Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lastageplats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mercibus onerare navem; med säd l-dt skepp
frumento onusta navis. — 2. = förtala,
klandra: obtrectare (alicui); vituperare
(alqm, alqd).
Lastageplats: locus, ubi imponuntur
merces; portus.
Lastare: obtrectator; vituperator; gifwa
lastarenom rum obtrectatoribus, maledicis
ansam dare l. praebere.
Lastbar: turpis, dissolutus, impurus
(vita, homo, mores); groft l. flagitiosus;
vitiis inquinatus, contaminatus, foedatus.
-barhet: turpitudo (vitae); ngns l. flagitia,
vita flagitiosa, impura, mores foedi,
dissoluti alicujus. -bart: turpiter, flagitiose,
dissolute (vivere).
Lastdjur: jumentum (onerarium,
sarcinarium). -dragarefartyg: navis oneraria.
-gammal: annis gravis; senio confectus;
jag är ej alldeles l. non plane me afflixit
senectus (C. de Sen. § 32).
Lastning: mercium impositio; navis
oneratio; under l-n dum imponuntur merces;
biträda med l-n in mercibus imponendis
adjuvare (alqm).
Lastwagn: plaustrum; sarrācum.
Lasur: sapphīrus; *lapis lazuli; cyănos
(Pn. XXXVII. 119).
Lat: piger (besl. med piget = olustig,
trög); segnis (loj, beqwäm); ignavus (utan
handlingsdrift l. håg, dorsk); deses, iners
(faktiskt owerksam); wara lat in opere
cessare; sitta lat desidere.
Latas, Lata sig: cessare; desidiae se
dare.
Latbänk: lägga sig på l-n tecto et
umbrā gaudere (Ps.); desidiae se dare;
cessare.
Later: gestus; habitus.
Lathund: (ignavum pecus); cessator.
Latin: latinus sermo; latina lingua;
latinae literae (= latinskt språk och literatur);
latinitas (= latinskhet, korrekt l.); god,
felfri l. integritas latini sermonis; elegantia
latine loquendi l. latini sermonis; kunna l.
latine scire, didicisse; tala l. latine loqui;
latina lingua (verbis latinis) uti; på god l.
latine (C. de Or. III. 37; bene latine, C.
Brut. 108, Pid.); det är god l. i den boken l-i
sermonis elegantia excellit liber; på
dålig l. non bene latine; barbare; öfwersätta
på, från l. in latinum, e latino
convertere.
Latinare: latinarum literarum (linguae
latinae) peritus, sciens; latinis literis
doctus, eruditus, perfectus (god, utmärkt l.);
latine doctus, doctissimus.
Latinitet: 1. = latinskhet, korrekt latin:
latinitas (l. est, quae sermonem purum
conservat ab omni vitio remotum, C.). —
2. = latinstudier: latinarum literarum
studia; latina studia.
Latitud: latitudo.
Latmansgöra: ingenii (hominis, manus)
inertis opus (ingeniique vocas carmen i.
o., Ov. Amores I. 15). -mask se Lathund.
-sida: lägga sig på l-n desidiae se dare;
tempus desidiā terere.
Latwerg: *ecligma; electarium
medicamentum.
Lava: massa saxorum liquefactorum.
Lavemang se Klistir.
Lavett: pedamentum tormenti (underlag
för en kanon).
Lavin: nivium ruina, labes; nivium
moles de monte decurrens, devoluta.
Lax: salmo.
Laxativ: remedium l. medicamentum
purgativum, (quo laxatur, cietur alvus).
Laxera: alvum ciere, purgare.
Laxöring: truta major.
Le: ridere; subridere (småle); le åt ngn
ridere alqm; le mot ngn ridere, arridere
alicui; komma ngn att le risum movere,
excutere, elicere alicui; lyckan ler mot ngn
fortuna (arridet) aspirat, favet alicui; allt
(hela werlden) ler mot honom omnia laeta
ostenduntur alicui.
Led, f.: = wäg, rigtning, håll; i
sammansättningar - t. ex. således - = sätt): cursus,
via; pars; åt hwilken led quam in partem?
quo?; i samma led eādem; eodem; in
eandem partem; i motsatt led in contrariam
partem; (jfr Farled).
Led, m. 3.: articulus; artus (wanl. blott
i plur. - digitorum, foliorum); nodus
(crurum, digitorum); commissura (fogning -
ossium); vertebra (led i ryggraden);
geniculum (led, knä på wäxtstjelkar); - led för
led articulatim; darra i alla l-r omnibus
artubus tremere; wrida ur led luxare;
distorquere; (os, ossa) sede suā movere;
komma ur led sede sua excidere, delabi (Ce.);
sätta i led in sedem suam reducere.
Led, n. (och m.) 3 och 5.: 1. i allm. =
beståndsdel i ett sammanhang (system, serie),
som förenar det föregående med det
efterföljande (ledamot l. det som ligger emellan
ledamöterna): articulus (orationis);
membrum (= led); det saknas ett led i bewiset
deest rationis, conclusionis membrum
necessarium l. sine quo ratio constare non
possit. — 2. = länk i en kedja: anulus. —
3. = slägtled: gradus (cognationis); i rätt
nedstigande led (linie) härstamma från ngn
continua nepotum serie descendere (Pn.),
ortum esse, genus ducere ab alqo;
i tredje led härstamma från ngn tertium esse
ab alqo; förbjudne leder gradus vetiti, a
consortio conjugii excepti (Ambr. ep. 60.
n:o 3 Georg.); i sena led longā nepotum
serie -; (apud seros nepotes).
Led, n. 5 och 3.: (= rad): ordo; hålla sig
i l-t ordinem servare, conservare,
observare; ordna, rubba l-na instruere, turbare,
perturbare ordines; öppna l-na ordines
explicare, laxare; i (tätt) slutna led munito,
conferto agmine (procedere), conferta
acie stare, consistere; stå i första l-t
primam frontem tenere; i eftersta l-t inter
postremos; gå ur l-t, rymma från l-na
ordines relinquere, deserere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
