Print (PDF) - On this page / på denna sida - Krutbruk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wexelkurs: ratio numorum l. rei numariae;
(pretium numorum): k-n står jemnt par est
ratio numorum: k-n wexlar numus jactatur
(C. de Off. III. 80); k-n stiger, faller
pretium numorum augetur, minuitur; så som
nu k-n står ut nunc ratio numorum l.
pretia rerum sunt; betala k. (= agio, skilnad
mellan motswarande myntsorters wärde) pro
collybo l. collybi detrimentum solvere.
Kursiv: k. stil literae obliquae.
Kursorisk: k. läsning citata, properata
lectio.
Kurtage (= mäklarearvode): pararii
merces.
Kurtis: blanditiae (amatoriae); amores
(älskogshandel). -tisera: (feminam) colere,
observare, ambire, deliciis l. blanditiis
captare, capere studere. -tisör: amator;
amasio; mulieris, mulierum sectator.
Kuscha: 1. intr.: om hundar: se
prosternere; procumbere. – 2. tr.: se Kujonera.
Kusin: consobrînus, -a (eg. blott barn af
systrar l. kusiner på mödernet, men i
hwardagligt språkbruk om syskonbarn i allmänhet;
se Lat. Lex.); patruêlis (= farbrors son l.
dotter); amitînus, -a (= fasters barn).
Kusinage, Kusinskap: consobrinorum
cognatio.
Kusinbarn (= syssling): sobrinus, -a.
Kusk: agitator, rector (equorum,
mularum m. m.); is, qui jumenta agit, regit,
agitat; aurîga (mest brukligt i betydelsen
kappkörare och i poetiskt språk; Phaethon
currûs a. paterni, Ov.); mulio (eg.
mulåsnedrifware; dock äfwen brukadt i
allmännare betydelse); jumentarius (= åkare);
redarius, carrucarius (kusk på en reda o. s. w.).
Kuska: currum l. equos, mulas, jumenta
regere, agere: stundom i allm. = åka curru
vehi; k. för ngn alicujus jumenta agere l.
alqm curru deducere alqo.
Kuskbock: sella aurigae l. agitatoris,
jumentarii; (prima sella, Phdr. III. 6. 5).
Kuslig: k-t wäder tempestas turbida,
tristis.
Kust: ora, litus; wid k-n ad oram maris,
ad mare. -fartyg: navis oraria (Pn.). -wakt:
litoralis excubitor.
Kutryggig: gibber; dorso inflexo.
Kutter: myoparo.
Kuttra: (om dufwor) gemere.
Kuvert: 1. involucrum epistolae;
(membrana). – 2. = tillbehör för en bordsgäst:
instrumentum convivae (orbis, mappa
tallrik, serviett m. m.); bord med 10 k. mensa
X convivarum.
Kyckling: pullus gallinaceus. -stek:
assa pullina (caro).
Kyffe: gurgustiolum; tugurium.
Kyla, f.: frigus (âeris, corporis);
dödens k. frigus leti (letale); angenäm k.
gratum f.; känna k. frigus sentire; frigore
affici, pertemptari; (algere = frysa, plågas
af köld).
Kyla, v.: frigerare, refrigerare alqm;
frigus movere, incutere alicui; det k-r
frigore afficior, me pertemptari sentio, -ande:
refrigeratorius (Pn.), frigorificus (Gell.);
frigidus.
Kylig: frigidus, subfrigidus.
Kyller: thorax; lorîca.
Kylslå: regelare; temperare; tepefacere;
kylslaget watten aqua egelida, regelata,
temperata.
Kyndel: (en wäxt) satureja.
Kyndelsmessa: (af candêla = ljus):
festum (dominica) candelarum.
Kynne: ingenium; natura; mores.
Kyp: lacus tinctorius.
Kypare: promus (vinariae) tabernae;
cellarius.
Kypra: liquare (vinum).
Kyrass: lorîca.
Kyrassier: loricatus.
Kyrka: 1. ss. byggnad: aedes sacra;
templum; gå i k-n templum visere,
frequentare; sacris interesse. – 2. ss. institution,
samhälle: * ecclesia (= församling) Christi.
Kyrklig: a. som har afsseende på kyrkan:
* ecclesiasticus; sacer; pius; divinus. –
b. = kyrkan tillgifwen: pius.
Kyrkobetjent: aeditumus. -bok: tabulae
parochiales. -byggnad: aedis sacrae
exstructio, templi aedificatio. -bön: preces
piae, sacrae. -ceremoni: ceremonia
(ecclesiastica); plur. sacra, religiones. -fader:
pater ecclesiae. -föreståndare: antistes
ecclesiae. -författning: disciplina, forma
ecclesiae. -gods: praedium ecclesiasticum.
-gång: 1. i allm.: templi l. aedis sacrae
frequentatio; sacrorum usus. – 2. särskildt:
barnsängshustrus, se Kyrkotaga. -gård:
sepulcrêtum; coemeterium ([koimeterion] =
hwiloställe). -herde: antistes l. pastor parochiae.
-historia: ecclesiae (christianae) historia
l. monumenta; historia ecclesiastica; jfr
Historia. -möte: synodus (ecclesiastica).
-ordning: ritus ecclesiastici; formula
sacrorum. -råd: consilium ecclesiasticum.
-rån: sacrilegium. -sam: in templo frequens.
-taga: puerperam in templum sacro ritu
recipere. -tjuf: sacrilegus. -tukt: disciplina
ecclesiastica. -wärd: (eg. -wärj af wärja,
förswara): tutor templi. -wäsende: res
sacrae, ecclesiasticae. -år: anni descriptio
ecclesiastica.
Kysk: castus (virgo; vita); pudicus (uxor;
vir); k-a ögon, öron oculi, aures castae.
-het: castitas, castimonia (virginis);
pudicitia (uxoris). -hetslöfte: votum
castimoniae (virginitatis); aflägga k. caelibi
vitae se devovere; perpetuam castimoniam
promittere.
Kyskt: caste, pudice (jfr Kysk).
Kyss: osculum; basium, savium l.
suavium (de senare mera specielt så att säga
erotiska beteckningar); gifwa ngn en k.
osculum dare, ferre alicui; osculo impertire
alqm (jfr för öfrigt Kyssa); en söt k. suave
savium; röfwa en k. osculum subripere
alicui.
Kyssa: osculari; basiare; suaviari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
