Print (PDF) - On this page / på denna sida - Körande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Sanda
reg-iones; rcfa uppat I-t ex litore
ascen-dere (in mediterraneas regiones); - oeg.:
gå i lanb med ngt = rem bene, prospere,
feliciter ger er e. - c. i motfatå till stab =
lanbsöygb (wanl. blott i beftämb förrn): rus,
rura; (agri); älska I-t rare (vita rusticä)
delectari; wistaS, Bo på 1-t ruri (in agris)
versari, ess(3, habitare; ligga på 1-t
rusti-cari; refa, ga på I=t rus proficisci, exire,
ire; strof wa omkring på I-t rus, rura
per-agrare; komma från l-t rure venire; I-tS
enfalb rusticä simplicitas; I=tS nöjen
ob-lectamenta rusticae vitae, voluptates
a-gricolarum. - 2. meb pfur.: a. = ftycke af=
welSjord: äger; agellus; arvum. - b. =
lanbfträcka, del af jorden (till fySiffa gränser
och fceSkaffenhet): terra, solum (mest med
af-feenbe på jordmonen); regio (meb affeenbe
på slackijet L Bergighet o. b.); (fines); loca;
ett fkont, fult I. terra amoena, liorrida,
foeda (T. Germ. 5); frultter, ofruktbart I.
terra fertilis, sterilis; bergigt, skogigt, flackt
I. regio montana I, montuosa, saltuosa,
silvestris. plana, campestris; loca plana,
campestria, aspera, montuosa et cet.; I=tS
läge terrae situs; f ödems» länber australes
terrarum partes I. regiones; I=naS IretS
(= hela jorblretfen) orbis terrarum. I.
terrae; alla I. om ne s terrae. - c. i politisk
men.: civitas (famhälle); fines, äger, agri
(= ett folks område); terra; (populus); ett
fritt I. libera ci vitas; (liber pppulus); ett
stort I. magna ci vitas; I-tS wälfärb salus
civitatis (publica; populi); styra I-t
civi-tatem (rempublicam) regere; civitati
prae-esse; I=tS styrelfe, författning civitatis
ad-ministratio; forma reipablicae; i hela
lan-bet tota civitate, in omni populo; till
fur-sten frambära I-tS önskningar civium
desi-deria ad principem deferre; oro råber i
I=t turbati sunt civium animi; här i I-t in
hac terra, in liac I. nostra civitate; apud
nos; wårt, fitt o. f. w. lanb patria (nostra,
sua); älfla fitt L patriam amare (patria
nos delectat,, C. de Or. I. § 195); I-tS faber
pater patriae; enligt I=tS feb mpre patrio,
more populari I. populi; född i I-t in hac
terra natus; indigéna; I=ts barn cives;
populäres; I-tS kärne, hopp robur, spes
civitatis. patriae; wara i t-1, inomlanbS domi
esse; wara utomlands peregre versari;
brif-wa ngn ur l>t finibus. patria pellere,
ex-pellere alqm; förwifa ur I-t ex I. de
civitate exterminare; igni et aqua
interdi-cere alicui; in exsiliurn pellere, expellere
alqm; lemna-1-t solum mutare, vertere;
peregre proficisci (in exsilium ire);
fien-denS 1. terra, äger hostilis; fines hostium;
eröfrabt I., lybland proyincia; i ©trufferneS
1. in aoro Etrusco, in finibus
Eteusco-rum; (i Sammanfattningar har orbet i all=
mänhet formen lanb- i fcetybelfen l b, i
mot-fatS till fjö-, lands- i Betgdelfen 2 b, c -
terra, civitas - och la n d t- i betydelfen i c, rus).
Landa: nävern (classem) appellere,
ap-plicare aliquo, ad terram aliquam; »p-
LanbSmanskap 94
pelli alqo; oram prehendere, litus
attin-gere.
Landamären: fines.(terrae, populi); @we*
rigeS I-n fmes Suetliici.
Landarme: terrester exercitus.
Landeri: (rus) suburbanum.
Landfafr: terrae adhaerens. -fafte:
re-tinaculum, öra (L. XXII. 19). -gång: l. i"n
terram egressio, escensio. - 2. =* Brtjgga.
planla, hivarpa man går i lanb: pons; Sätta
Ut I. pontem terrae injieere. -krabba:
a. eg.: cancer ruricola. - b. = wib Sjön
owan menniska: maris expers (homo),
-kan-ning: hafwa, få I. sentire se a terra prope
abesse. -märke: signum (nautis
proposi-tum; jfr (Sjömärke).
Landning: appulsus (litoris).
Landsbygdj 1. afcfolut(i motf. till ftad):
rus; rura; på I-n ruri. - 2. en wif$ I.:
regio (montana., campestris); äger
(Latinorum, Latinus o. d.), -del: pars terrae,
civitatis, imperii, regni alicujus;
provincia. -fader: pater [. parens patriae.
-fa-derlig: qualis patriae patrem decet; I=a
tcmkefatt, omsorger paternus in cives
animus; paternae pro civibus I. populo
cu-rae. -stende: perduellis; hostis. -flykt:
exsilium; gå i I. in exsilium ire,
proficisci, ejici, agi, pelli; lefwa i I. exsulare,
exsulein vivere, in exsilip esse; friwillig t.
yoluntarium exsilium; döma till I. aquä et
igni interdicere alicui, -flyktig: exsul;
extorris; förklara ngn I. aquä et igni
interdicere alicui; exsulem judicare alqm.
-fred: pax (publica). -förderflig: civitati
I. reipublicae perniciosus, exitiosus.
-för-rädare: proditor patriae. -förräderi:
patriae proåitio; perduellio; begå 1. patriam
prodcre; majestatem populi immiimere.
-förradijf: capitalis; qui ad patriam
pro-dendam spectat; I=a planer patriae
pro-dendae Consilia. -fö’rwifar civitate, patria
expellere, ejicere; jfr LanbSslyktig.
sförwiS-ning: expulsio; ejectio I. meb verbalformer.
-herre: princeps; rex. -höfding: praeses,
praefectus provinciae. -hofdingedöme:
praefectura; provincia.
Landjlda: från I-n ab 1. ex terra (Cs. b.
Civ. III. 40).
LandSkanSli: tabularium provinciale.
Landfkap: 1. i rent fy fisk mening (’meb
af-feenbe på läge, utsigt, börbighet ö. f. w.j:
terra; regio (amoena, horrida, silvestris,
plana); loca (n. pl.). - 2. i politisk mening
=. distrift: regio; provincia; indela t I. in
regiones dividere, describere; regionatim
describere. -fkapSlag: lex provincialis.
-ffapSmdl: sermo provincialis.
-fkapSmå-lare: *regionum pictor; topiarius.
-fkapS-målning: topia (n. pl.).
Landsknekt: latro; miles conducticius.
-kontor: rationarium provinciale. -lag: jus
civile, -man: popularis, civis, municeps
alicujus; ejusdem civitatis L populi homo;
war, eber L nos träs, vestras; hwad för I. ar
han? cnjas est? -ntanfkap: popularitas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
