Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
percipere, condere; detta årets g. hornae
fruges, fruges hujus anni; g-n har swikit
odlarens förhoppningar segetes spem cultoris
fefellerunt; wälsigna årets g. segetes
fortunare; jorden gifwer g. terra fert (largitur)
fruges; gifwa, skörda twå g-r bis in anno
ferre, metere, percipere fruges; g-n har
warit god, rik i år magnus frumenti
numerus hoc anno fuit; annus frugibus
abundavit, (proventu exuberavit, Vg.;
frugibus locuples annus, Hor.); annona
vilis est.
Grön: 1. viridis; virens; prasĭnus
(ljusgrön); stå g. virere (prata virent);
frondere (om träd = wara löfwad); blifwa g.
virescere; frondescere; - särskildt märkes
neutr.: a. grönt = frons, frondes; herba;
kläda med g. fronde velare, ornare,
decorare; ”lunden har klädt sig i blommer och
grönt” nemus floribus et fronde ornatum
est (floret et frondet). — b. det gröna =
gramen; herba; pratum (herbosum);
campus viridis, virens; leka i det g-a in herba,
in campo virenti ludere; in herboso
campo (Hor.); ”som blomstren skifta i det g-a” -
quanta florum est in prato virenti
varietas, (tanta carminum est); gull och g-a
skogar se Guld. — 2. oeg.: a. = frisk, rå om
wirke: crudus. — b. grön ungdom: viridis
aetas. — c. göra sig grön: ostentare
(liberalitatem, benignitatem); jactare se (in
alqa re - med ngt).
Grönaktig: subviridis; prasĭnus. -färga:
viridi colore inficere l. imbuere. -gräset:
i g. in herba, in campo herboso. -gul:
prasĭnus. -klädd: viridi veste indutus;
prasinatus. -kål: crambe. -måla: viridi
colore inducere rem, viridem colorem rei
inducere, illinere. -randig: viridibus striis,
virgis interstinctus. -saker: olus; herbae.
-siska: fringilla serinus.
Grönska, f.: viriditas (graminis).
Grönska, v.: virere; frondere (wara
löfwad). -ande: virens; viridis; g. ålderdom
viridis senectus (Vg.).
Grönswål: caespes vivus.
Gröpe: ptisăna.
Gröt: puls; wara het på g-n nimis
calere, fervere; du skall icke wara så het på
g-n noli nimis calidus l. ferventior esse;
gå omkring ngt som katten omkring het g. (ad
alqd) ambagibus uti; caute circumire;
tergiversari; verecundari.
Gröta ihop: confundere, turbare.
Grötig: confusus.
Grötmyndig: tumidus; inflatus; insolens.
Gubbaktig: senilis.
Gubbe: senex; senior; blifwa g. senem
fieri, consenescere; tokig, narraktig g.
senex delirus, stultus.
Gubbålder: extrema senectus.
Gud: deus; det finnes en g. est deus; tro
på en g. deum (esse) putare, credere;
förneka tillwaron af en g. deum (esse) negare,
deum tollere; anföra bewis för guds
tillwaro deum esse argumentis probare l.
argumenta afferre, cur deus esse putetur,
videatur; g. är en ande deus est mens
soluta quaedam et libera (sine concretione
mortali); den högste, allsmäktige g-n deus
summus, supremus, praepotens (C. de
Legg. I. § 23); falske g-r dii ficti,
commenticii; g. har skapat werlden deus
mundum fecit, aedificavit, finxit; werlden
styres af en g. dei (deorum) numine regitur,
administratur mundus l. omnis natura;
tro (= förtrösta) på g. deo confidere, (in
dei veritate, bonitate acquiescere); det
står i guds hand in dei (deorum) manu est;
gifwe g. (att han må komma) utinam
(veniat); deus faciat! (dii faxint, Pt., Ter.);
förbjude g. quod deus prohibeat, avertat!;
så sant mig g. hjelpe ita me deus juvabit
l. juvet!; i guds namn quod bonum, felix
faustumque sit; quod bene vertat!; i
medgifwande (mot wilja medgifwande) uttryck:
si diis placet; g. är mitt witne deum
testor!; wid g. per deum, per deos
immortales; med guds hjelp deo juvante, bene
juvante; modo deus adsit; o g.! dii, dii
boni!; g. bewars: a. = g. hjelpe, förbjude
l. afwände pro deum fidem!; deus avertat;
dii meliora (C. de Sen. § 47). b. i
försäkringar: vero; per deum; ja g. bewars
vero; sane vero; nej, g. bewars - minime
vero; - det wete g., det må g. weta deus
aliqui viderit; det wet g. testis est deus,
deum testor; g. i himlen, himlens g-r deus
caelestis (C. de Legg. l. c.), dii caelestes,
superi; guds finger, försyn numen divinum;
detta är guds finger hoc divino numine,
divinitus constitutum est; se guds finger
i ngt alqd divino numine constitutum
putare; guds gåfwa är det divinitus, a deo
ipso datum, delatum est; hafwa buken till
sin g. ventri deditum esse; läkekonstens g.
deus, qui medicinae praeest.
Gudabild: simulacrum, signum (bildstod)
dei. -gåfwa: divinum (l. dei) donum,
munus; snillets g. ingenii praestantia donum
divinitus datum. -hus: aedes sacra;
templum. -ingifwen: divinus; divino spiritu
inflatus, instinctus; divinitus missus,
datus, delatus.
Gudaktig: pius. -aktighet: pietas. -aktigt:
pie.
Gudalik: dei, deorum similis; divinus.
-lära: rerum divinarum doctrina;
theologia. -makt: 1. abstr.: vis, potestas
divina. — 2. konkret: deus; numen divinum.
-mat: deorum cibus; ambrosia. -menniska:
*homo deus. -måltid: lectisternium (ett
romerskt religionsbruk). -saga: deorum
fabulae; fabulae quae de diis proditae sunt.
-skön: divina pulchritudine praeditus;
supra humanum modum excellens
pulchritudine. -swar: responsum dei; oraculum.
Gudfruktig: pius; deum (deos) sancte
colens, venerans.
Gudinna: dea; diva.
Gudlig: pius (homo, liber); - sacer,
divinus (till gudstjenst hörande).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
