- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
781-782

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hankön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hankön: sexus virilis.

Hanne: mas; masculus.

Harang: oratio.

Harangera: orationem convertere ad
alqm; verbis ornare, efferre, laudare alqm.

Hardt: h. nära (i tid, rum, sak) prope,
paene; tiden är h. nära tempus - imminet,
instat.

Hare: lepus; det är en riktig h. lepus est
(Ter. Eun. v. 426 Fl.); lepore fugacior
est; månge hundar äro h-ns död quis unus
certaverit cum pluribus?; noli certare
duobus, Catl. 62. 64; [ne Hercules
quidem contra duos].

Harf: occa.

Harfning: occatio.

Harfwa: occare.

Harhjerta: animus timidus, imbellis.

Harka: sarculum; rastrum.

Harkla: screare. -ling: screatus.

Harm: dolor; ira (wrede); indignatio
(förtrytelse); stomachus; se med h. indigne
ferre alqd; indignari, dolere esse alqd;
gifwa fritt lopp åt sin h. irae, dolori
indulgere; släcka sin h. iram restinguere.

Harma: wanl. blott impersonelt: det h-r
mig dolet mihi; mordet animum meum;
för öfrigt = harmas.

Harmas: dolere, indignari, stomachari
alqa re (öfwer ngt), esse alqd; indigne,
aegre ferre alqd.

Harmlig: molestus; acerbus; odiosus.

Harmoni: 1. emellan olika subjekt:
harmonia (i musikalisk mening; h-am novimus
ex intervallis sonorum, C.); concentus
(sonorum, actionum, mellan toner, C. de
Off. I. § 145); concentio (C.); consensus,
consensio (hominum; studiorum,
voluntatum - i åsigter, böjelser; naturae - i
naturen); concordia (hominum, vocum;
rerum agendarum); befinna sig i h. med -
consentire, concinere cum alqa re; allt
är der h. omnia sunt inter se apta et
convenientia, C. de Off. I. § 144; störa h-n
concentum turbare (dividere, Hor.). —
2. h. inom samma subjekt: partium,
convenientia; aequabilitas (universae vitae, in
omni vita, C.); constantia; moderatio (C.
de Sen. I. 1); befinna sig i h. med sig sjelf
sibi constare; det fanns ingen h. hos honom
nihil aequali homini fuit illi (Hor.); totā
vitā a se ipso discrepabat, sibi discors
fuit; (jfr Hor. Ep. I. 1. 99: aestuat et
vitae disconvenit ordine toto; jfr ibdm v.
97). -niera: 1. om saker: concinere,
consentire inter se l. cum alqa re
(pulcritudo - delectat hoc ipso, quod inter se
omnes partes cum quodam lepore
consentiunt, C. de Off. I. § 98). — 2. om
personlig öfwerensstämmelse: cum alicujus
moribus et natura congruere (C. de Am. §
27); conspirare inter se, cum alqo; inter
alqos (alicui cum alqo) bene convenit;
hominum mores, naturae (karakterer,
lynnen) inter se consentiunt; summa est
inter alqos morum, voluntatum, studiorum
consensio; icke h. med ngn ab alicujus
moribus et natura abhorrere, discrepare.
-nisk: aptus (apta membrorum
compositio; verborum conclusio - periodbyggnad,
C.); consonus (om ljud); moderatus,
modulatus (orationis moderata - rytmisk -
pronuntiatio, C.); aequabilis, constans
(likstämmig); en h. utweckling aequabilis
progressio, aequabilis perfectio; han war en
h. natur in universa vita, universo genere
vitae sibi similis fuit, sibi constitit,
aequabilitatem l. constantiam servavit. -niskt
(jfr Harmonisk): apte; aequabiliter;
constanter; wara h. utbildad, utrustad apta esse
membrorum compositione; facultatibus
animi et ingenii aequabiliter ornatus esse.

Harmsen: subiratus; indignabundus.

Harmynt: qui labrum superius fissum
habet.

Harnesk: lorīca (eg. af remmar, dock
brukas ordet äfwen om h. af metallringar);
thorax (L.; Vg.); cataphracta (T.); bringa ngn
i h. irritare, (ad iram) commovere, irā
accendere alqm; bilem, stomachum
movere alicui. -sköld: loricatus;
cataphractus, cataphractarius.

Harpa, f.: 1. musikaliskt instrument:
psalterium; sambūca; fides (fidium -
stränginstrument i allm.); spela på h., sjunga till h.
psallere. — 2. redskap, hwarmed säd rensas:
ventilabrum (eg. kastskofwel).

Harpa, v.: ventilare, eventilare
(frumentum).

Harpspelare: fidicen. -spelerska:
psaltria; sambucistria; ambubaja.

Harpun: harpago (stång med hake i allm.).
-nera: harpagine captare, lacerare
(balaenas, phocas).

Harts: resīna; pix.

Hartsa: pice astringere, illinere.

Hartsig: resinaceus; resinosus.

Harunge: lepusculus. -wärja: taga till
h-n fugā salutem petere.

Has: poples; suffrago.

Hasardspel: alea.

Hasp: pessulus.

Haspa: sucula, turbo.

Hassel, -buske: cory̆lus; af hassel
colurnus. -mus: nitedula. -nöt: nux avellana.
-spö: virga colurna. -skog: coryletum.

Hast: festinatio; förekommer blott i
uttrycken: a. det har l. gäller ingen h.: non est
opus festinato l. festinatione; non est cur
festines l. festinemus. — b. i hast: cito
(skyndsamt); propere; sine mora; subito
(subito factus - förfärdigad -; quo se subito
conferant, non habent, C.); repente;
extemplo (quid fingat e., non habet, C.); i
h. förfärdigad, samlad o. d. subitus;
tumultuarius (t. manus i h. samlad,
sammanrafsad här); ett i h. skrifwet bref epistola plena
festinationis.

Hasta: 1. med personligt subjekt: festinare
(brådska, fika); properare (skynda); h. med
ngt propere agere, conficere alqd;
approperare, properare alqd (Sa., L.); h. (med)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free