Print (PDF) - On this page / på denna sida - K - Kursiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wexelkurs: ratio numorum l. rei numariae;
(pretium numorum); k-n står jemnt par est
ratio numorum; k-n wexlar numus jactatur
(C. de Off. III. 80); k-n stiger, faller
pretium numorum augetur, minuitur; så som
nu k-n står ut nunc ratio numorum l.
pretia rerum sunt; betala k. (= agio, skilnad
mellan motswarande myntsorters wärde) pro
collybo l. collybi detrimentum solvere.
Kursiv: k. stil literae obliquae.
Kursorisk: k. läsning citata, properata
lectio.
Kurtage (= mäklarearvode): pararii
merces.
Kurtis: blanditiae (amatoriae); amores
(älskogshandel). -tisera: (feminam) colere,
observare, ambire, deliciis l. blanditiis
captare, capere studere. -tisör: amator;
amasio; mulieris, mulierum sectator.
Kuscha: 1. intr.: om hundar: se
prosternere; procumbere. — 2. tr.: se Kujonera.
Kusin: consobrīnus, -a (eg. blott barn af
systrar l. kusiner på mödernet, men i
hwardagligt språkbruk om syskonbarn i allmänhet;
se Lat. Lex.); patruēlis (= farbrors son l.
dotter); amitīnus, -a (= fasters barn).
Kusinage, Kusinskap: consobrinorum
cognatio.
Kusinbarn (= syssling): sobrinus, -a.
Kusk: agitator, rector (equorum,
mularum m. m.); is, qui jumenta agit, regit,
agitat; aurīga (mest brukligt i betydelsen
kappkörare och i poetiskt språk; Phaĕthon
currūs a. paterni, Ov.); mulio (eg.
mulåsnedrifware; dock äfwen brukadt i
allmännare betydelse); jumentarius (= åkare);
redarius, carrucarius (kusk på en reda o. s. w.).
Kuska: currum l. equos, mulas, jumenta
regere, agere; stundom i allm. = åka curru
vehi; k. för ngn alicujus jumenta agere l.
alqm curru deducere alqo.
Kuskbock: sella aurigae l. agitatoris,
jumentarii; (prima sella, Phdr. III. 6. 5).
Kuslig: k-t wäder tempestas turbida,
tristis.
Kust: ora, litus; wid k-n ad oram maris,
ad mare. -fartyg: navis oraria (Pn.). -wakt:
litoralis excubitor.
Kutryggig: gibber; dorso inflexo.
Kutter: myopăro.
Kuttra: (om dufwor) gemere.
Kuvert: 1. involucrum epistolae;
(membrana). — 2. = tillbehör för en bordsgäst:
instrumentum convivae (orbis, mappa
tallrik, serviett m. m.); bord med 10 k. mensa
X convivarum.
Kyckling: pullus gallinaceus. -stek:
assa pullīna (caro).
Kyffe: gurgustiŏlum; tugurium.
Kyla, f.: frigus (āeris, corporis);
dödens k. frigus leti (letale); angenäm k.
gratum f.; känna k. frigus sentire; frigore
affici, pertemptari; (algere = frysa, plågas
af köld).
Kyla, v.: frigerare, refrigerare alqm;
frigus movere, incutere alicui; det k-r
frigore afficior, me pertemptari sentio. -ande:
refrigeratorius (Pn.), frigorificus (Gell.);
frigidus.
Kylig: frigidus, subfrigidus.
Kyller: thorax; lorīca.
Kylslå: regĕlare; temperare; tepefacere;
kylslaget watten aqua egelida, regelata,
temperata.
Kyndel: (en wäxt) satureja.
Kyndelsmessa: (af candēla = ljus):
festum (dominica) candelarum.
Kynne: ingenium; natura; mores.
Kyp: lacus tinctorius.
Kypare: promus (vinariae) tabernae;
cellarius.
Kypra: liquare (vinum).
Kyrass: lorīca.
Kyrassier: loricatus.
Kyrka: 1. ss. byggnad: aedes sacra;
templum; gå i k-n templum visere,
frequentare; sacris interesse. — 2. ss. institution,
samhälle: *ecclesĭa (= församling) Christi.
Kyrklig: a. som har afseende på kyrkan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
