Print (PDF) - On this page / på denna sida - Lastageplats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
SaffagepIätS
cibus onerare nävern; med fäb I-bt skepp
frumento onusta navis. - 2. = förtala,
Ilanbra: obtrectare (alicui); vituperare
(alqm,, alqd).
Lastageplats: locus, ubi imponuntur
merces; portus.
LaStare: obtrectator; vituperator; gifwa
lastarenom rum obtrectatoriBus, maledicis
ansam dåre 1. praebere.
LaStbar: turpis, dissolutus, impurus
(vita, homo, mores); groft 1. flagitiosus;
vitiis inquinatus, contaminatus, foedatus.
-barhet: turpitudo (vitae); ngnS I. flagitia,
vita flagitiosa, impura, mores foedi, dis- *
soluti alicujus, -bart: turpiter, flagitiose,
dissolute (vivere).
Lastdjur: jumentum (onerarium,
sarci-narium). -dragareSartyg: navis oneraria.
-gammal: annis gravis; senio confectus;
jag är q alldeles I. non plane me afflixit
senectus (C. de Sen. § 32).
Lastning: mercium impositio; navis
one-ratio; under l*n dum imponuntur merces;
biträda med I=n in mercibus imponendis
adjuvare (alqm).
LaStWagn: plaustrum; sarräcum.
LaSur: sapphims; *lapis lazuli; cyänos
(Pn. XXXVII. 119).
Lat: piger (besl. meb piget = olustig,
trög); segnis (loj, 6eqwäm); ignavus (utan
hanblingSbrtft 1. håg, borsk); deses, iners
(faktiskt owerkfam); wara lat in opere
ces-sare; fitta lat desidere.
Latas, Lata stg: cessare; desidiae se
dåre.
Latbank: lägga fig på I-n tecto et
um-brä gaudere (Ps.); desidiae se dåre;
cessare.
Later: gestus; habitus.
Latljund: (ignavum pecus); cessator.
Latin: latinus sermo; latina lingua;
la-tinae literae (=.. latinskt fprak och literatur);
latinitas (= latinffhet, korrekt I.); gob,
felfri I. integritas- latini sermonis; elegantia
latine loquendi I. latini sermonis; kunna l.
latine scire, didicisse; tala I. latine loqui;
latina lingua’(verbis latinis) uti; på god I.
latine (C. de Or. III. 37; bene latine, C.
Brut. 108, pib.); det är gob I. i den boken 1-i
sermonis elegantia excellit liber; på
då-lio, I. non bene?> latine; barbare; öfwerfätta
pä, från I, in latinum, e latino
convertere.
Latinare: latinarum literarum (linguae
latinae) peritus, sciens; latinis literis
doc-tus, eruditus, perfectus (god, utmärkt 1.);
latine doctus, doctissimus.
Latinitet: 1. = latinskhet, korrekt latin:
latinitas (1. est, quae sermonem purum
conservat ab omni yitio remptum, C.). -
2. = latinftudier: latinarum literarum
stu-dia; latina studia.
Latitud: latitudo.
LatmanSgÖra: ingenii (hominis, manus)
inertis opus (ingeniique vocas carmen i.
o., Öv. Amores I. 15). -mafk fe Lathund.
(Ja \v a IU n , f»cnfftslflt.nflU teyifcn.
98
-flda: lägga fig pä l=n desidiae se dåre;
tempus desidiä terere.
Latwerg: *ecligma; electarium
medica-mentum.
Lava: massa saxorum liquefactorum.
Lavemang fe Äliftir.
Lavett: pedamentum tormenti (underlag
för en Janon).
Lavin: nivium ruina, labes; nivium
moles de monte decurrens, devoluta.
Lar: salmo.
Saratio: remedium I. medicamentum
purgativum, (quo laxatur, cietur alvus).
Laxera: alvum ciere, purgare.
Laxöring: truta major.
Le: ridere; subridere (fmåle); le åt ngn
ridere alqm; le mot ngn ridere, arridere
alicui; komma ngn att le risum movere,
excutere. elicere alicui; lyckan ler mot ngn
fortuna (arridet) aspirat, favet alioui; allt
(hela werlden) ler mot honom omnia laet^
ostenduntur alicui.
Led, /.; = wäg, rigtning, håll; t famman»
fattningar - t. ex. fålebeS - = Sätt): cursus,
via; pars; åt hwilken led quam inpartem?
quo?; i Samma led eädem; epdem; in
ean-dem partem; i motfatt led in contrariam
partem; (jfr farled).
Led, m. 3.: articulus; artus (wanl. blott
i plur. - digitorum, foliorum); nodus
(cru-rum, digitorum); commissura (fogning
-ossium); vertebra (led i rtjggraben);
ffeni-culum (led, fnä på wäxtftjelfar); - led för
led articulatim; darra i alla I-r omnibus
artubus tremere; wrida ur led luxare;
dis-torquere; (os, ossa) sede suä movere;
lomma ur leb sede sua excidere, delabi (Ce.);
fatta i leb in sedem suam reducere.
Led, n. (och m.) 3 och 5.: 1. i allm. =
be-stånbSbel i ett Sammanhang (Syftem, Serie),
fom förenar det föregående med det
efterföljande (ledamot 1. det Som ligger emellan
ledamöterna): articulus (orationis);
mem-brum (= led); det fafnaS ett leb i bewifet
deest rationis, conclusionis membrum
ne-cessarium 1. sine quo ratio constare non
possit. - 2. = län! i en kebja: anulus. -
3. = slägtled: gradus (cpgnationis); i rätt
nedstigande leb (linie) härstamma från ngn
continua nepotum serie descendere (Pn.),
örtum esse, genus ducere ab alqo; i
tredje leb härstamma från ngn tertium esse
ab alq-o; förBjudne leder gradus vetiti, a
consortio conjugii excepti (Ambr. ep. 60.
n:o 3 ©eorg.); i fena led longä nepotum
serie -; (apud seros nepotes).
Led, n. 5 och 3.: (= rab): ordo; hålla fig
i I-t ordinem servare, conservare,
obser-vare; orbna, rubba I-na instru-ere, turbare,
perturbare ordines; ioppna l»na ordines
ex-plicare, laxare; i (tätt) slutna leb munito,
cpnferto agmine (procedere), conferta
a-cie stare, consistere; ftå i första I-t
pri-mam frontem tenere; i ef törsta l-1 inter
postrejnos; gå ur l*t, rymma från l«na
ordines relinquere, deserere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
