Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Jernhandlare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ferrugineus. -handlare: ferramentarius.
-redskap: ferramentum. -slagg: scoriae ferri.
-spån: ramenta ferri. -stång: ferrea
pertica; (ferrum). -ålder: ferrea aetas.
Jo: 1. i bekräftande swar på en nekande
eller med twifwel framstäld fråga: immo,
immo vero (jo wisst, wisserligen); vero; (non
igitur patria praestat omnibus officiis?
Immo vero: sed ipsi patriae conducit pios
habere cives in parentes, C. de Off. III.
§ 90; tu igitur nihil vides? Ego vero a
porta Esquilina video villam tuam, C. de
Or. II. § 276). — 2. i swar på jakande
(äfwen af den talande sjelf uppkastad) fråga:
nempe, nimirum (med bibetydelse af
sjelfklarhet); quid ergo tulit (innehöll hans
motion)? N. ut quaereretur (jo, att
undersökning skulle anställas); nempe
incomposito dixi pede currere versus, Hor. Sat.
I. 10. 1); etiam (novi tibi quidnam
scribam? Etiam: Messala domum
Autronianam emit, C. Ep. ad Att. I. 13); - äfwen
med andra wändningar: quid agis? (huru
mår du?). - Non male (å jo! jo men!);
potesne dicere, quis hic habitet? Dicam:
senex avarus; - ecquid puer in literis
profecit? Sane. — 3. jo, jo jo (i ironisk och
hånfull mening): scilicet; nempe; vero: jo
han skall göra det scilicet ille faciet!; jo
det war en hygglig karl egregium vero
virum!
Johannisbröd: siliqua dulcis. -mask:
lampyris, cicindela (stellans volatus, Pn.
XVIII. 250).
Joller: puerilis confabulatio; pueriles
fabellae.
Jollra: pueriliter garrire, jocari,
confabulari.
Jord: 1. jorden, denna jord, wår jord:
terra, tellus (= j-n betraktad ss. ett helt,
ss. werldskropp - terra in medio mundi
sita, C. Tusc. I. § 68; C. de Or. III. §
178); terrae (då man tänker på j-ns delar -
länderna - eller på lifwet, särskildt
menniskolifwet på j-n); hela j-n, j-ns krets totus
orbis terrarum (l. terrae); (här) på j-n in
terris (neque postea in terris Romulus
fuit, L.; hoc et, dum erimus in terris,
erit illi caelesti vitae simile, et, quum
ex his vinculis emissi feremur, minus
tardabitur cursus amicorum, C. Tusc. I. §
75); hwar på j-n? quibus in terris?
ubinam terrarum?; ingenstädes på j-n
nusquam terrarum; himmelens och j-ns herre
dominus caeli ac terrarum; uppröra
himmel och j. caelum (maria) ac terras
miscere; mellan himmel och j. inter caelum
et terram; medio caeli terraeque (Vg.);
himmelen hwälfwer sig öfwer j-n caelum
imminet orbi (Ov.); j-n är allas wår moder
terra (communis) omnium (nostrum)
mater l. parens est; j-ns barn terrae alumni;
denna j-n = jordelifwet, det timliga = haec
vita; res humanae. — 2. = jordytan: a. =
marken (som trampas): terra; sŏlum;
humus (jfr 3); bara j-n nuda humus; på j-n
humi; (solo incedere, Vg.); falla, fälla
till j-n in terram cadere (C. Tusc. I. §
36), ad terram dare, affligere, accidere;
humi procumbere, ad humum deducere
(nedtrycka); under j-n sub terra (in terram
cadentibus corporibus et humo tectis sub
terra censebant reliquam vitam agi
mortuorum, l. c.); ofwan j. super terram; fast
j. (mark) firma, solida terra; j-n remnade
terra discessit; jemna med j-n solo
aequare, adaequare. — b. ss. fruktbärande: terra;
sŏlum; ager (terra sterilis, fertilis
fruktbar, god j.; pingue, mite solum; ager
crassus, laetus; allt hwad j-n bär omnia quae
terra fert, quae gignuntur e terra; quae
gignuntur in terris = på j-n, i länderna,
C. de Off. I. § 22); j-ns gröda fruges,
segetes (terrae; munera terrae); det föll i
god j. haud sterili solo mandatum est;
non in sterili solo satum est; (non
perdidisti operam). — c. jord ss. den der
odlas och eges: terra; ager (äfwen pl. agri
= jordar = jordegendomar, jordstycken): odla,
plöja j-n terram colere, subigere,
exercere (bearbeta), arare, conserere; wåra
fäders j. patria terra; beträda fosterlandets j.
patriae solum ingredi; den j. som fostrat
oss terra altrix (ubi orti et educati sumus);
stadens jord, jordar agri suburbani; statens
j-r agri publici. — 3. jord ss. ämne (mull,
jordart): humus (humo injecta tegere
mortuos; fingere alqd); terra (terram sapere;
varia terrarum genera); en hög af j.
tumulus terrenus; af j. är du kommen humo
fictus es, luto fictus es (i bibelns mening
och enligt Prometheus-sagan; e terra natus
es - ss. plantan, enligt wanlig antik
föreställning); blifwa j. igen in pulverem verti;
(pulverem fieri, Hor.).
Jorda: humare (= humo contegere);
humo mandare; sepelire (om begrafning i
allm.).
Jordagods: fundus; praedium; ager.
Jordaktig: terrenus.
Jordande: humatio.
Jordart: terra, terrae genus. -beck:
bitūmen; som håller, innehåller j.
bituminosus. -beskrifning: terrarum descriptio;
geographĭa. -bruk: agri (agrorum)
cultura l. cultus; agricolatio (Col.); res
rustica (= landtbruk i allm.); idka j. agrum
(agros) colere. -brukare: agricola; agri
cultor (agrorum c.). -bryn: summa terra.
-bäfning: terrae motus; det är j. terra
movetur (ingenti concussu, L.).
Jordbär: fragum; sjelfwa wäxten:
fragaria collina.
Jordefärd: sepultura; funus; fira,
deltaga i ngns j. funus celebrare alicujus,
exsequias ire alicui.
Jordegendom: praedium, ager; större j.
fundus, latifundium; mindre j. agellus; j-ns
wärde har stigit aucta sunt agrorum pretia.
Jordegumma: obstetrix.
Jordelifwet: haec vita, vita mortalis
(terrestris).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
