- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
145-146

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lysmask ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. oeg.: clarus (factum, nomen, virtus,
genus - l. bragd, namn, dygd, börd); illustris
(genus - börd); splendidus (ingenium -
snille; nomen); insignis, conspicuus; l.
framgång, lycka summa, insignis, singularis
felicitas; l. af börd och ära genere et gloriā
clarus, florens; ett l. elände splendida
miseria.

Lysmask: cicindēla.

Lysning: *sponsaliorum, nuptiarum
praedicatio, pronuntiatio.

Lyssna: auscultare; subauscultare (i smyg
l.); aures admovere, attendere; l. på ngn
auscultare, (attente) audire alqm, aures
praebere, dare, accommodare
(commodare) alicui; l. till ngns ord, råd audire
aliquem (non audimus ea, quae a natura
monemur; non sunt audiendi, qui
graviter irascendum inimicis putant, C.);
auctoritati alicujus parere, auctoritate
alicujus moveri.

Lysten: avidus, cupidus, appetens
alicujus rei; l-e blickar cupidi oculi. -het:
aviditas.

Lyster, v. impers.: libet, placet, videtur
alicui facere alqd; göra allt hwad (honom)
l-r quidquid libet, quidquid libitum est
facere; sibi indulgere.

Lyster, adj.: splendidus, illustris; l-t
sällskap conventus illustrium hominum.

Lystmäte: få sitt l. på ngt satiari, impleri
alqa re.

Lystnad: aviditas, cupiditas, sitis
alicujus rei.

Lystra: aures admovere; audire.

Lyte: vitium, mendum (corporis, animi).

Lytt: debilis, mutilus; slå ngn l.
debilitare alqm.

Låda, f.: arca, cista.

Låda, v.: adhaerere, inhaerere alicui
rei.

Låg: I. i eg. men.: 1. (i sig låg): humilis
(locus, murus). — 2. = lågt belägen,
lågländ: depressus; jacens (urbis loca
jacentia, L.). — 3. = grund (om watten):
tenuis (L. I. 4. 6); brevis; vadosus. — II.
oeg.: 1. om tonen: gravis (mots. acutus). —
2. om rösten: summissus, demissus,
depressus (vox). — 3. om pris: vilis,
parvus, modicus; låg uppskattning, wärdering
tenuis, modica aestimatio; efter en låg
uppskattning kunde det wara wärdt tusen
sestertier tenuiter aestimanti (C. in Verr. Acc.
IV. § 35) mille sestertium esse
videbatur; hafwa en låg föreställning l. tanke om
en sak l. person contemnere alqm l. alqd;
male existimare de alqo (alicujus
religione, probitate). — 4. låg till grad eller
ståndpunkt i allm.: a. i positiv: låg grad af
bildning, insigt parva, exigua eruditio,
sapientia (jfr Grad); låga ord verba sordida,
abjecta; låg stil genus dicendi tenue,
demissum, humile. — b. oftare i komparativ
(och superl.): inferior; liksom af en lägre
ordning tanquam inferioris classis l. ordinis;
pligter af en lägre ordning secunda (media)
quaedam officia (C. de Off. III. § 14. 15).
— 5. låg till (om) samhällsställning, börd
o. d.: humilis (locus, genus); (komp., superl.)
inferior, infimus; parvus; tenuis;
obscurus (genus, homo); höge och låge magni ac
tenues (C. de Off. II. § 70); parvi et
ampli (Hor.); lägsta samhällsställning infima
fortuna; lägste klassen af medborgare infimi;
infimus quisque. — 6. moraliskt låg
(simpel): humilis (mens; cogitationes in rem
h-em et contemptam abjicere, C.);
abjectus (homo; ignavia); projectus (T.);
sordidus, illiberalis; l. handling sordide
factum; (abjecti animi); flagitium; det lägsta
smicker, kryperi infima, sordidissima
adulatio.

Låga, f.: 1. eg.: flamma; ardor; aestus;
stå i l. (stare flammā, Vg.); flagrare,
ardere (flammas fundere). — 2. krigets,
wredens, kärlekens l.: flamma (belli, irae,
amoris); ardor (amoris); aestus (belli,
irarum); komma i l. (blifwa ond, ifrig)
exardescere; irā inflammari, commoveri.

Låga, v.: flagrare, ardere; l. af hat odio
flagrare; l. upp exardescere; irā accendi.

Lågande: flagrans, ardens (ira, oculi).

Låghalt: (pedibus inaequalibus); leviter
claudicans.

Låghet: 1. i eg. men.: humilitas (muri);
tenuitas (aquae = lågt wattenstånd). —
2. oeg.: a. en tons: gravitas. — b. röstens:
tenuitas. — c. prisets: vilitas. — d. i allm.
= obetydlighet, simpelhet: stilens l. tenuitas
orationis; ordens l. sordes verborum. —
e. bördens, rangens, ståndets l.: humilitas
(generis, loci); tenuitas (fortunae). — f.
sinnets, handlingssättets l.: humilitas
(metus habet - innebär, röjer - h-m, C.);
illiberalitas, sordes. — g. konkret = låg
handling: abjecte, indecore factum; flagitium;
dedecus; begå, göra sig skyldig till en l.
abjecte, sordide, indecore (C. de Off. I. §
14) facere; flagitium committere, dedecus
in se admittere.

Lågland: planities (depressa); campi
plani, jacentes. -länd: humilis;
depressus; jacens; planus. -mält: tenui,
infirma voce praeditus; (infirmis lateribus).
-sinnad, -sint: humilis; sordidus; abjectus;
abjecti animi. -slätt: planities; plani campi.
-stämd: humilis; tenuis; demissus.

Lågt: 1. eg.: humiliter (deprimi);
wattnet står l. tenuis est aqua; ligga l., wara
l. belägen depressum esse l. jacere; in loco
depresso situm esse; stå l., lägre humili
loco, infra, inferius stare; flyga l. demisse
(prope terram) volare; volatum
deprimere. — 2. oeg.: a. tala l.: summissa,
depressa voce loqui. — b. om pris och wärde:
stå l. vilem esse; parvo venalem esse;
wärdera l. (till penningewärdet) tenuiter
aestimare (jfr Låg); i allmännare mening: parvi
ducere, facere; contemnere, despicere; stå
l. i ngns ögon contemni, despici, parvi
fieri ab alqo. — c. = lågsinnadt:
humiliter, abjecte, sordide (facere, sentire).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free