Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Landa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regiones; resa uppåt l-t ex litore
ascendere (in mediterraneas regiones); - oeg.:
gå i land med ngt = rem bene, prospere,
feliciter gerere. — c. i motsats till stad =
landsbygd (wanl. blott i bestämd form): rus,
rura; (agri); älska l-t rure (vitā rusticā)
delectari; wistas, bo på l-t ruri (in agris)
versari, esse, habitare; ligga på l-t
rusticari; resa, gå på l-t rus proficisci, exire,
ire; ströfwa omkring på l-t rus, rura
peragrare; komma från l-t rure venire; l-ts
enfald rustica simplicitas; l-ts nöjen
oblectamenta rusticae vitae, voluptates
agricolarum. — 2. med plur.: a. = stycke
afwelsjord: ager; agellus; arvum. — b. =
landsträcka, del af jorden (till fysiska gränser
och beskaffenhet): terra, solum (mest med
afseende på jordmonen); regio (med afseende
på flackhet l. bergighet o. d.); (fines); loca;
ett skönt, fult l. terra amoena, horrida,
foeda (T. Germ. 5); fruktbart, ofruktbart l.
terra fertilis, sterilis; bergigt, skogigt, flackt
l. regio montana l. montuosa, saltuosa,
silvestris, plana, campestris; loca plana,
campestria, aspera, montuosa et cet.; l-ts
läge terrae situs; söderns länder australes
terrarum partes l. regiones; l-nas krets
(= hela jordkretsen) orbis terrarum l.
terrae; alla l. omnes terrae. — c. i politisk
men.: civitas (samhälle); fines, ager, agri
(= ett folks område); terra; (populus); ett
fritt l. libera civitas; (liber populus); ett
stort l. magna civitas; l-ts wälfärd salus
civitatis (publica; populi); styra l-t
civitatem (rempublicam) regere; civitati
praeesse; l-ts styrelse, författning civitatis
administratio; forma reipublicae; i hela
landet tota civitate, in omni populo; till
fursten frambära l-ts önskningar civium
desideria ad principem deferre; oro råder i
l-t turbati sunt civium animi; här i l-t in
hac terra, in hac l. nostra civitate; apud
nos; wårt, sitt o. s. w. land patria (nostra,
sua); älska sitt l. patriam amare (patria
nos delectat, C. de Or. I. § 195); l-ts fader
pater patriae; enligt l-ts sed more patrio,
more populari l. populi; född i l-t in hac
terra natus; indigĕna; l-ts barn cives;
populares; l-ts kärne, hopp robur, spes
civitatis, patriae; wara i l-t, inomlands domi
esse; wara utomlands peregre versari;
drifwa ngn ur l-t finibus, patriā pellere,
expellere alqm; förwisa ur l-t ex l. de
civitate exterminare; igni et aqua
interdicere alicui; in exsilium pellere, expellere
alqm; lemna l-t solum mutare, vertere;
peregre proficisci (in exsilium ire);
fiendens l. terra, ager hostilis; fines hostium;
eröfradt l., lydland provincia; i Etruskernes
l. in agro Etrusco, in finibus
Etruscorum; (i sammansättningar har ordet i
allmänhet formen land- i betydelsen 1 b, i
motsats till sjö-, lands- i betydelsen 2 b, c -
terra, civitas - och landt- i betydelsen 1 c, rus).
Landa: navem (classem) appellere,
applicare aliquo, ad terram aliquam;
appelli alqo; oram prehendere, litus
attingere.
Landamären: fines (terrae, populi);
Sweriges l-n fines Suethici.
Landarmé: terrester exercitus.
Landeri: (rus) suburbanum.
Landfast: terrae adhaerens. -fäste:
retinaculum, ora (L. XXII. 19). -gång: 1. in
terram egressio, escensio. — 2. = brygga,
planka, hwarpå man går i land: pons; sätta
ut l. pontem terrae injicere. -krabba:
a. eg.: cancer ruricola. — b. = wid sjön
owan menniska: maris expers (homo).
-känning: hafwa, få l. sentire se a terra prope
abesse. -märke: signum (nautis
propositum; jfr Sjömärke).
Landning: appulsus (litoris).
Landsbygd: 1. absolut (i mots. till stad):
rus; rura; på l-n ruri. — 2. en wiss l.:
regio (montana, campestris); ager
(Latinorum, Latinus o. d.). -del: pars terrae,
civitatis, imperii, regni alicujus;
provincia. -fader: pater l. parens patriae.
-faderlig: qualis patriae patrem decet; l-a
tänkesätt, omsorger paternus in cives
animus; paternae pro civibus l. populo
curae. -fiende: perduellis; hostis. -flykt:
exsilium; gå i l. in exsilium ire,
proficisci, ejici, agi, pelli; lefwa i l. exsulare,
exsulem vivere, in exsilio esse; friwillig l.
voluntarium exsilium; döma till l. aquā et
igni interdicere alicui. -flyktig: exsul;
extorris; förklara ngn l. aquā et igni
interdicere alicui; exsulem judicare alqm.
-fred: pax (publica). -förderflig: civitati
l. reipublicae perniciosus, exitiosus.
-förrädare: proditor patriae. -förräderi:
patriae proditio; perduellio; begå l. patriam
prodere; majestatem populi imminuere.
-förrädisk: capitalis; qui ad patriam
prodendam spectat; l-a planer patriae
prodendae consilia. -förwisa: civitate, patria
expellere, ejicere; jfr Landsflyktig.
-förwisning: expulsio; ejectio l. med verbalformer.
-herre: princeps; rex. -höfding: praeses,
praefectus provinciae. -höfdingedöme:
praefectura; provincia.
Landsida: från l-n ab l. ex terra (Cs. b.
Civ. III. 40).
Landskansli: tabularium provinciale.
Landskap: 1. i rent fysisk mening (med
afseende på läge, utsigt, bördighet o. s. w.):
terra; regio (amoena, horrida, silvestris,
plana); loca (n. pl.). — 2. i politisk mening
= distrikt: regio; provincia; indela i l. in
regiones dividere, describere; regionatim
describere. -skapslag: lex provincialis.
-skapsmål: sermo provincialis.
-skapsmålare: *regionum pictor; topiarius.
-skapsmålning: topia (n. pl.).
Landsknekt: latro; miles conducticius.
-kontor: rationarium provinciale. -lag: jus
civile. -man: popularis, civis, municeps
alicujus; ejusdem civitatis l. populi homo;
wår, eder l. nostras, vestras; hwad för l. är
han? cujas est? -manskap: popularitas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
