Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ljufhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Sjufhet
Sins
128
ljuft och ledt laeta tristia; ljuf förwillelfe
gratissimus error (Hor.).
Ljufhet, Ljufltghet: jucunditas; suavitas.
Ljufligt, Ljuft: jucunde; grate; suaviter;
le 1. dulce ridere; fofwa 1. jucunde,
molli-ter dormire.
Ljuga: mentiri (palam; joco);
menda-cium dicere; 1. i hop mentiri, ementiri
alqd; confingere alqd; 1. för ngn
menda-cio fallere alqm; verba dare alicui; I. på
ngn mentiri in 1. adversus alqm; falso
insimulare alqm alicujus rei; (jfr SBeljuga);
ben fom en gång I»t, tror man ej mera qui
semel mentitua erit, ei-credi posthac
-non oportet (C.); homini mendaci etiam
verum dicenti non credimus (C.), -are:
mendax, vanus homo; göra ngn till 1.
men-daeii convincere, coarguere alqm; en 1.
bör wara minnesgod inendacem nominem
eundem memprem esse oportet; ftor 1.
homo mendacissimus, totus ex frände et
mendacio factua.
Ljum: tepidus (aqua, ventus,
tempestas; affectus, ignis - kärlek -); wara,
blif-wa 1. tepere, tepescere. -het: tepor
(a-quae, tempestatis); 1. i intreSfe för ngt
lentum, remissum studium; languor;
fri-gus (amantis queri).
Ljummas: tepescere; tepefieri.
Ljumfkbrdck: hernia; ramex inguinis;
enterocöle.
Ljnnifke: inguen.
Ljumt: tepide (oeg.: remisse; languide;
frigide).
Ljung: erlca.
Ljunga: 1. intr.: fulminare; fulgurare;
1. fram emicare; (i fitt tälj 1. mot ngt (mot
mipruk, laster) verborum lulmina mittere,
torquere; verborum fulminibus
(perceller e), insectari vitia. - 2. tr.: l
straffdomar mot ngn verborum fulminibus
per-cutere, insectari, terrere alqm. -ande:
ett 1. föredrag yerborum fulmen, fulmina.
sate: «=» (Juppiter) Tonans, Juppiter ful*
minans.
Ljungblomma: flosculus ericae.
Ljungeld: fulgur; fulmen (jfr Sat Sex.).
Ljunghed: ericétum.
Ljus, adj.: 1. i eg. men.: a. i allm.:
cla-rus (i fig IjjuS - söl, dies); illustris (-i
fig IjuS och upplyft; söl; dies; cubiculum,
domus; nox sideribus, luna illustris ftjern»
IjuS, månljus natt); lucidus (poet. =.
illustris); luculentus (id.); illuminatus,
illustratus (- upplyft); I. dag dies illustris,
certus; bet är. I-t, T. dag lucet; när det fclir
I-t, skall jag komma quum 1. quandp
illux-erit, diluxerit, lux orta erit, veniam; på
I=e dagen (om I-e dagen, wib Ijufan dag) luce
(C. de Off. III. 93: 1. palam in foro
saltare); elära luce; ftå i Ijufan laga igne
collueere; totum ardere; fofwa upp på l*e
dagen in lucern dormire, stertere. - b. I.
färg: color clarus, laetus, vigens,
candidus (lySaride, liflig färg); c. albidus,
dilu-tior, languidus, pallidus (** 6leJ färg); I.
hy candidus color; l*t hår flavi crines; l=a
ögon caesii. caérulei oculi. - 2. i oeg. men.:
1-t hufwud acutum. Telix, bonum,
promp-tuin ingenium; de 1-a sidorna af en fa! I.
hoS en perfon laudes, virtutes alicujus rei,
frominis; l*a ögonblick spiramcnta,
inter-valla (sanitatis, felicitatis af helfa, tycka);
1-a utsigter laeta, bona spes; en I. ibé
cal-lidum inventum I. consilium.
Ljus, n.: I. == IjuS fom råder
någonstädes I. Sprides öfwer ngt: lux: a. i eg. uttryck:
klart, rikt I. elära, magna, larga lux; fwagt
1. lux maligna; l»t faller på ngt lux cadit
in rem, rem- illustrat; ngt får I. af ngt
illustratur, collustratur alqa re, lumine
alicujus; ftå i 1. collueere, collustratum
esse; gifwa L åt ngt lucern dåre rebus
(Hor., Vg.), suo lumine illustrare alqd;
fprida 1. lucern spargere; fe ngt mot I=t
contra lucern videre, contemplari alqd
(haec - pictura - ärnat obscurum. volet
haec suo luce videri, Hor.); ftå i I-t för
ngn alicui obstare a luce 1. sole; alicui
officere; I=t går upp lux oritur, occidit;
fky 1-t lucern odisse, fugere; wid dagenS L
luce; 1-tS werfb haec, hujus vitae lux; fe
werlbenS 1. in lucern suscipi I. edi. -
b. i oeg. uttryck: Sanningens 1. lux
verita-tis (C.); det är IjufenS Sanning luce clarius
est; fprida 1. öfwer en fak ad rem
cogno-scendam lumen aiferre, praeferre; rem
illustrare, explicare; draga fram i I*t,
bringa (ett brott) i I-t (wanl. i dagen) in lucern
proferre, protrahere, eruere; patefacere,
aperire. detegere (conjurationem); ställa
en fa! i hennes ratta 1. quale cpidque re
vera sit. explicare; wifa fig t fitt rätta,
fulla J. enitere (virtus); clarum exsistere;
ställa ngt, stå i ett falfkt t. rem aliter,
atque re vera sit. exponere, narrare;
(ve-ritatem obscurare. infuscare); non talem,
qualis re vera sit, apparere; föra ngn
Bakom I-t fallere/ deludere alqm; bet uppgår
ett I. för n0n dilucescit; dilucere (res)
in-cipit alicui; apparet, quid rei sit; Sprida
hoppets I. öfwer ngnS bana bona spe
prae-lucere in posterum (C.). - II. (meb plttr.)
=» bet fom lyfer, hwarmcd ngt uppfyfeS
(be-l^Sning) 1. hwarifrån Ijufet kommer (ff. ögon,
fönster): 1. eg.: a. i allm.: lumen; IjuS och
skugga på en tasla umbra et lumen (I.
lu-mina; tabulas i)ene pietas in bono
lumine - belysning - collocare, C.); Solens IjuS
lumen (lumina) solis; l«t lyfer lumen
lucet (C.); skänka fitt L åt ngt, meb fitt I.
upp-lySa ngt lumine suo illustrare alqd; wib
I. ad lumen 1. lumina; tända, släcka I.
lumen accendere, exstinguere; I-t går ut
lumen consumitur; bära in, taga bort 1-n
lumina inferre, intro ferre, tollere; wib I.
utarbeta elucubrare; gå fore med I. lumen
praeferre alicui; lumine praelucere alicui;
mifta fina ögona I. lumina (oculorum, N.)
amittere (C.). - b. om himlaljufen: lumen;
(aeterni ignes; sidera; pater luminum
Iju-SenS fader). - c. ftöpt IjuS: candsla;- ce-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
