Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Heterogen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heterogen: (alius generis), ex alio
genere.
Heterodox: a vera doctrina abhorrens.
Hetlefrad: calidus; acriculus; iracundus
(iracundior); ferventior; in iram
praeceps; cerebrosus (Hor.).
Hets: wara i h. exerceri, agitari.
Hetsa: agitare, incitare, concitare (t. ex.
canem in - på - alqm); h. i hop
committere aliquos.
Hetsig: 1. i eg. men.: calidus, fervidus;
h. dryck potio fervida; h. feber ardens,
acuta febris. — 2. oeg.: calidus (homo;
ingenium - lynne - hominis; rixa träta);
fervens, ferventior (homo); iracundus, in
iram praeceps (naturā est = han har ett
h-t lynne); ingenium calidum, fervidum
h-t temperament; war icke så h. noli nimis
cupidus l. iracundus esse. -ighet: fervor
(blemmor äro ett slags h. i kroppen ex
fervore quodam corporis l. sanguinis
nascuntur papulae; ungdomens h. fervor
aetatis, C.); ardor (stäfja ngns h. - ardorem
alicujus reprimere); impetus (häftighet,
otålighet, utbrott af hetsighet - i. iracundiae,
cupiditatis alicujus). -igt: calide (rem
aggredi); vehementer (häftigt); cupide
(ifrigt); iracunde (med wrede).
Hett: taga ngt h. nimis moveri,
commoveri, incendi, accendi alqa re (= blifwa
upprörd af ngt); cupide agere (bedrifwa)
alqd; in alqa re vehementem esse;
omni studio, ardore quodam mentis versari
in re, incumbere in rem; det går h. till
summa contentione l. vi res agitur;
acriter contenditur, pugnatur (potatur).
Hetta: 1. i eg. men.: calor (wärme i allm.);
ardor, fervor, aestus; här l. det är en stark
h. summus calor (āeris) est; under
middagens, sommarens h. (middagshettan,
sommarhettan) fervidissimo die l. anno, diei
l. anni tempore; h-n ökas, minskas calor
augetur, ingravescit, se frangit (C. de
Or. I. § 265); h. i hufwudet, i blodet,
inwärtes h. fervor, aestus capitis, sanguinis,
corporis. — 2. i oeg. men.: a. i allm. (jfr
Hetsighet): ardor, fervor (aetatis); impetus
(häftighet, utbrott af häftighet i allm.); i
första h-n primo impetu (cupientis; amoris);
i slagtningens, i stridens h. (in) summa
contentione proelii, pugnae; (quum pugnatur
acerrime, dum fervet proelium). — b.
särskildt = wrede: ira; fervor mentis; med h.
iracunde; per iracundiam; aspere; utan h.
placide, leniter.
Hexa, f.: saga; lamia; striga; venefica.
Hexa, v.: magicis artibus uti;
incantatione uti (jfr Förhexa).
Hexameter: versus hexameter l.
heroicus.
Hexeri: veneficium; artes magicae;
praestigiae; incantamenta.
Hexmästare: veneficus; magus; wara en
riktig h. i ngt (supra humanum modum),
egregie peritum esse alicujus rei. -mästeri:
det är intet h. ad eam rem veneficio opus
non est; (res facilis est).
Hicka, f.: singultus.
Hicka, v.: singultire.
Hiller: mustela putorius.
Himla sig: manus l. oculos ad caelum
tendere.
Himlaboren: divinus; divinitus missus,
delatus. -bryn: ora caeli; se Bryn. -hwalf:
caelum; [caelum rotundum, caelum quod
imminet orbi (poet.); jfr C. de Or. III. §
162]. -kropp: stella (hwilket ord anwändes
lika wäl om solen och månen, som om planeter
och fixstjernor - stellae fixae, errantes).
-rymd: caelum (immensum).
Himmel: I. eg.: caelum; poet. polus l. pl.
poli; aether; klar h. caelum serenum,
sudum; den blå h-n c. caeruleum (caerula
caeli templa); mulen h. c. nubilum,
nubibus obductum, turbidum; under bar h.
sub divo l. dio; lyfta sina ögon, sina
händer mot h-n oculos, manus ad sidera, ad
caelum tollere; - h-n hwälfwer sig öfwer
jorden caelum imminet orbi terrarum. —
II. i bildl. uttryck för ära, lycka o. d.: höja
till h-n (med loford) ad caelum (laudibus)
ferre, efferre. — III. himlen = Guds
(gudarnes) boning, en högre werld: caelum (C.
Tusc. I. § 27: vita in claris viris dux in
caelum solet esse; ibdm 28: totum prope
caelum nonne humano genere completum
est?; jfr ibdm 42); sedes deorum (loci
caelestes, C. Tusc. I. § 47; jfr äfwen:
abiit ad deos - blef upptagen till h-n -,
ibdm 32; ad deos recipi); (poet.) Olympus
(genus qui ducis Olympo, Vg.); h-ns
inwånare caelestes; h-ns gudar superi dii
(C. de Am. § 12; mots. inferi); superi; h.
på jorden vita in terris caelesti vitae
similis (Tusc. I. § 75). — IV. metonymiskt
är h. stundom = Gud: Deus; dii; himmel!
elände! dii boni! vestram fidem!; i h-ns
namn per deos (te oro); om det behagar
h-n - si diis placuerit l. ita visum erit.
— V. = takhimmel, tronhimmel, sänghimmel:
tabernaculum; laquear. -rike: caelum.
Himmelsblå: caeruleus -glob: sphaera
caelestis l. caeli. -hög: altissimus.
Himmelsk: 1. i yttre men.: caelestis. —
2. (motswarande himmel i betydelsen III.) =
gudomlig: caelestis; divinus; pius (from);
de h-a tingen res caelestes l. divinae; h.
wishet divina sapientia; h-t tålamod
patientia divinitus data (plus quam
humana), pia; h-t sinne pius animus. -elskt:
divine; supra humanum modum; eximie.
Himmelsskriande: indignus, nefarius; en
h. orättwisa injuria insignis, atrox. -streck:
regio caeli; caelum; åt alla h. in omnes
partes. -wid: immensus; summus;
tantus quantus maximus esse potest; det är
en h. skilnad tanta est quanta maxima
potest esse differentia; mirum quantum
interest. -widt: longissime; de äro h. olika
inter se dissimillimi sunt.
Hin: ille; [särskildt, i hwardagsspråket, =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
