Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hopsnöra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liquefacere; confundere. -snöra: constringere.
-snörpa: stringere (stricta frigore
vulnera); astringere. -spara: comparcere (Ter.);
parsimoniā parare (parĕre i pf. part.),
comparare. -spinna: oeg. (planer): invenire;
machinari; moliri. -sy: consuere. -sätta:
componere (t. ex. literas - ett bref);
construere (bygga); fabricari, contabulare
(timra); h. en berättelse, en dikt fingere,
confingere alqd. -sättning (= det sätt hwarpå
ngt är sammansatt): compositio, fabrica rei.
-söka: conquirere. -tals: acervatim (om
saker; han hade h. bref acervos epistolarum
habebat); gregatim (om djur - skocktals;
kajorna kommo h. greges graculorum
advolabant); frequenter l. frequens (ss.
predikatsadjektiv) om menniskor; menniskor
ditströmmade h. frequentes confluebant
homines. -timra: contabulare. -torka:
siccatos inter se cohaerescere. -trassla:
turbare, confundere; h. frågan rem implicare.
-trycka: comprimere. -tränga: confercire,
(anguste) coartare; in breve l. angustum
cogere; stå h-de confertos stare; på få
sidor h. ngt paucis paginis comprehendere
alqd; allt för mycket h. in oratione sua
coartare et peranguste refercire (C. de
Or. I. § 163); h-d framställning angusta, in
breve coacta oratio. -twinga: cogere;
compellere; comprimere. -weckla: complicare,
convolvere. -wrida: contorquere. -wräka:
temere congerere. -wäxa: coalescere,
concrescere.
Hor: adulterium (= äktenskapsbrott;
dubbelt h. mariti cum aliena uxore a.; begå h.
adulterium facere; adulterare); stuprum
(= lösaktigt könsumgänge i allm.; göra h.
stupri consuetudinem cum femina
habere; inconcessa Venere uti).
Hora, f.: scortum; meretrix; lupa.
Hora, v.: scortari; om qwinna: corpus
vulgare.
Horhus: lupanar; domus meretricia,
lenonia; stabulum; lustrum.
Horisont: 1. eg.: horizon (-ontis; på latin
öfwersatt med finiens; orbes illi, qui
caelum quasi medium dividunt et aspectum
nostrum definiunt, a Graecis ὁρίζοντες
nominantur, a nobis finientes rectissime
nominari possunt, C. de Div. II. 44. 92);
solen höjer sig öfwer h-n sol (supra terram)
emergit (T. Germ. 45), oritur; solen
sjunker ned under h-n sol occidit, cadit (T. l.
c.); längst borta wid h-n quo longissime
oculi conspectum ferunt (L. I. 18. 8);
längst nere wid h-n in infima parte caeli
(ut terram prope tangere videatur);
förswinna wid h-n, ur ngns h. e conspectu
abire, auferri, removeri; h-n (= synkretsen)
är fri caelum vacuum est (T. Ann. XV.
40); conspectu libero utimur; det synes
inom h-n ej annat än haf och himmel non
jam amplius ullae apparent terrae:
caelum undique et undique pontus (Vg.). —
2. oeg. = synkrets, krets för ngns begrepp
l. föreställningar: det går öfwer min, öfwer
folkets h. hoc altius est, quam quod ego
suspicere possim (C. de Or. III. § 21);
hoc a meis sensibus abhorret (ibdm I. §
83), ab imperitorum intelligentia
sensuque dijunctum est (ibdm § 12). -sontal:
aequus; libratus; i h-t läge libratum,
aequis ponderibus examinatum (se tenere);
bringa i h-t läge, göra h., ställa h. ad
libellam exigere; planum collocare. -sontalt:
ad libram l. ad libellam.
Horkarl: adulter; moechus.
Horn: cornu (i det swenska ordets alla
anwändningar - cornua bovis, cervi; cornu
ungulae - i hästhofwen; canere cornu, stöta
i h. - i denna betydelse utan afseende på
materialet, t. ex. aeris cornua flexi, Ov.;
vinum per cornu infundere, instillare;
cornu copiae o. dyl.); corniculum; i
sammansättning horn- (= som är af h.) corneus;
som har h. cornūtus; hafwa ett h. i sidan
till ngn iratum, subiratum, offensum esse
alicui; odisse alqm. -aktig: corneolus.
-blåsare: cornicen. -boskap: pecus
cornutum l. cornigerum. -formig: corniformis.
-lim: gluten corneum (firmissimum).
Hos: apud [a. i omedelbart lokal mening:
apud alqm versari, habitare o. d. — b. =
inför ngn: apud senatum, apud judicem
o. d. — c. hos ett folk, hos en tids
menniskor: apud Persas, apud majores h.
Perserne, h. wåre förfäder. — d. hos en
författare: apud Xenophontem. — e. = för ngn,
enligt ngns mening l. bestämmande o. d.:
multum valere apud alqm (plus apud me
valet antiquorum auctoritas, C. de Am. §
13); apud animum statuere. — f. = i ngns
besittning: omnis gratia apud illos est:
nobis egestatem reliquerunt, Sa.]; - cum
(i uttryck för omedelbar närhet i eg. mening,
t. ex. cubare cum majore sorore; esse cum
alqo; - hafwa penningar hos - på - sig esse
cum pecunia o. d.); - penes = i ngns ego
(wärjo), besittning, under ngns answar (p.
alqm domi esse; summum imperium est
p. ephoros); - in (med afseende på
egenskaper hos en person, t. ex. fuit in Scauro
singularis severitas, in Laelio multa
hilaritas, in Scipione ambitio major, vita
tristior); synonymt med in brukas ofta genitiv,
t. ex. skulden ligger hos honom illius culpa
est; (hos Cicero funnos stora anlag in
Cicerone erat magnum ingenium l. Cicero
erat summo ingenio praeditus; men: det
står hos Cicero apud Ciceronem l. in libris
Ciceronis).
Hosföljande: hic (quem tibi mitto).
Hospital: hospitium fatuorum.
Hosta, f.: tussis.
Hosta, v.: tussire.
Hot: minae; denuntiatio (Cs. b. C. III.
9); med h. minis; minitans.
Hota: 1. i subjektiv mening, afsigtligt h.,
med ord l. åthäfwor, om personliga subjekt:
minari, minitari [alicui - ngn - alqd - t.
ex. malum - l. alqa re (t. ex. baculo) - med
ngt; h. att göra ngt minari, se alqd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
