Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cursus (siderum, fluminis); meatus (Pn.);
lapsus (siderum, stellarum, Vg.); månen i
tysthet går sin g. luna tacito lapsu
volvitur (jfr medio volvuntur sidera lapsu;
tacita l., Vg.); sätta i g. impellere,
commovere; sätta i raskare g. incitare (facilius
est currentem incitare quam commovere
languentem, C. de Or. II. § 186); komma
i g. incipere moveri; wara i g. moveri;
agitari; in cursu esse. — 3. talets g.:
gradus (spondēus stabilem gradum habet,
C.); cursus; tractus (orationis lenis et
aequabilis, C. de Or. II. § 54). — 4.
förhållandens, sakers g. = framåtskridande,
förlopp, utweckling: cursus (rerum, vitae -;
totius vitae cursum videre, C. de Off. I.
§ 11; interpellatione impedire cursum
orationis, C. de Or. II. § 39); iter (i. hujus
sermonis quod sit, vides, C. de Legg. I.
§ 37); ordo, series, progressio (den
ordning, i hwilken ngt framskrider, t. ex.
disputationis, argumentorum); ratio, descriptio
(comitiorum, fabulae); under samtalets g.
progrediente sermone; afbryta
undersökningens, berättelsens g. ordinem
disputationis, rerum tenorem (L.) interrumpere
(scindere); samtalet, arbetet war i full g.
erat in cursu sermo; opus calebat (C.),
fervebat (Vg.); skådespelet har en rask g. cito
procedit; ad eventum, exitum festinat
(Hor.); så är werldens g. ita natura fert in
omnibus rebus; (is vertitur ordo, Vg.);
ita fieri solet; så är lifwets g. ea est
vivendi condicio; gå sin gilla, jemna g.
institutum cursum tenere; quo debet modo
procedere; more, ordine procedere;
aequabiliter procedere; låta ngt hafwa sin g. non
impedire, non interpellare alqd, cursum,
ordinem rei; sinere alqd suo modo
procedere (ire); föreskrifwa ngn g-n för hans
undersökning l. studier praescribere alicui,
qua via procedat disputatio (quomodo
disputari velit); teckna g-n af ngns
utbildning l. utweckling ss. talare gradus alicujus
et quasi processus dicendi perscribere,
cursum alicujus p. (C. Brut. § 232, 307);
sjelfwa framställningens g. har fört oss till
Caesar ipse ordo orationis nos ad
Caesarem deduxit; rätten må ha sin gång valeat
justitia. — II. pl. gångar: 1. eg.: iter, via;
g. i en trädgård l. park spatium
(Academiae nobilitata spatia, C.), ambulatio;
gestatio (g. på hwilken man bäres, Sen., Pn.);
betäckt pelargång porticus; (på sidorna b.
cryptoporticus); g. emellan delar af ett hus
andron (korridor); transitio; membrum
transitorium; g. ofwanpå ett hus solarium;
g. under jorden cuniculus; göra g-ar under
jorden cuniculos agere; g. i bergwerk vena,
meatus; för wattenledning specus; g. på ett
skepp (mellan roddarbänkarne) forus (per
foros cursare); g. i kroppen fistula (rör),
foramen (borradt hål); quasi via - perforata
(C. Tusc. I. § 46. 47). — 2. = anslag:
consilium; dolus. — III. pl. gånger: 1. om tid
(tempus): den g-n, denne g-n illo tempore,
hoc tempore; en g. (= blott en g.) semel;
aliquando (= någon g. säkert l. åtminstone);
en gång aliquando; olim; quondam;
mången g. saepe, saepissime; upprepade g-er
saepius; semel et iterum; non semel;
någon g., någre g-er nonnunquam; twå, tre,
fyra, fem o. s. w. g-er bis, ter, quater,
quinquies; på en g. (= med ens) repente,
subito; uno impetu; på en g. (= tillsammans)
simul, una; en annan g. alias; en g. så, en
annan g. så alias (aliis temporibus) aliter;
mera en annan g. alio tempore plura (de
hac re dicemus); alla på en g. uno
tempore, una, simul omnes; g. på g. subinde;
identidem; ännu en g. iterum; (repete!);
så månge g-er toties; huru månge g-er
quoties; hwar g. han såg mig quoties me
vidit; hwar sin g. alternis (vicibus);
vicissim; per vices; in vicem; förste, andre g-n
o. s. w. primum, iterum, tertium,
quartum o. s. w.; det war förste g-n jag såg
honom tum primum illum vidi; se ngn för
siste g-n postremum, ultimum videre alqm;
just den g-n tum ipsum; twå, tre o. s. w. åt
g-n bini, trini (o. s. w. med distributivtal);
i böner: tandem: kom då en g., hör då en g.
veni, audi t.; efter som det nu en g. är så
quoniam semel ita est (comparatum). —
2. utmärkande multiplikation: en g. till så
stor altero tanto major; twå g-er tre bis
trini (o. s. w. med distributivtal). — IV. icke
- en gång: ne - quidem.
Gångare: equus.
Gångbar: 1. = der man kan gå: (via)
pervia; qua possit transiri; meabilis;
trita; göra g., sätta i g-t skick viam munire.
— 2. (om en maskin) sätta i g-t skick ad
usum accommodare. — 3. om mynt, ord,
pris o. d. = allmänt brukad (jfr Gängse):
communi usu receptus (numus, verbum);
communis (numus; mos; sensus, opinio
föreställning); publicus; tritus (verbum);
vulgaris; g-t (nytt) mynt numus praesenti
nota signatum (Hor. A. P. 59); (myntet)
ordet är g-t, icke mera g-t illud verbum in
communi usu est, illo verbo communis
consuetudo utitur; illud obsoletum, a
communi usu l. usu quotidiani sermonis
intermissum est (C. de Or. III. § 153); g-t
pris pretium commune, (praesens). -berg:
mons metallifer. -jern: ferrum cardinis;
cardo ferreus. -stig: semita.
Går, i går: heri; hesterno die; i går
morse, i går afton heri mane, vesperi; till
i går ad, in hesternum diem.
Gård: 1. = inhägnad plats; i enkel form
blott om sådan plats mellan l. framför
byggnader: cohors, cors (villae, mellan
byggnaderne på en afwelsgård); area (öppen plats
framför l. omkring ett hus); aula (grek. ord
= cohors). — 2. = bebygd fastighet i stad
l. på land: domus, aedes (pl.), insula =
gård i staden; villa = landtgård.
Gårdag: dies hesternus i förhållande till
den talandes tid, eljes (åtm. hellre)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
