- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
131-132

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lofsjunga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upphöja ngn med de största l. summis
laudibus efferre, extollere alqm; multum,
summa tribuere alicui; gifwa ngn det l., att -
id tribuere l. tantum tribuere alicui, ut -
dicat (C. de Off. I. 78). -sjunga: laudes
alicujus carmine celebrare. -sång:
hymnus.

Loft: summum (superius) tabulatum
domūs; (jfr Wind); under l-t sub tecto, sub
culmine.

Loftal: laudatio; hålla ett l. öfwer ngn
laudare alqm. -talare: laudator.

Loftid: otium; liberum tempus.

I. Lofwa: (tyska: loben): laudare,
laudibus efferre; celebrare (Deum).

II. Lofwa: 1. eg. (= gifwa löfte):
promittere, polliceri; spondere (= förbinda
sig till ngt); recipere (åtaga sig); profiteri
(erbjuda, erbjuda sig till ngt - operam suam,
studium); vovere (deo - åt en gud - alqd);
devovere (id.); portendere (dii p-dunt
auspiciis alqd); ostendere (= låta förstå);
denuntiare (hota); l. rundt magna (benigne)
polliceri; l. gull och gröna skogar montes
auri l. maria montesque polliceri; hålla
hwad man l-t promissa facere, servare,
praestare; l. att komma promittere (m. m.)
se venturum esse; l. ngn sin dotter filiam
despondere alicui; l. ngn stryk verbera
minari alicui. — 2. lofwa sig (dat.) =
hoppas ngt: sperare alqd; l. sig mycket af ngn
magna sperare de alqo. — 3. = låta
hoppas: spem afferre alicujus rei (C. de Am.
68); allt l-r oss lycka omnia prosperum
eventum nobis portendunt; magna spes
est, fore ut rem bene geramus (cuncta
dabant reditum, Tib.). — 4. = försäkra:
det will jag l. ut confirmare, pro certo
affirmare possum, C. de Am. § 10.

Lofwa sig: l. sig bort promittere alqo,
ad alqm (C. de Or. II. § 27), ad coenam.

Lofwande: laetus (om saker, t. ex. laetae
segetes l. skördar); l. anlag magna,
egregia indoles; l. yngling puer summae spei
(Cs.), in quo est indoles virtutis; summa
et animi et ingenii spe praeditus (C. Phil.
II. § 46).

Lofwart = pars, a qua ventus surgit;
pars vento obversa.

Lofwe: *carpus.

Lofwen: fides data; hålla tro och l. fidem
praestare.

Lofwera: velificari; huc illuc cursum
flectere.

Lofwärd: laudabilis; laude dignus;
honestus.

Loge, m. 2.: area (hos Romarne en
öppen tork- och tröskplats; in area tribulis aut
equarum gressibus exteritur frumentum,
Pn.).

Loge, m. 3.: (it. loggia, fr. loge):
fyrkantig afdelning af en balkong, en portik, en
teatersalong o. d.: (taberna; vinea); pergula,
maenianum (balkong); podium, cubiculum
(kejsarens loggia på en romersk teater);
spectaculum (i allm. = plats för åskådare).

Logera, v. intr.: habitare alicubi;
devertisse (hafwa tagit in - ad hospitem, in
tabernam, domum alicujus).

Logera, v. tr.: hospitio excipere,
hospites excipere.

I. Logg: villus (l. på kläder).

II. Logg: apparatus, quo (clepsydra,
qua) navis celeritas exploratur.

Loggig: villosus; pexus.

Loggolf: area (horrei).

Loggsliten: tritus.

Logik: disserendi ratio l. ars; logica (ae),
logice (es), logica (orum); dialectica (ae);
dialectice; philosophia rationalis (Sen.);
det strider emot all sund l. a vera ratione
abhorret; l-ns lagar praecepta logicae
(dialecticorum).

Logis: deversorium; hospitium.

Logisk: 1. som tillhör logiken: *logicus. —
2. som öfwerensstämmer med logiken
(tankens lagar): subtilis; acutus; rationi
consentaneus; (elegans); l. noggrannhet
subtilitas; elegantia disserendi. -iskt: acute;
subtiliter; l. riktig subtilis, (elegans).

Loj: segnis; ignavus.

Lojal: justus; modestus; (bonus civis).
-alitet: justitia; modestia.

Lojhet: segnitia, -es.

Lokal, m.: locus.

Lokal, adj.: certo loco definitus.

Lolla: rustica, rusticana puella.

Lom: (en fågel) columbus arcticus.

Lomhörd: surdaster.

Lopp: 1. lefwande warelses i eg. men.:
cursus, cursio, cursura; snabbt l. celer, citus
cursus; i fullt l. cursim; cito cursu; midt
i sitt l. in medio cursu (jfr Språng). —
2. döda tings l. (rörelse i rummet): cursus
(stellarum, fluminis); conversio
(stellarum); leda flodens l. åt annat håll flumen
avertere; fullända sitt l. cursum conficere.
— 3. en persons l. (i oeg. mening),
lefnadslopp: cursus (vitae); vita; midt i l-t af sina
segrar in medio (victoriarum) cursu; hejda
ngn i hans l. cursum alicujus premere (C.
Brut.), retardare; wäl fullända sitt l. bene
aetatem exigere, transigere; inrätta sitt
(lefnads-)l. vitam instituere, cursum vitae
tenere. — 4. tidens, händelsernas, sakernas
l.: cursus (decursus) temporum, rerum;
öfwerskåda hela lifwets l. totius vitae
cursum videre; under tidernas, årens l. per
annos; under l-t af ett år, flera år anno,
multis annis (haec confecta sunt); lemna
fritt l. åt sina tårar, åt sin wrede lacrimis,
irae indulgere, non temperare;
cupiditatibus laxare habenas (C.).

Loppa, f.: pulex.

Loppa, v.: pulicibus purgare.

Lort: stercus; merda; lutum.

Loss: solutus; göra l. solvere, laxare.

Lossa: 1. i allm.: laxare, relaxare (ngt
åtdraget, ss. vincula, habenas); remittere
(släppa efter - habenas, funem o. d.);
solvere, resolvere, restringere (= lösa, lossa
upp ngt bundet - t. ex. vestem, nodum);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free