- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
737-738

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gudlös ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gudlös: impius; nefarius. -löshet:
impietas (in deos); (nulla religio; nullus
deorum metus). -löst: impie; nefarie.

Gudom: a. = egenskap af gud: divinitas.
— b. = gud: deus; divinum numen.

Gudomlig: divinus; immortalis; af g.
ingifwelse l. tillskyndelse divinitus; det g-a
numen divinum; deus. -lighet: 1. =
egenskap af gud l. gudomlig: divinitas;
immortalitas; divina natura. — 2. = gud, gudinna:
deus; dea; numen; landets g-r numina
ruris.

Gudsdyrkan: religio, religiones; cultus
deorum; (res divinae). -fruktan: pietas
(erga deum); metus dei. -föraktare:
contemptor dei (et religionis, religionum);
homo impius. -förgäten: dei negligens;
impius. -förnekare: qui deum esse negat,
deum tollit. -försmädare: qui impie
loquitur in deum, qui deo maledicit.
-nådelig: superstitiosus; pietatis jactator,
ostentator (-trix). -tjenst: (i allm.) cultus
dei l. deorum; (ss. en sammanfattning af
religionsbruk) res divinae; res sacrae;
religiones; (= gudstjensthandling, helig
förrättning) sacra; sacrum; sollennia
(religionis); förrätta g. sacra facere; rem
divinam facere; sacris operari; biwista den
offentliga g-n sacris publicis interesse,
adesse; wid, under g-n inter sollennia
(sacrorum); efter slutad g. re divina
perpetrata.

Gul: flavus (blond, honungsgul, halmgul,
guldgul - f. crines; f. Ceres = seges; f.
aurum); fulvus (brungul - aurum, leo);
croceus (saffransgul); luteus (brandgul, eldgul
- Aurora, sulfur); rufus (rödgul).

Gula (i ägg): vitellus.

Gulaktig: luteolus; helvus; subflavus.
-blek: luridus.

Guld: aurum; myntadt, arbetadt g.
aurum signatum, factum (mots. rude); det
röda g-t aurum fulvum; af g. aureus; ex
auro factus, fabricatus, perfectus; tre
talenter i g. tria talenta aurea; (tria talenta
in auro secum portare); uppwäga med g.
auro rependere, pensare, compensare alqd;
det kan ej uppwägas med g. auro pretiosius
est; g-ts glans bländade honom auri fulgor
eum occaecavit, aciem mentis
praestrinxit; morgonstund har g. i mun Aurora
Musis amica; lofwa g. och gröna skogar auri
montes (Ter.), montes et maria (Sa.)
polliceri; det är ej allt g. som glimmar non
omnis splendor auri (ex auro) est; (jfr
Hor. Ep. I. 16. 45: introrsus turpis,
speciosus pelle decora); dygd är mer än g.
vilius est virtutibus aurum; g. ej annat är
än mull aurum res terrena (lutea) est.

Guldarbetare: aurifex. -arbete:
aurificium. -bleck: bractea auri; lamella
aurea. -broderad: auro pictus, distinctus,
picturatus. -bröllop: matrimonii
semisecularis celebratio. -färgad: colore aureo;
auratus. -förande: aurifer (Tagus, Ov.);
aurum vehens. -glans: auri splendor,
fulgor, nitor. -gosse: ngns g. deliciae,
deliciolae alicujus. -grufwa: auraria; auri
metallum. -gul: flavus. -haltig: aurosus.
-hår: flava coma l. caesaries. -hårig:
flavus (f. Apollo, Ov.). -klimp: auri massa;
glebula auri; aurum. -korn: auri mica,
granum. -kärl: vas aureum; aurum. -land:
regio auro l. auri fertilis; (regio aurea).
-makare: *alchemista. -malm: aurum rude.
-mynt: aureus (numus); aureolus. -prof:
obrussa. -regn: imber auri. -rik: auro
abundans, fertilis. -sand: arena aurosa,
aurifera. -smed: aurifex; faber aurarius.
-stickad: auro distinctus, pictus. -stoft:
pulvis aureus. -streck: auri vena. -stycke se
Guldmynt. -stång: later aureus. -tråd:
filum aureum. -tyg: vestis auro distincta,
illita, intexta. -törst: auri aviditas, fames,
sitis. -waskeri: aurilegium. -wigt: wäga
på g. aurificis statēra ponderare,
examinare, (ad obrussam exigere) verba,
argumenta. -åder: vena auri. -ålder: aurea
aetas; (aurea tempora; g-n återkommer
tempora redeunt in aurum, Hor.).

Gulhet: flavedo.

Gulna: flavescere; ”skördarna - g.”
flavescit campus aristis (Vg.).

Gulsiktig: ictericus; arquatus. -sot:
morbus arquatus; icterus. -spink: motacilla
flava.

Gumma: anus; goda g.! bona anus;
(bona) mater; vetula (käring).

Gummi: gummis l. gummi; resīna
(kåda); full af g. gummosus, resinosus; af g.
gummeus, resinaceus; bestruken med g.
gummatus, resinatus. -träd: mimosa
senegallensis.

Gump: clunis; uropygium (det senare
alltid, liksom det swenska ordet wanligtwis, blott
om bakdelen hos fåglar); (nates bakdelen hos
menniskor). -höna: gallina plumis
posterioribus carens.

Gumse: aries (castratus); vervex; af g.
vervecinus.

Gunga, f.: oscillum.

Gunga, v. tr.: oscillare.

Gunga, v. intr.: oscillari; librari;
jactari; marken g-r under fötterna terra sub
pedibus vacillat, movetur, tremit.

Gungbräde: tabula oscillatoria. -fly:
palus suspensa, vacillans.

Gungning: oscillatio.

Gunst: gratia; favor; studia
(allmänhetens g., sympatier); aura popularis (folkets
g.); caritas, benevolentia (civium, ofta hos
C.); (propensa) voluntas in alqm
(wälwilja); beneficium (= i enskildt fall wisad
g., gunst- l. nådebewisning); söka ngns g. l.
g. hos ngn gratiam alicujus quaerere,
sequi; fara efter folkets g. auram popularem
captare; benevolentiam civium (blanditiis
et assentando) colligere (C. de Am. § 61);
ad benevolentiam allicere multitudinis
animos, studia hominum allicere (C. de
Off. II. § 48, 21); winna, förwärfwa sig ngns
g., komma i g. hos ngn gratiam alicujus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free