- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
787-788

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hejd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hejd: modus; utan h. immoderate,
immodice; nimis.

Hejda: sistere, subsistere (fugam
alicujus; feras); sustinere, continere alqm,
cursum, impetum alicujus; revocare alqm.

Hejda sig: se continere; subsistere; se
revocare (C. Ep. ad Att. VI. 1; XIII. 1).

Hejdlös: immoderatus; immodicus;
effusus; infinitus; nimius; irrevocabilis (Sen.
Ep. 40).

Hejduk: pedissequus.

Hekatomb: hecatombe.

Hektik: tabes (pulmonum); cachexia.

Hektisk: cachecticus; tabidus.

Hel (Hell), utrop: salve; macte (virtute
tua l. dyl.).

Hel, adj.: 1. i motsats till söndrig, hålig,
ihålig, skadad: a. egentligt: integer (non tibi
sunt - integra lintea, Hor.); incolumis,
salvus (oskadd, wäl behållen l. bewarad);
solidus (= solid, massiv, i mots. till ihålig -
s. columna aurea); hela kläder vestes
integrae (non scissae); bandet är (håller) helt
vinculum (etiam) irruptum est; det finnes
ej helt emellan såren vulnus vulneri
continuatur. — b. i oeg. men.: det är icke helt
med saken nescio quid vitii subest. — 2. hel
(och hållen) = fullständig, full (i mots. till
ofullständig, half o. dyl.): a. i allm.: totus,
omnis; universus (wanl. i uttrycklig motsats
till delar l. enskilde - aequabilitas quum
universae vitae tum singularum
actionum, C.); cunctus (blott med sakliga, wanl.
kollektiva, substantiv, t. ex. hela Grekland
cuncta Graecia); plenus (full, fulltalig -
plenus annus, plena legio ett helt år, en
h. legion); solidus (s. annus, L. I. 19. 6);
hele dagen, hele staden totus dies, tota urbs;
hela folket totus, omnis, universus
populus; i hela sitt lif in omni vita (C. de Off.
I. § 90); totā vitā (C. de Or. III. § 88); in
omni aetate (C. de Sen. § 9); in
perpetua vita (oafbrutet hela sitt lif igenom), in
vitae perpetuitate; icke sällan kan wid ord
af qvantitativ betydelse hel lemnas
oöfwersatt: han offrade hela sitt lif åt det studiet
in eo studio aetatem consumpsit (C. de
Or. I. § 2; in eo studio videmus
ingeniosissimorum hominum aetates esse
consumptas, C. de Or. I. § 219: - - - totas
aetates videmus esse contritas); han dröjde
der ett helt år annum ibi moratus est; ett
helt haf af swårigheter immensum l.
magnum mare negotiorum; maxima moles
molestiarum; (est unus dies - bene
actus peccanti immortalitati - en hel
ewighet - anteponendus, C.). — b. wara en hel
karl, en hel mästare, en hel filosof (= riktig,
fullkomlig): plane virum (C.) esse;
perfectum, summum quendam artificem, in
philosophia perfectum esse. — c. en hel mängd,
hop (= ganska stor mängd o. dyl.): satis
magna, maxima multitudo. — d. ss.
substantiv i neutrum: α. ett (ngt) helt: unum
quasi corpus; bilda, utgöra ett helt för sig
per se ipsum expletum, completum esse,
in unum exitum spectare; sammanfatta till
ett helt, göra ett helt af ngt in unum
conferre, complecti; i wetandet sammanfatta
till ett helt scientiā comprehendere (C. de
Or. I. § 108); göra ett helt af ngt res
dissipatas et dispersas ratione quadam
constringere et concludere (jfr C. de Or. I.
§ 187, 188); jag fick ej ngt helt deraf non
potui verba dispersa quid sibi vellent
intelligere l. scientiā comprehendere,
complecti. — β. det hela: summa, corpus,
totum (i motsats till delar), genus (slaget i
motsats till arter l. de enskilde) l. wanligast
med adj. summus, universus, totus, omnis
såsom attribut (till det substantiv, hwars
helhet antydes), t. ex. anförare för det hela
summae rei l. universi exercitus imperator;
det gäller det helas (hele statens) wälfärd
summa agitur respublica, res summa l.
res publica agitur (salus agitur publica
l. reipublicae); en statsman skall se på det
helas bästa qui reipublicae praefuturi sunt,
- totum corpus reipublicae curent, ne,
dum partem alqam tuentur, reliquas
deserant (C. de Off. I. 85); infelix operis
summā (i det hela af konstwerket), quia
ponere totum nesciet (Hor. Ep. II. 3. 35);
fara för det hela summum periculum,
universae rei periculum l. discrimen; stå i
spetsen för det hela summae rei l. rerum
praeesse. — γ. i det hela, på det hela taget
(i det stora och hela): omnino, in summa
(C.), universo genere; in commune (T.);
han är på det hela taget en ngt torr
författare toto l. universo genere exilior,
strigosior est (C. Brut. § 64); på det hela
taget är jag ej missnöjd med sakens utgång
omnino hunc rerum exitum non inique fero.

Hela: sanare; i religiös mening: piare,
expiare.

Helbregda: sanus, salvus; göra ngn h.
sanare, restituere alqm; mederi alicui.
-broder: frater eadem matre et eodem patre
(iisdem ambobus parentibus) natus.

Heldre, Helfwete se Hellre, Helvete.

Helg: festi dies; festum, feriae.

Helga: 1. = göra helig, ren, ostrafflig:
sanctum, castum reddere; piare; lustrare;
purgare. — 2. = hålla helig: pie colere,
celebrare. — 3. = inwiga, egna åt en gud l.
åt religiöst bruk: a. eg.: sacrare, consecrare
(aedem, delubrum deo); dicare, dedicare
(alqd alicui). — b. i allm. = egna (offra,
hängifwa) åt ngt: dicare, dedicare, dare
(se alicui rei); consecrare (in patria
omnia nostro ponere et quasi c-re
debemus, C.).

Helgafton: vigilia festi.

Helgd: sanctitas, sanctitudo; hålla i h.
sancte, pie, inviolate colere, servare, tueri.

Helgedag: dies festus.

Helgedom: 1. = heligt ställe l. byggnad:
locus sacer; aedes sacra; templum;
sacrarium, sacellum (= kapell); ady̆tum (det
inre af ett tempel); sanctuarium. — 2. =
heligt ting: sacrum. -domshus: sacrarium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free