Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Helgedomsskrin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(s. locus est, ubi reponuntur sacra, Varr.).
-domsskrin: cista l. arca sacrorum.
Helgelse: behålla sitt fat i h. vas
sincerum servare (Hor. Ep. I. 2).
Helgerån: sacrilegium; begå h. s.
committere, admittere, facere; sacrum
violare. -rånande: sacrilĕgus. -rånare:
sacrilegus.
Helgjuten: (quasi uno opere, una forma
fusus); omnibus partibus (pariter)
expressus; solidus et expressus (C. de Off. III.
§ 69); undique expletus et perfectus l.
absolutus (C.; unā formā percussus -
preglad med en form, Sen. Ep. XXXIV. 3;
denique sit quidvis, simplex duntaxat et
unum - ngt h-t -; primus ab extremo
similis sibi; teres atque rotundus, Hor.);
lemna en h. bild af ngt rem omnibus
partibus exprimere et effingere (C. de Or.
II. § 90); ett h-t föredrag cujus est totius
unus sonus et idem stilus [neque
ejusmodi est, ut a (e?) pluribus confusa
videatur, C. Brut. § 100]; en h. period,
periodbyggnad sententia l. verborum
comprehensio numeris conclusa (rotunda,
quadrata).
Helgon: *homo sanctus; Guds h. (i
himmelen) caelicolae. -dyrkan: sanctorum,
beatorum cultus, veneratio. -skrin: cista
sacrorum.
Helig: 1. = ren, ostrafflig; from,
gudfruktig: sanctus (Deus; homo); castus; - pius,
religiosus (from - om menniskor); - h.
fruktan, tystnad pius timor, pium silentium;
h. wandel sancta vita, vitae sanctitas,
sanctimonia, castimonia; göra sig h. pium se
simulare l. fingere. — 2. = okränkbar,
dyrkanswärd, wördnadswärd (dyr): sanctus
(numen deorum; jusjurandum, jus, officium,
lex, promissum h. ed, förbindelse, pligt, lag);
religiosus (om saker - föremål för
samwetsgrann wördnad l. fruktan - templum, locus;
jusjurandum est affirmatio religiosa, C.);
sacrosanctus (okränkbar, fridlyst); augustus
(locus; a Platone quasi sancto et augusto
fonte omnis oratio manabit, C.);
venerabilis, venerandus; wara ngn h. apud alqm
l. alicui sanctum (inviolatum) esse; hålla
h. sanctum habere; sancte, pie, inviolate
colere, servare. — 3. = helgad åt en gud;
som hör till religionswäsendet: sacer (alicui
deo l. alicujus dei; s. aedes, locus; mots.
profanus); sacratus, consecratus; divinus
(mots. humanus), caelestis (id.; res
divinae, caelestes caeremoniae); festus (om
dagar, mots. profestus, söcken); en h.
handling, ett h-t bruk res sacra l. divina;
sacrum; caeremonia; ritus (sacer); det allra
heligaste (i ett tempel) ady̆tum; penetrale.
-lighet: 1. subjektivt (= fromhet, renhet):
sanctitas (Dei, hominis); sanctimonia,
castimonia (hominis, vitae); pietas
(hominis); i h. sancte, caste, pie. — 2. =
dyrhet, dyrbarhet: sanctitas, religio
(jurisjurandi). — 3. egenskap att wara egnad åt
religiöst bruk: sanctitas (aedis); caeremonia,
religio. -ligt: 1. = ostraffligt, fromt: sancte;
pie; caste. — 2. = dyrt (lofwa, swärja):
sancte, religiose.
Hell se Hel.
Hellebard: falcata cuspis.
Heller: tills. med negation (l. knappt): 1. i
kopulativ mening l. ss. konjunktion: neque;
neque vero; hwarken - icke h. neque - neque.
— 2. adverb: icke h.: ne - quidem, t. ex. icke
h. jag förstod det ne ego quidem intellexi;
jag förstod det knappt h. etiam ego vix
intellexi.
Hellre (komparativ till Gerna, superl. helst):
potius; libentius (l., ut in tali re,
externa quam domestica recordor, C.); citius;
mycket h. multo potius, libentius; jag will
h. malo (multo malo); jag ser ingenting h.
nihil malo; ju förr, dess h. (citius melius);
quam primum; primo quoque tempore;
han hade h. bort säga potius diceret (C.).
Helna: sanari, coire (om sår).
Heloffer: holocaustum.
Helsa, f.: valetudo (= helsotillstånd, godt
l. dåligt); bona, prospera, integra
valetudo (= god h.); sanitas (id.); salus (h. i
motsats till död l. sjukdom, t. ex. s-m
recuperare, ad s-m reducere alqm); swag h.
infirma, perdita valetudo (tenuis aut potius
nulla v., C. de Sen. § 35); stark h. firma,
constans valetudo; firma corporis
constitutio; hafwa god, swag, dålig h. bona,
infirma esse valetudine; hafwa h-n, wara wid
god h. valere, bene, recte valere; tag wara
på din h. cura, ut valeas, saluti consule;
sköta sin h. valetudinem tueri, curare;
saluti consulere; för h-ns bewarande ad
valetudinem conservandam; spara, skona sin
h. valetudini parcere (sibi indulgere); få
sin h. igen convalescere, restitui, recreari,
refici; (melius fit alicui); huru är det med
din h. ut l. quomodo vales?; quid agis?;
satin salvae?; h-n är allt, allt, allt är
allsintet, när intet är helsa bona valetudine
nihil melius est; (valeat possessor
oportet, si comportatis rebus bene cogitat
uti, Hor.; quid potentia aut divitiae nisi
valentem juvant?); själens h. animi
sanitas.
Helsa, v.: 1. helsa, h. på (en närwarande):
a. i allm.: salutare, consalutare, salvere
jubere alqm; salutem dicere, impertire
alicui; h. tillbaka salutem reddere;
resalutare; h. på hwarandra inter se salutare;
accipere et reddere salutem; wänligt h.
amice, benigne, benevole salutare; war
h-d salve! — b. h. ngn för, såsom ngt:
salutare, consalutare alqm alqm (t. ex. regem,
poētam; qui sit Aristides, Lysimachum
s., C.). — 2. = skicka l. frambära helsning
till ngn, låta h. ngn l. helsa ngn från ngn:
a. i allm.: salutare alqm (tota domus te
salutat, C. Ep.); salutem mittere (låta h.)
alicui; alicujus verbis l. nomine (ifrån
ngn) salutare alqm; salutem alicui dicere,
nuntiare, ascribere (i bref h.) ab alqo;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
