- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
23-24

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klarinett ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(tydlighet); splendor (solis; vocis); himlens k.
serenitas; källans k. pelluciditas.

Klarinett: tibia.

Klarligen: clare; perspicue.

Klarna: himlen k-r, det k-r caelum
serenatur (diffugiunt nubes); sol l. lux serena
redit; disserēnat (opersonl.); hans blick
(panna) k-r frons serenatur; wattnet (bäcken)
k-r liquescit.

Klarsynt: a. eg.: acribus oculis
(praeditus); lyncēus; wara k. oculis valere;
acutum cernere. — b. oeg.: acutus;
perspicax. -ögd: oculis splendentibus.

Klart: a. i yttre men.: clare (fulgere,
videre, audire, dicere - stråla, se, höra, tala
k.); acriter, acutum (cernere se k.). — b. k.
inse, det wisar sig k.: satis videre; satis,
manifesto apparet. — c. framställa k.:
plane, dilucide, aperte, perspicue (exponere,
explicare, narrare); k. bewisa plane,
certis argumentis docere; planum facere.

Klase: racēmus.

Klasig: racemosus, racemifer.

Klass: classis (Servius Tullius classes
instituit; classis numerosa - i skola, Juv.);
i allm. genus (omne genus hominum), ordo.

Klassificera: in classes l. ordines l.
genera describere.

Klassisk: I. af förste klassen, mönstergill,
om författare och skrifter: classicus
(scriptor, Gell. XIX. 8. 15); optimus, bonus,
eximius; särskildt till formen: elegans; ett
k-t arbete liber optimus; k. renhet i språk
och stil summa elegantia; taga de k-e
författarne till mönster optimum quemque,
optima exemplaria imitari; k. latin sermo
latinus; tala, skrifwa k. latin latine loqui,
scribere; latino sermone eleganter,
perfecte uti. — II. som tillhör (särskildt den
grekiska och romerska) forntiden (ss. de
klassiska mönstrens tid): antiquus; den k-a
literaturen literae antiquae l. graecorum et
latinorum; de k-e författarne scriptores
graeci et latini; ega k. beläsenhet literas
antiquas didicisse; befinna sig på k. grund
in solo antiquis literis celebrato versari
(jfr C. de Fin. V. § 5: quacunque
ingredimur, in alqam historiam vestigium
ponimus); k. bildning antiquarum literarum
eruditio; ega k. bildning antiquis literis l.
artibus eruditum l. perfectum esse. -iskt:
1. = mönstergillt: optime; eximie;
eleganter. — 2. k. bildad: antiquis literis l.
artibus eruditus.

Klasswis: generatim; per classes l.
ordines (descripti, divisi).

Klaswis: racematim.

Klema: k. med ngn (nimis) indulgere
alicui l. sibi; nimis molliter habere l.
curare, fovere, in deliciis habere alqm (Sen.
de Prov. I. 6); k. bort ngn effeminare,
nimia indulgentia l. mollitia, deliciis
corrumpere.

Klemig: mollis, delicatus, effeminatus
(homo); k. uppfostran educatio mollior.
-het: mollitia; nimia indulgentia.

Klen: 1. = späd, spenslig: gracilis,
tenuis (filum; ramus; vox); tener, exilis. —
2. = kroppsligen swag: infirmus (homo,
valetudo); languidus; imbecillus. — 3. = knapp,
dålig i allm.: tenuis, parvus, exiguus
(parvae, tenues facultates, k-a wilkor; spes).
— 4. om andliga anlag, kunskaper, produkter:
tardus (t-m ingenium k-t hufwud); k.
författare, bok scriptor, liber indoctus,
malus; k. i matematik geometriae ignarus; qui
parum sapit, profecit in geometria.

Klena: linere; k. på illinere; k. till
oblinere, obturare; k. fast allinere,
agglutinare.

Klenhet: gracilitas, tenuitas; infirmitas,
imbecillitas.

Klenmodig: timidus; abjectus; animo
abjecto, pusillo, fracto; blifwa k. animum
demittere, abjicere; animo frangi,
deficere. -modighet: abjectus, parvus,
pusillus animus; timor. -modigt: timide;
abjecte; abjecto animo.

Klenod: res magni pretii l. pretiosa;
särskildt: ornamentum (prydnad); gemma
(ädelsten), margarita (perla); dygden, lugnet
är en kostlig k. virtus est pretiosior auro;
otium - gemmis non venale.

Klensmide: minuta ferramenta. -trogen:
incredulus; (pusilli animi).

Klerk: sacerdos.

Kli: furfur.

Klia: prurire; k. efter ngt in alqd p. (Mt.).

Klibba: k. fast agglutinari, (tanquam in
visco) adhaerescere; k. tillsammans
(viscatos) cohaerescere, cohaerere;
conglutinari.

Klibbig: viscidus; viscosus; glutinosus;
blifwa k. viscari.

Klick: nota; macula; sätta en k. på ngn
notam (infamiae) imponere, inurere
alicui, nomini alicujus; jfr Fläck.

Klicka: (om gewär) non displodi; fallere
tendentem, minantem (non feriet
quodcunque minabitur arcus, Hor.).

Klient: cliens.

Klientel, Klientskap: clientēla.

Klifs: bellaria, dulcia, dulciola (n. pl.).

Klifwa: 1. absolut: scandere; niti; k. högt
alte scandere, eniti. — 2. med
prepositioner: a. k. af: descendere. — b. k. ned:
descendere (ex arbore; per scalas ned för
trapporna). — c. k. upp: ascendere (in
arborem); eniti. — d. k. öfwer ngt:
transscendere (fossam).

Klimat: (clima, Ap.); caelum (austerum,
asperum - mite, molle hårdt - mildt k.;
grave, pestilens - salubre osundt, sundt k.);
plaga, regio caeli; tempereradt k. caeli
temperies; hafwa hårdt, tempereradt k. caelo
aspero, temperato esse; byta om k.
caelum mutare (Hor.); nordligt, sydligt k.
aquilonaris, australis regio l. plaga caeli.
-matisk: caelestis; caeli; k-a förhållanden
caeli temperies, temperatio.

Klimp: massa (t. ex. auri); gleba
(jordklimp); offa (af deg, kött o. d.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free