- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
95-96

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Landsort ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Pt.); för l-ts skull quod ejusdem civitatis
erant; l-t förenar magnum est vinculum
ejusdem esse civitatis; l-ts band, pligter
civium inter se vincula, officia. -ort:
tractus terrae; regio; rus; i en aflägsen l. in
longinquo rure. -plåga: calamitas
(publica); pestilentia, pestis. -rätt: jus (l.
leges) rusticarum regionum, (jus
provinciale). -sed: mos (terrae, civitatis alicujus)
popularis, civilis.

Landstiga: in terram egredi, exire.

Landsting (= länsting): concilium
provinciale. -wäg: via publica. -ände:
extrema pars terrae alicujus, sinus imperii
(T. Germ. 29); pl. fines (i Tyri och
Sidons l-ar in finibus Tyriorum et
Sidoniorum).

Landsätta: (in terram) exponere.

Landtadel: rustica nobilitas. -bo:
rusticus; (rusticanus med bibetydelse af
bondaktig). -bonde: colōnus. -bruk:
agricultura; agricolatio (Col.); res rustica, res
rusticae (Cato; C. de Sen. § 54, 55); idka
l. agrum, agros colere; agricolari; agris
colendis operam dare. -brukare: agricŏla;
agri cultor; colōnus (ita antiqui laudare
solebant - bonum colonum, Cato).
-brukswetenskap: agri colendi scientia;
agricolarum ars. -djur: terrestre animal.
-egendom: ager; praedium; (villa, eg. om
åbyggnaderne); liten l. rus; agellus; större l.
fundus; latifundium. -folk: rustici; agrestes;
pagani. -förswar: finium tutēla; konkret:
praesidia terrestria; i allm.: copiae ad
fines tuendos paratae, comparatae; anordna
l-t ad fines tuendos copias parare. -gods:
fundus; latifundium; praedium rusticum;
ager. -gård: villa. -handel: mercatura
ruralis, vicana. -handlare: institor
ruralis, vicanus. -hus: villula. -hushållning:
res rustica, -cae; agricultura. -höjd:
dorsum (terrae); edita planities. -lif: vita
rustica.

Landtlig: rusticus; agrestis; l-a nöjen
oblectamenta vitae rusticae, rerum
rusticarum. -ligt: rustice.

Landtlolla: rustica, rusticana (puella).
-man: agricŏla; agri cultor.
-mannaprodukter: merces rusticae, rusticorum.
-mätare: agrimensor; decempedator.
-mätarestång: decempĕda; groma. -mäteri: ars
gromatica. -mäterikontor: rationarium
agrimensorum. -resa: rusticatio. -rygg:
dorsum (terrae). -soldat: miles agrestis.
-stat: (= ett läns tjenstemän) provinciales
magistratus. -storm: miles tumultuarius.
-ställe: rus suburbanum; villa suburbana.
-trupper: terrestres copiae; terrester
exercitus. -udde: promontorium.

Landtunga: lingŭla; lingua. -tåg:
retinaculum.

Landtwärn: milites ad fines tuendos
evocati.

Landwind: ventus a terra surgens,
(apogēus). -wäg: via terrestris; resa l-n terrā,
terrestri itinere proficisci; l-n är det 5 mil
terrā proficiscenti quinque milia passuum
sunt (conficienda).

Langa: per manus tradere.

Lank: vappa.

Lans (af lat. lancea): hasta [romersk lans
= långt spjut (eg. stång), närmast liknande
den macedoniske lansen, σάρισσα]; framea
(germanisk l.); lancea (λόγχη); cateja (hispanisk
l.); liten l. lanceŏla; bryta en l. med ngn
cum alqo contendere, dimicare. -bärare,
-knekt:
lancearius.

Lansett: *lanceŏla; scalpellum.

Lanterna: laterna.

Lapa: lambere (om hundars och kattors
sätt att dricka).

Lapp: lacinia; cento; pannus.

Lappa: sarcire, resarcire.

Lappri: nugae; res nullius pretii;
ineptiae; en lappris sak res perquam levis,
futilis; res nugatoria.

Lappsko: calceus ex pellibus rhenonis
confectum.

Lappwerk: sartago; cento; farrago;
opus male compositum.

Larf, m. 3.: a. insektlarf: *larva. — b. =
mask för ansigtet: larva; persona; under
wänskapens l. simulatā amicitiā.

Larf, m. 2.: pusio; pupus.

Larfwa: l. åstad currere; abire.

Larm: strepitus; tumultus (jfr Dån;
Buller).

Larma: strepere; constrepere;
tumultuari; strepitum, tumultum facere l.
edere; l. öfwer ngt de alqa re clamare,
tumultuari. -ande: strepens; clamosus.

Larmsignal: signum, quo excitantur
homines; classicum. -trumma: tympanum,
quo excitantur homines.

Lasarett: valetudinarium.

Lase: pannus (se Trasa).

Laska: suere, consuere.

Lass: vehes; onus vehiculi.

Lassa: onerare (vehiculum alqa re med
ngt; in vehiculo alqd ngt på wagn);
stipare (in vehiculo alqd).

Lasstals, Lasswis: per vehes.

Last: 1. = börda, hwad som är lastadt l.
packadt på ngt: onus (navigii, vehiculi). —
2. oeg.: a. = tunga, beswär: onus; ligga ngn
till l. sumptui esse (Pt. Mil. 740) alicui. —
b. = skuld: lägga ngn ngt till last vitio
(crimini) dare, vertere, tribuere alicui alqd
l. quod fecit alqd; alqd in alqo l. alqm
in alqa re (quod fecit alqd)
reprehendere, vituperare. — c. = osedlig wana:
vitium; flagitium (neslig, smutsig l.);
grofwa l-r foeda, turpia vitia; summa
flagitia; wara hängifwen åt l-r, befläcka sig med,
söla sig i l-r vitiis (vitiorum turpitudini)
deditum, mancipatum esse (Sa.); vitiis,
flagitiis se inquinare, contaminare;
särskildt om könsutswäfningar, otuktslast:
libidines; probra (skandaler); l-ns näste l.
tillhåll vitiorum, flagitiorum deversorium,
nequitiae officina (C.).

Lasta: 1. eg.: navi imponere merces,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free