Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Långtrådig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
natten in multum diem (diei), in multam,
seram noctem. — 2. om afstånd (i rum):
longe, procul (abesse - wara l. borta);
komma l. ifrån procul venire. — 3. om afstånd
i sak, olikhet: longe; l. olik, l. annorlunda
longe aliter l. secus, l. dissimilis; wara
l. ifrån fullkomlig l. fullkomlighet a
perfectione longe (multum) abesse (C. de Or.
I. § 130); l. ifrån att neka bekände han genast
l. det war så l. ifrån, att han nekade, att
han genast bekände tantum abfuit, ut
infitiaretur, ut statim confiteretur; l. ifrån så
tapper multo minus fortis (multo
ignavior); han är l. ifrån att wara tapper a
fortitudinis laude longe abest; det ware l.
ifrån mig, att jag skulle så göra longe (a
me) absit, ut hoc faciam. — 4. ss.
bestämning till ett jemförande uttryck: multo, longe
(major).
Långtrådig: 1. eg.: longis filis. — 2. om
muntlig l. skriftlig framställning: longus;
(satietatis plenus); longo filo (i analogi
med uberiore filo, C.). -tråkig: satietatis,
fastidii plenus. -warig: longus,
longinquus, diuturnus, diutĭnus (med bibetydelse
af swår, beswärlig); stabilis (waraktig).
-warighet: diuturnitas; stabilitas (fasthet,
waraktighet). -wäga: longus, longinquus (iter);
l. resande qui procul, e remotis terris
advenit.
Låntagare: debitor; qui mutuum,
mutuo, utendum accipit, sumit alqd.
Lår, m.: cumera.
Lår, n.: femur; femen (obrukligt i nom.
sing.). -ben: os femoris. -foder:
femoralia (n. pl.); feminalia.
Lås: sera.
Låsa se Läsa.
Låt (= läte): sonus; vox; (i folkspråket
pl. låtar = melodier modi).
Låta, v. intr.: 1. eg. = ljuda: sonare;
sonum emittere, edere; l. illa, wäl, fylligt,
helt, tomt o. d. bene, male, plenum,
solidum, inane sonare; l. som en katt vocem
felinam edere; (vox hominem sonat, Vg.).
— 2. = lyda: huru l-r brefwet quaenam
sunt verba epistolae? — 3. impersonelt:
det låter wäl, illa för, om honom ejus res
bono loco esse, male se habere videtur;
bono, adverso rumore est; graves nuntii
de eo afferuntur o. dyl.; det l-r, som om
han skulle blifwa wald spes esse videtur,
ut loquuntur homines, fore, ut creetur -;
det l-r, som om han wore wansinnig videtur
insanus esse; ista verba insani sunt o. d.
Låta, v. tr. och intr.: I. med ackus.-objekt:
a. = lemna, släppa i uttrycken: l. sitt lif
vitam mittere, amittere; pro alqo (för ngn)
vitam dare; - l. sitt watten urinam
emittere; l. ngn åder sanguinem emittere,
venam incīdere alicui; l. dörren upp, till
portam recludere, aperire (l. upp), claudere
(l. till). — b. = underlåta: fugere,
omittere, praetermittere, non facere (blott i
sammanställningen göra och låta). — II. med
infinitiv: 1. = tillåta: a. i allm.: sinere,
pati alqm facere alqd, alqd fieri; låt mig
gå sine me abire; mitte me; l. ngn
komma in admittere, intro mittere alqm; låt
mig se sine videam. — b. l. bli ngt, l. ngt
wara, l. bli (wara) att göra ngt: mittere,
omittere, praetermittere alqd l. facere
alqd; i synn. tillsammans med negation och
i imperativ (2:a pers.): han kunde ej l. bli
att sörja facere non poterat, quin lugeret;
låt bli att sörja noli lugere!; låt bli det
mitte istud. — c. l. ngt fara (hopp,
fruktan o. dyl.): mittere spem, metum; låten
hoppet fara spem mittite; nolite sperare.
— d. l. ngn wara, l. bli ngn: missum
facere alqm; sinere alqm pacem habere;
non tangere alqm, manūs abstinere ab
alqo (potin ut abstineas manūs?, Pt.). —
e. låta tillsammans med en reflexiv infinitiv
öfwersättes wanligen med ett ensamt passivt
verb: l. sig skrämma terreri; l. sig beweka,
l. beweka sig flecti, moveri; l. sig locka
pellici, illici; l. hänföra sig efferri; l. se sig
conspici; l. höra sig audiri; copiam sui
audiendi facere; se audiendum l.
audientibus praebere; det l-r höra sig age vero;
placet istud; enimvero istud probari
potest; accipio, quod das; det l-r sig göra
fieri potest. — f. i imperativen är låt
(låtom) dels uttryck för en uppmaning: låt oss
gå, låt oss icke sitta stilla eamus; ne
sedeamus - dels för ett medgifwande: låt wara
sit ita sane; esto; låt wara att han war
tapper (licet) fuerit fortis; låt honom blott
komma veniat modo l. licet. — 2. =
föranstalta: a. i allm.: curare (ombesörja) alqd
faciendum; jubere (befalla) alqm facere
alqd, alqd fieri; (han lät återuppbygga
murarne muros reficiendos curavit; han lät
soldaten komma, hemta soldaten till sig
militem ad se venire, arcessi jussit); ofta kan
låta i denna mening lemnas oöfwersatt:
Alexander propinquos multos interfecit (lät
döda). — b. låta ngn weta = underrätta ngn:
facere alqm certiorem (de re, alicujus
rei, esse alqd); nuntiare, denuntiare
alicui. — c. = fingera att ngn gör l. säger
ngt: inducere, facere, fingere alqm
dicentem, facientem alqd, alqd factum esse.
Låtande: i allt sitt görande och l. in
omnibus, quae vel faciebat vel omittebat;
quidquid vel faciebat vel praetermittebat
(jfr Låta I. b).
Låtsa: simulare (amicitiam, metum;
oftare med ackus. och infin.: s. se esse l.
facere alqd, icke med ensam infinitiv: s.
facere alqd); dissimulare (se videre alqd =
l. sig icke se ngt); speciem alicujus rei prae
se ferre, praebere; l. om ingen ting nihil
moveri alqa re.
Lä: pars navis a vento aversa; sitta i
lä a vento tutum esse, latere.
Läck: rimosus.
Läcka, f.: rima.
Läcka, v.: rimis fatiscere; perfluere.
Läcker: 1. i objektiv men.: delicatus,
suavis (cibus). — 2. subjektivt (om personer =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
