Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ljufhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Soffjunga
LoSfa
132
upphöja ngn med de ftörfta 1. summis
laudi-bus efferre, extollere alqm; multum,
sum-ina tribuere alicui; gifwa ngn det 1., att
-id tribuere I. tantum tribuere alicui, ut
-dicat (C. de Off. L 78). -fjunga: ländes
alicujus carmine celebrare, -fång:
hym-nus.
Loft: summum (superius) taböl^tum
dömds; (jfr Wind); under 1-t sub tecto, sub
culmine.
Loftal: laudatio; hålla ett 1. öfwer ngn
laudare alqm. -talare: laudator.
Loftid: otium; liberum tempus.
I. Lofwa: (tyska: lo&en): laudare,
laudi-bus efferre; celebrare (Deum).
II. Lofwa: 1. eg. (= gifwa löfte):
pro-mittere, polliceri; spondere (== förbinda
ftg till ngt); recipere (åtaga fig); profiteri
(erbjuda, erbjuda fig till ngt - operam suam,
stadium); vovere (deo - åt en gub - alqd);
devovere (id.); portendere (dii p-dunt
au-spiciis alqd); ostendere (== låta förftå);
denuntiare (hota); 1. rundt magna (benigne)
polliceri; 1. gull och gröna ffogar montes
auri 1. maria montesque polliceri: hålla
hwad man I*t promissa facere, servare,
praestare; I. att komma promittere (m. m.)
se venturum esse; 1. ngn fin dotter filiam
despondere alicui; I. ngn ftrt)! verbera
minari alicui. - 2. lofwa fig (dat.) =
hop-paS ngt: sperare alqd; I. fig mycket af ngn
magna sperare de alqo. - 3. = låta
hop-3>aS: spem afferre alicujus rei (C. de Am.
68); allt 1-r ofj I^cka omnia prosperum
e-ventum nobis portendunt; magna spes
est, fore ut rem "bene geramus (cuncta
dabant reditum, Tib.). - 4. = förfäkra:
det will jjag I. ut confirmare. pro certo
affirmare possum, C. de Am. § 10.
Lofwa stg: 1. fig Bort pr omittere alqo,
ad alqm (C. de Or. II. § 27), ad coenam.
Lofwande: laetus (om fafer, t. ex. laetae
segetes I. fförbar); I. anlag magna.,
egre-gia indoles: 1. yngling puer summae spei
(Cs.), in quo est indoles virtutis; summa
et animi et ingenii spe praeditus (C. Phil.
II. § 46).
Lofwart = pars, a qua ventus surgit;
pars vento obversa.
Lofwe: *carpus.
Lofwen: fides data; hålla tro och I. fidem
praestare.
Lofwera: velificari; liuc illuc cursum
flectere.
Lofwärd: laudabilis; laude dignus;
honestus.
Loge, m. 2.: area (hoS Romarne en
öppen tork- och tröskplats; in area tribulis aut
equarum gressibus exteritur frumentum,
Pn.).
Loge, m. 3.: (it. loggia. fr. loge):
fyrkantig afdelning af en balkotig, en portik, en
teaterfalong o. d.: (taberna; yinea); pergula,
inaenianum (balkong); podium, cubiculum
(kqfarenS loggia på en romersk teater);
spec-taculum (i allm. ==.- plats för åskådare).
Logera, v. Mr.: habitare alicubi;
de-vertisse (hafwa tagit in - ad hospitem, in
tabernam, domum alicujus).
Logera, v. tr.: hospitio excipere,
hospi-tes excipere.
I. Logg: villus (I. på kläder).
IL Logg: apparatus, quo (clepsydra,
qua) navis celeritas exploratur.
Loggtg: villosus; pexus.
Loggolf: area (horrei).
Log^fliten: tritus,
Logik: disserendi ratio I. ars; logica (ae).
logice (es), logica (orum); dialectica (ae);
dialectice; philosophia rationalis (Sen.);
det strider emot all fund I. a vera ratione
abhorret; I-nS lagar praecepta logicae
(dia-lecticorum).
LogtS: deversorium; hospitium.
Logtfk: 1. Som tillbör logiken: *logicus.-
2. fom öfwerenSstämmer med logifen
(tan-kenS lagar): subtilis; acutus; rationi
con-sentaneus; (elegans); I. noggrannhet
sub-tilitas; elegantia disserendi. -ifkt: acute;
subtiliter; 1. riftig subtilis, (elegans).
Loj: segnis; ignavus.
Lojal: Justus; modestus; (bonus civis).
-alitet: justitia; modestia.
Lojhet: segnitia, -es.,
Lokal, m.: locus.
Lokal, adj.: certo loco definitus.
Lolla: rustica. rusticana puella.
Lom: (en fågel) Columbus arcticus.
Lomhörd: surdaster.
Lopp: l. lefwanbe warelfeS i eg. men.:
cur-sus, cursio, cursura; fnabbt I. celer, citus
cursus; t fullt I. cursim; cito cursu; midt
i fttt I. in medio cursu (jfr Sprang). -
2. döba tingS I. (rörelfe i rummet): cursus
(stellarum, fluminis); conversio
(stellarum); leda slobenS I. åt annat håll flumen
avertere; fullända fitt I. cursum conficere.
- 3. en perfonS I. (i oeg. mening),
lefnadslopp: cursus (vitae); vita; midt i I=t af fina
Segrar in medio (victoriarum) cursu; hejjba
’ngn i hanS L cursum alicujus premere (C.
Brut.), retardare; wäl fullända fitt I. bene
aetatem exigere, transigere; inrätta sttt
(lefnabS-)I. vitam instituere, cursum vitae
tenere. - 4. tidens, händelfernaS, fafernaS
L: cursus (decursus) temporum, rerum;
öfwerskåda hela lifwets I. iotius vitae
cursum videre; unber tidernas, årenS 1. per
annos; under I=t af ett år, slera år anno,
multis annis (haec confecta sunt); lemna
fritt 1. åt fina tårar, åt fin wrebe lacrimis.
irae indulgere, non temperare;
cupidita-tibus laxare habenas (C.).
Loppa, /.: pulex.
Loppa, v.: puliclbus purgare.
Lotrt: stercus; merda; lutum.
Loss: solutus; göra I. solvere, laxare.
LoSfa: L i allm.: laxare, relaxare (ngt
åtdraget, ff. vincula, habenas); remittere
(släppa efter - habenas, funem o. d.);
solvere, resolvere, restringere (== löfa, loSfa
upp ngt 6unbet - t. ex. vestem. nodum);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
