Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lagligen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matrimonium; l. arfwinge heres naturalis, suus
(på grund af slägtskap); h. legitimus
(enligt testamente); l-t testamente testamentum
recte factum (C. de Or. II. 24). -ligen:
lege; legitime. -lighet: justitia; bestrida
l-n af ngt negare jus, justum, legi
consentaneum esse.
Laglikmätig: legitimus; legi
consentaneus. -lydig: legibus parens,
obtemperans; modestus (civis). -lydnad:
modestia (legibus obtemperantis). -lös: sine
lege l. legibus (genus hominum agreste,
sine legibus, - liberum ac solutum, Sa.
Cat. 6); lege carens l. solutus (numeri -
verser - lege soluti, Hor.); effrenatus;
exlex (Hor.). -löshet: infinita, effrenata
licentia; der råder en fullkomlig l. leges
nullae sunt. -man: *judex provinciae.
Lagning: refectio; reconcinnatio.
Lagom, dat. plur. af Lag, n. (= i skick,
med måtta), brukadt såsom: 1. adverb: a. =
icke för mycket; jemnt: non nimis; satis;
(i förringande mening) mediocriter (utilis,
Hor.); modice; (parum); l. lång, bred non
nimis longus; justa longitudine,
latitudine; han är (så) l. beskedlig haud sane
facillimo ingenio est. — b. = i rätt tid:
tempore. — 2. ss. predikat = l. stor o. s. w.,
passande: justus; (ad usum) aptus;
commodus; justa magnitudine; det är l. bene,
commode se habet; commodum est; det war
l. åt honom habet, quod meritus est; pro
eo, atque meritus est, reprehensus est,
poenas dedit. — 3. ss. (oböjligt) substantivt
subjekt l. objekt: mediocritas; modus; l. är
bäst mediocritatis regula optima est (C.);
(ne quid nimis, Ter.; est modus in
rebus, Hor.); iakttaga ett behörigt l.
mediocritatem tenere, quae est inter nimium
et parum, C.
Lagsaga: jurisdictio; provincia
(praetoris). -skipning: jurisdictio; rättwis, dålig l.
aequa, iniqua judicia. -språk: (certa)
verba legis l. legum (propria); jfr C. de Legg.
II. § 18. -stadd: jure (rite, ex lege)
conductus. -stiftande: qui leges dat, sancit,
scribit; cui legum dandarum jus l.
potestas est; l. församling comitia (legibus
scribendi, dandis, sanciendis); l. makt
legum dandarum l. scribendarum potestas,
jus. -stiftare: qui leges scribit (scripsit),
dat (dedit); qui civitati jura describit;
(Athenarnes, Romarnes l. qui Atheniensibus,
Romanis leges dedit l. scripsit; l-n har
förutsett detta hoc providit ille, qui legem
scripsit); legis eller (der fråga är om flere
lagar) legum scriptor, conditor, lator (C.);
juris conditor (L.); legum sanctor
(praecipuus Servius Tullius, T.). -stiftning:
legis l. legum datio, sanctio; l-n tillhör
folket leges sancire, condere populi est;
leges sibi ipse dat populus; i konkret
mening = systemet af lagar leges; jura; en
rättwis l. bonae leges, aequum jus. -stil:
verba legum (propria); tala i l. ipsius
legis verbis uti. -stridig: legi contrarius;
injustus; (lege) vetitus. -stånden: ratus.
-söka: l. ngn (för en skuld) pecuniam ex
lege repetere, reposcere ab alqo; lege
agere cum alqo, in alqd. -sökning:
pecuniae debitae postulatio. -tima: stătus;
sollennis; ordinarius. -werk: corpus
juris. -wrängare: calumniator; malitiosus
juris interpres. -wrängning: calumnia;
malitiosa juris interpretatio (C. de Off. I.
§ 33). -wunnen: lege quaesitus.
Laka: manare, stillare.
Lakan: linteum; lodix; lodicula.
I. Lake: (ett slags fisk) gadus lota.
II. 1. i allm.: sucus, liquor. — 2. fisklake,
saltlake: muria, halec; salsilago.
Lakej: pedissĕquus.
Lakonisk: Laconum proprius; (om
yttranden) brevis. -nism: orationis l. dicendi
contorta brevitas; i konkret mening:
breviter dictum (Laconum l.
Lacedaemoniorum, Spartiatarum more).
Lakrits: *glycyrrhiza. -stång: virga
glycyrrhizae (decoctae).
Lakun: lacūna.
Lalla: lallare (Ps.); balbutire.
Lam, adj.: 1. eg.: debilis; claudus;
mancus; l. i foten, höften pede, coxā debilis,
captus; l. i länden delumbis, elumbis. —
2. oeg. om handlingar och ord: debilis,
elumbis (oratio); languidus, infirmus; en l.
styrelse imperium debile, segne, sine
nervis; ett l-t förswar defensio manca,
languida, claudicans.
Lam, n.: agnus, agna; litet lam
agnellus; from som ett lam tam placida quam
ovis. -kött: agnīna (caro).
Lamhet: 1. eg.: debilitas (coxae,
crurum - i höft, ben). — 2. oeg.: förswarets,
styrelsens l. defensionis, imperii infirmitas,
socordia, ignavia.
Lamma: agnos parere, eniti.
Lampa: lucerna; lychnus, lampas.
Lampweke: ellychnium.
Lamt: sköta, bedrifwa ngt l. segniter,
languide, socorditer gerere alqd, versari in
alqa re; (tarde gelideque ministrare,
Hor.).
Land: 1. utan plur.: a. = jord i allm.:
terra; ett stort stycke l. multum terrae. —
b. i motsats till watten (haf, sjö o. s. w.):
terra; (litus, ripa); fast l. (fastland)
continens terra; continens; till lands och sjös
terrā marique; till l-s in terra (dimicare);
terrestri itinere (proficisci); krigsmakten
till l-s och watten terrestres et maritimae
copiae; drabbning till l-s terrestre
proelium; se l. terram videre (ex longa
navigatione, C. de Sen. § 71); lägga i l. ad
terram (alqam någonstädes; alqo) navem
appellere, applicare; gå i l. (in terram)
egredi, exire; sätta i l. (in terram)
exponere; stöta från l. de terra expellere,
moliri navem; segla utmed l-t terram (litus)
legere; inne i l-t in mediterranea
regione; in interiore parte terrae; inåt l-t in
agros, in interiora, interiores partes l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
