Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Herbergera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någonstädes l. hos ngn uti hospitio alqo l.
alicujus; hyggligt, tarfligt, simpelt h.
hospitium liberale, modicum, sordidum. -gera:
hospitio accipere, excipere alqm; domum
praebere alicui (Hor. Sat. I. 5. 38);
hospitem domum suam recipere (C. de Off.
I. § 139).
Herde: pastor; magister pecoris (L. I.
4. 7); fårh. upilio; geth. caprarius; oxh.
bubulcus; herde- i sammansättningar
pastorius, pastoralis, pastoritius. -dikt:
carmen bucolicum l. pastorale; silva (Vg.);
ecloga, idyllium = småstycke i allm. -folk:
a. = herdar i allm. (med deras familjer):
pastores. — b. = ett folk (en nation), som
består af herdar: pastorum gens l.
populus (jfr L. II. 1); (nomades, Sa. Jug. 18.
- homines vagi, palantes). -gosse: puer
pastor l. qui gregem pascit, pastoralis,
pastoris. -gud: deus pastorum. -lif: vita
pastoria l. pastoralis. -pipa: fistula
pastoria. -qwäde: carmen pastorale (jfr
Herdedikt). -staf: pedum.
Herdinna: puella pastoris l. pastoria l.
quae gregem pascit.
Hermafrodit: androgy̆nus.
Hermelin: mustēla silvestris l. erminia.
Heroid: herōis (en skaldeart, eg. =
epistola amatoria heroinae).
Heroisk: 1. eg.: heroicus, herōus, t. ex.
aetas, tempora heroica = det h-a
tidehwarfwet; h. vers, versfot (= dactylus)
versus heroicus l. herous, pes herous. —
2. i allm. = som är en heros wärdig =
hjeltemodig, tapper: heroicus (C. Ep. ad Att.
XIV. 15); fortissimus; animosus; plenus
virtutis.
Heros (halfgud, sagohjelte i eg. och oeg.
men.): heros; tanquam h. quidam; magnus
vir; princeps.
Herradöme: 1. (området för ngns makt):
fines, imperium, regnum alicujus. — 2. =
herrawälde: imperium, potestas. -wälde:
dominatio; dominatus; imperium;
potestas; jus; dicio (i kas. obl. sing.); bringa
under sitt h. sub suam dominationem l.
potestatem redigere; stå under ngns h. sub
alicujus dominatione esse, imperio l.
dominationi alicujus subjectum esse;
erkänna ngns h. imperio alicujus, alicui
imperanti l. dominanti parere; icke erkänna ngns
h. imperium alicujus detrectare; syndens,
begärens h. cupiditatum dominatus (C.).
Herre: 1. i allm. och relativt (h. öfwer ngn):
dominus (alicujus); wara h. öfwer ngn
dominari in alqm (in alqa re l. alicubi
någonstädes); wara h. öfwer sig sjelf sui l.
mentis suae compotem esse; här är jag h. hic
ego regno; wara h. öfwer ngns lif och gods
vitae necisque, fortunarum omnium
dominum esse, potestatem habere; spela h.
cuncta agere et ferre; skeppets h. (egare)
dominus navis; h. på skeppet navis rector,
magister; god, sträng, hård h. dominus
bonus, acer, saevus; homo imperiosus;
stränge h-r hafwa stackot att befalla
imperiosorum breve est imperium; (violenta nemo
imperia continuit diu: moderata durant,
Sen. Troad. 264); wara sin egen h. sui
juris esse; nullius imperio subjectum esse;
tjena en h. domino servire. — 2. särskildt:
a. h. i huset, husbonde: herus (erus);
dominus; wara h. i sitt hus dominari in suos
(domum suam regere, tenere imperium
in suos - alla tre uttrycken, C. de Sen. §
37. 38). — b. person af herreklassen:
dominus (äfwen i tilltal, ss. min herre o. d.:
obvios, si nomen non succurrit, d-os
salutamus, Sen.); ofta med homo, vir (= man,
karl): förnäm h. vir illustris,
illustrissimus, nobilissimus; fin h. homo
elegantissimus, lautissimus; lefwa som h-r laute,
magnifice vivere. — c. h. i förhållande till
klient (= gynnare): patronus; rex (jfr Hor.).
— d. herrarne = de mäktige (aristokraterne)
i ett land: principes; optimates (regem si
optimates oppresserunt -, habet statum
respublica de tribus secundarium: est
enim quasi regium, id est patrium,
consilium populo bene consulentium
principum, C. de Rep. I. § 65; jfr 66 ff.). —
— e. h. = herskare, regent (enwåldsherskare)
i ett land: dominus, rex [alltid = oinskränkt
h., dominus under republikens tid i mera
förhatlig mening = tyrannus: exsistit ex
rege dominus, C. de Rep. I. § 69; jfr de
Off. III. § 83; under kejsartiden war
dominus wanligt tilltalsord (företrädeswis) till
kejsarne; jfr Plinii bref till Trajanus]; göra
sig, upphäfwa sig till h. i landet rerum
potiri; rempublicam capere (Sa.); här finnes
ingen h. i landet sine ullo domino civitas
est (C. de Rep. I. § 68); certo imperio
caret respublica; att månge äro h-r, duger
icke non potest bene regi respublica
multorum imperiis (N.). — f. om Gud:
werldens h. terrarum l. mundi dominus; ille,
qui omnium dominus est; absolut helst =
Deus. -dag: concilium l. conventus
principum. -gods: fundus (viri nobilis l.
illustris). -gunst: gratia principum, regum.
-gård: villa (nobilis viri; pseudurbana);
praetorium. -gårdsarbete: opera, quae
fundi domino praestatur; angaria. -karl:
homo urbanus (elegantior), mundus. -klass:
domini; ordo illustrium. -kläder: vestis
dominica, elegantior. -man: fundi
(majoris) dominus. -säte se Herregård.
Herrlig se Härlig.
Herrskap: a. h-t i motsats till husfolket
(familia, familiares): heri, domini, (herus
et hera et heriles filii). — b. ett h.:
domus (en familj); homines; ett wackert h.
egregia vero domus.
Herrskaps- i sammansättningar:
dominicus; herilis.
Herska: 1. med personligt subjekt:
dominari (wara herre; alicubi, in alqm öfwer
ngn); regnare (wara konung, enwåldsherre);
imperare, imperium tenere, rempublicam
l. civitatem regere (= regera); regere,
imperio suo tenere alqm (= h. öfwer folk l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
