horribilis; atrox,
foedus (spectaculum; caedes); taeter (otäck,
widrig); dirus (hemsk). -lighet: atrocitas;
foeditas; pl. konkret = gräsliga uppträden
l. skådespel foeda facinora; rerum,
temporum atrocitas; horrenda spectacula. -ligt:
horrendum in modum; atrociter; foede.
Gräslök: alium. -matta: herba, gramen
(in - g-ne reclinatus, Hor.; in herba
recumbere, C.); solum herbosum, locus
herbosus; torus viridans (Vg. Aen. V. 388).
-plan: campus gramineus (Vg. Aen. V.
287); area l. areola graminea. -rik:
herbosus; graminosus. -strå: graminis
herba. -torfwa: caespes. -ätande: herbivorus.
Gröda: seges (wäxande g.); fruges;
annona (årswäxt); wacker, löftesrik g. laeta s.;
mogen g. matura (messi, L.) seges; sälja
den wäxande l. på rot stående g-n frumenta
in segete vendere; berga g-n fruges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
