- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
855-856

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hårduk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hårduk: cilicium. -fall: capillorum
defluvium. -fin: pilo subtilior;
subtilissimus; valde tenuis.

Hårig: pilosus.

Hårklyfweri: nimia (inepta) subtilitas;
captio (dialectica, C.); argutiae (nihil est,
quod isti non persequantur argutiis suis,
C.); cavillatio (verborum, L.); calumnia
(Academicorum). -lock: cincinnus; cirrus.
-nål: acus crinalis; crinale. -rik: pilosus;
villosus; hirsutus.

Hårsmon: icke en h. bättre ne pilo
quidem melior; ne minimo quidem momento
antecedere; icke wika en h. från det rättas
wäg a recta via (conscientia) ne
transversum unguem quidem discedere.

Hårstrå: pilus.

Häck: 1. saepes viva (= omhägnad af
lefwande träd); vepres (törnhäck). — 2. lösa,
gallerformiga sidopartier på en
transportwagn: clavulae (se Rich, Dictionn. under
Clavulare). — 3. gallerstängd plats, der
fåglar häcka: cavea; clathri aviarii.

Häcka (om fåglar): ovis incubare; ova
fovere; parĕre.

Häckbur: cavea.

Häckla, f.: pecten.

Häckla, v.: 1. eg.: carĕre; carminare;
pectere (lanam). — 2. oeg. (= småaktigt och
illwilligt klandra): carpere, vellicare. -are:
reprehensor malignus; carptor (Gell.).
-ing: carminatio.

Häda: 1. i allm.: contumeliā violare alqm;
maledicere alicui; blott i uttrycket: som man
är klädd, så blir man hädd pro vestitu
cujusque ratio habetur. — 2. h. Gud: impie
de Deo loqui; impia (nefaria) voce (Deum)
divinum numen (deos immortales)
violare l. laedere; Deo maledicere.

Hädan: hinc; wik h. abi hinc!; apage!;
fara, skiljas h. de vita decedere,
discedere; ex vita, de vita, vita excedere; absol.:
decedere; de vita migrare, demigrare.
-efter: posthac; in posterum. -fara se
under Hädan. -färd: decessus; excessus; mors.
-kalla: e vita evocare (a Deo e-ri atque
emitti, C. Tusc. I. § 74).

Hädare: divini numinis violator; qui
de Deo impie loquitur; homo impius.

Hädelse: vox impia.

Hädisk: impius; nefarius.

Häfd: 1. utan plur.: a. i allm. brukande
af egendom, rättighet, sed: usus; (mos);
förwärfwa, ega ngt med h-ns rätt usurpare
alqd; usu alqd suum fecisse; vetere
occupatione (C. de Off. I. § 21) possidēre
alqd; enligt gammal h. ex more (majorum).
— b. jordens h. (brukande): (agri, agrorum)
cultus, cultura. — 2. häfd, pl. häfder:
historia; rerum monumenta; Swea Rikes h.
imperii Suecani historia; rerum
Suecanarum monumenta; lefwa i h-n
posteritati prodi, notum esse; apud posteros
clarum esse; forska i h-na monumenta rerum
volutare, pervestigare.

Häfda: 1. i allm. = bruka, genom
brukande (l. werksamhet i allm.) göra sin rätt
till ngt gällande: usurpare (possessionem,
libertatem, jus); vindicare (jure suo); h.
sin gamla ära gloriam partam tueri;
obtinere, retinere; h. sitt namn nomen suum
tueri, nomine suo (majoribus suis) se
dignum praestare. — 2. h. jord: agrum,
terram colere (subigere, exercere). — 3. h.
en qwinna: vitiare, comprimere;
praeflorare (Ap.).

Häfdaforskning: historia; antiquorum
monumentorum perscrutatio,
pervestigatio. -tecknare: historicus; rerum scriptor.
-teckning: historia.

Häfdwunnen: (usu) receptus; vetustus;
(ab antiquitate traditus, proditus =
traditionel).

Häfning: levatio, sublatio; hafwets h.
motus, aestus maris.

Häfstång: vectis.

Häfta, f.: tenesmus (stoltwång).

Häfta, v. tr.: a. absolut: connectere
(hopfästa); conglutinare (hoplimma);
constringere, colligare (hopbinda); h. en bok
codicem ligare. — b. h. wid ngt: annectere,
agglutinare, alligare alqd rei, ad rem.

Häfta, v. intr.: 1. eg.: adhaerere rei, ad
rem; haerere. — 2. oeg.: a. om abstrakta
saker (ss. misstanke, beskyllning): haerere in
alqo l. alicui. — b. om personer: h. för skuld
debere alqd; h. för en borgensförbindelse
fidem suam interposuisse, astrinxisse,
obligasse; ex sponsione debere alqd; h. för
ett brott crimine alqo teneri.

Häfte: codicillus; libellus.

Häftig: vehemens; h. fart vehemens,
magnus impetus, rapidus cursus; som är
i h. fart citatus, incitatus; h-t sinne, lynne
animus fervidior, commotior, commotus,
calidus; hafwa ett h-t sinne naturā
vehementem et acrem (acriculum) esse;
blifwa h. commoveri; exardescere; h-t regn,
owäder atrox, vehemens (foeda)
tempestas, violentus imber; h-t krig, strid,
slagtning bellum acerrimum (C. Brut. 76); atrox
pugna; h. köld, hetta acre frigus; summus,
gravis (tryckande) calor, ardens anni
tempus; h. sjukdom morbus vehemens, gravis;
h. kärlek magnus, summus amor; ardor
quidam amoris; perditus (rasande) a.; h.
förskräckelse summus metus; h. wrede
summa, vehemens, praeceps ira; gripas af en
h. wrede ira incendi, incitari; h. lidelse
ardens cupiditas; hafwa h-a lidelser
cupiditatibus ardere; naturā vehementem esse.
-tighet: 1. i allm.: vis; vehementia;
(violentia wåldsamhet); impetus (fart, eld);
sjukdomens h. vis morbi; man kan knappt göra
sig en föreställning om anfallets h. quanta
vi l. quanto impetu in hostem irruerit,
vix cogitari potest. — 2. h. i sinne, lynne:
fervor quidam animi, ingenii; stomachus;
ira; swara med en wiss h. non sine
stomacho l. offensione, commotius respondere.
-tigt: vehementer; graviter; blifwa h. wred,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:37:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swelatin/1/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free