Print (PDF) - On this page / på denna sida - Körande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
SandSort
Safta
90
(Pt.)f för I=tS skull quod ejusdem civitatis
erant; I-t förenar magnum est vinculum
ejusdem esse civitatis; l=tS Banb, pligter
civium inter se yincula, officia. -ort:
trac-tus terrae; regio; rus; i en aslägfen I. in
longfinquo rure. -plåga: calamitas
(pu-blica); pestilentia, pestis. -rätt: jus (1.
leges) rusticarum regionum, (jus
proyin-ciale). -Sed: mos (terrae, civitatis alicujus)
popularis, ciyilis.
Landftiga: in terram egredi, exire.
Landsting (== länSting): concilium pro
vinciale. -wäg: via publica. -ände:
extrema pars terrae alicujus, sinus imperii
(T. Germ. 29); pl. fines (i Tyri och
<Si-donS I-ar in finibus Tyriorum et
Sidonio-rum).
Landsatta: (in terram) exponere.
Land tadel: rustica nobilitas, -bo:
ru-sticus; (rusticanus med Bi&etybelSe af
fcond-aktig). -bonde: colönus. -bruk:
agricul-tura; agrieolatio (Gol.); res rustica, res
rusticae (Cato; C. de Sen. § 54, 55); ib!a
1. agrum, agros colere; agricolari; agris
colendis operam dåre. -brukare: agricöla;
agri cultor; colönus (ita antiqui laudafe
solebant - bonum colonum, Cato).
-brttkS-Wetenskap: agri colendi scientia;
agrico-larum ars. -djur: teirestre animal.
-egen-dom: äger; praedium; (villa, eg. om
åbygg-nadernc); liten I. rus: agellus; större I.
fun-dus; latifundium. -folk: rustici; agrestes;
pagani. -förfwar: finium tutela; konkret:
praesidia terrestria; i allm.: copiae ad
fines tuendos paratae, comparatae; anordna
I-t ad fines tuendos copias parare. =godS:
fundus; latifundium; praedium rusticum;
äger. -gård: villa, -handel: raercatura
ruralis. vicana. -handlare: institor
rura-lis, vicanus. -huS: villula. -hushållning:
rea rustica, -cae; agricultura. -höjd:
dor-sum (terrae); edita planities. -lif: vita
rustica.
Landtlig: rusticus; agrestis; I=a nöjen
oblectamenta vitae rusticae, rerum
rusticarum. -ligt: rustice.
Landtlolla: rustica, rusticana (puella).
-man: agricöla; agri cultor.
-mannaprodukter: merces rusticae, rusticorum.
-ma-tare: agrimensor; decempedator.
-mätare-Stång: decemp&da ., groma. -mäteri: ars
gromatica. -mäterikontor: rationarium
agrimensorum. -reSa: rusticatio. -rygg:
dorsum (terrae). -Soldat: miles agrestis.
-Stat: (= ett länS tjenstemän) provinciales
magistratus. -Storm: miles tumultuarius.
-Ställe: rus suburbanum; villa suburbana.
-trtlpper: terrestres copiae; terrester
ex-ercitus. ,-udde: promontorium.
Landtunga: lingttla; Mngua. -tåg:
reti-naculum.
Landtwärn: milites ad fines tuendos
evocati.
Landwind: ventus a terra surgens,
(apo-geus). -wäg: via terrestris; refa I»n terra,
terrestri itinere proficisci; l*n är det 5 mil
terra proficiscenti quinque miliapassuum
sunt (conficienda).
Langa: per manus tradere.
Lank: vappa.
LanS (af lat. lancea): hasta [romersk lanS
= långt fpiut (eg. stång), närmast Ii!nanbe
ben maceboniske lanfeu, ff«^toöa]; framea (ger5
manisk 1.); lancea Uo;/j/y); cateja (hifpamsk
I.); liten I. lanceöla; bryttx en 1. meb ngn
cum alqo contendere, dimicare. -bärare,
-knekt: lancearius.
LanSett: *lanceöla; scalpellum.
Lanterna: l ät erna/
Lapa: lambere (om hunbarS och kattors
fatt att dricka).
Lapp: lacinia; cento; pannus.
Lappa: sarcire. resarcire.
Lappri: nugae; res nullius pretii;
inep-tiae; en lappriS fal res perquam levis,
fu-tilis; res nugatoria.
Lappfko: calceus ex pellibus rlienonis
confectum.
LappWerk: sartago; cento; f ärr ägo;
o-pus male compositum.
Larf, m. 3.: a. infektlarf: *larva. ~- b. =
mask för ansigtet: larva; persona; under
wänskapenS I. simulatä amicitiä.
Larf, m. 2.: pusio; pupus.
Larfwa: I. åftad currere; abire.
Larm: strepitus; tumultus (jfr 2)ån;
Buller).
Larma: strepere; constrepere;
tumul-tuari; strepitum, tumultum facere I.
ede-re; 1. öfwer ngt de alqa re clamare?
tu-multuari. -ande: strepens; ciamosus.
Larmstgnal: signum, quo excitantur
ho-mines; classicum. -trumma: tympanum,
quo excitantur homines.
Lafarett: valetudinarium.
Lafe: pannus (fe Trafa).
Lafka: suere, consuere.
Lass: vehes; onus veliiculi.
LaSSa: onerare (veliiculum alqa re med
ngt; in vehiculo alqd ngt på wagn);
sti-pare (in vehiculo alqd).
Lass tals, LasswiS: per velies.
Last: 1. = börda, hwad fom är lastadt 1.
pacfadt på ngt: onus (nayigii, vehiculi).-
2. oeg,: a. = tunga, befwäv: onus; ligga ngn
till I. sumptui esse (Pt. Mil. 740) alicui. -
"b. = skulb: lägga ngn ngt till last vitio
(crimmi)dare, vertere, tribuere alicui alqd
1. quod fecit alqd; alqd in alqo I. alqm
in alqa re (quod fecit alqd)
reprehen-dere, vituperare. - c. == ofeblig wana:
vitium; flagitium (neSlig, fmutfig L);
grof-wa I»r foeda, turpia vitia; summa
flagi-tia; wara hängifwen åt I=r, besläcka fig med,
föla fig i 1-r vitiis (vitiorum turpitudini)
deditum, mancipatum esse (Sa.); vitiis,
flagitiis se inquinare, containinare;
fär-ffilbt om lÖnSutfwäfningar, otuktsiajt:
libi-dines; probra (skanbaler); I-nS näste I.
tillhåll vitiorum. flagitiorum deveraorium.,
nequitiae officina (C.).
: 1« eg.: navi imponere merces, mer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
