Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Marschera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marscherande, tåg från ett ställe till ett annat);
agmen (= marschordning, här l. trupp på
marsch); marsch! framåt m. (ss. militäriskt
kommandoord) procede, procedite!;
sequimini (jfr Ter. Eun. IV. 7 v. 2 och 46; Pt.
Mil. glor. v. 78 Lor.); börja m-n
procedere, incedere (incipere); sätta sig i m.
(om en här) iter incipere; (agmen incipit
procedere; castra moventur, signa
feruntur, Cs. b. G. I. 39. 7; Sa. Jug. 45. 2);
under m-n in agmine (Sa. l. c.); in
itinere; (incedens, iter faciens, proficiscens
- hänfördt till subjekt l. objekt efter
sammanhanget); påskynda, sakta m-n iter
accelerare, maturare, agmen rapere, raptim
ducere; tardius incedere, iter facere; i långa
(dags-)m-r magnis itineribus (contendere
alqo); trött af m-n fessus itinere,
ambulando, cum signis incedendo; - marsch! i
hwardagsspråket = bort, undan abi, abite;
apage te! — 2. = musik, efter hwilken en
trupp marscherar: cantus bellicus; blåsa,
spela en m. classicum, bellicum canere.
Marschera: cum signis incedere (= gå
i militärisk ordning, Sa. Jug. 45. 2), signa
sequi; - iter facere, proficisci (= tåga från
ett ställe till ett annat; m. fort, långsamt
cito, tarde iter facere, incedere,
procedere; m. i takt, efter musik ad numerum,
ad modos (tubicinum et cet.) incedere;
m. ut, fram, förbi ett ställe exire,
procedere, locum transire, praeterire.
Marschfärdig: ad iter (ad castra
movenda) paratus; itineri intentus.
-ordning: agmen. -ruta: iter descriptum,
constitutum; cursus; itineris descriptio,
designatio; uppgöra, ändra m. itineris
rationem inire; mutare iter, cursum.
Marsk (arch. = marskalk): summus
imperator.
Marskalk (eg. = stalldräng; jfr fodermarsk):
m. wid ett hof, en fest magister (officiorum);
designator (jfr Hor. Ep. I. 7); arbiter
(convivii, elegantiae).
Marswin: delphinus.
Marter: cruciatus.
Martera: cruciare.
Martialisk: militaris; fortis; bellatore
dignus.
Martyr: gr. ord = witne: *martyr
(marty̆ris), testis = qui fidem Christo
obligatam cruciatuum et mortis patientiā
confirmat; i allm. = qui propter honesti
consilii constantiam malis afficitur
(plectitur); blifwa m. för sin öfwertygelse
dolorum, incommodorum, mortis metu a
sententia non abduci. -död: mors pro
sententia l. fide oppetita.
Mask, m. 2.: vermis (i allm.); lumbrīcus
(m. i kroppen); terēdo, tinea (m. i trä, i
kläder o. dyl.); full af m-r verminosus;
vermiculosus; kröka sig som en m. dolore
incurvari, duplicari (Ov.).
Mask, m. 3.: persona, larva; bära m.,
gå med m. (i eg. och oeg. mening) personam
gerere; lägga af m-n personam,
simulationem ponere (hic Appio finis fuit
alienae personae gerendae, L.); draga m-n af
ngn personam, pellem detrahere alicui
(Hor.).
Maska: macula.
Maskera: 1. eg.: personam (larvam)
imponere alicui, accommodare, aptare
capiti alicujus. — 2. oeg.: dissimulare,
tegere (consilium, offensionem); m. sig
personam sumere, induere.
Maskerad, adj.: 1. eg.: personatus. —
2. = dissimulatus.
Maskerád, f.: personatorum ludicrum
(jfr L. I. 5); oeg.: hela uppträdet war en m.
tota res in simulatione posita, per
simulationem ficta erat.
Maskin: machĭna (belli; aedificationis);
machinamentum (oppugnationis -
belägringsm., L., T.); opus, fabrĭca; tollēno
(hissmaskin); oeg.: wara en blott m. externo pulsu
agitari (alienis nervis duci, Hor.);
statsm-en opus, corpus reipublicae (si
immensum imperii corpus stare ac librari sine
rectore posset, dignus eram, a quo res
publica inciperet, T. Hist. I. 16).
Maskineri: machinatio (tanquam m-e
contorquere, C.); jfr Maskin.
Maskinist: rector (librator) machinae.
Maskinmessig: machinae similis;
externo pulsu agitatus. -messigt: tanquam
externo pulsu (alienis nervis agitatus).
Maskplågor: vermĭna (n. pl.);
verminatio. -stungen: vermiculosus. -äten:
cariosus.
Masmästare: fornaci praefectus.
Massa: 1. eg. (synonymt med klump,
koloss): massa (lactis m. coacti - om ost, Ov.);
moles (stor m. - m. elephanti); formlös m.
rudis moles; truncus; tränga igenom hela
kroppens m. per totum corpus manare,
penetrare. — 2. oeg.: a. en massa = storhet,
myckenhet i allm.: moles (m. molestiarum;
m. imperii); turba (= hop, oordnad mängd
- rerum, negotiorum, hominum); silva,
copia (hop, mängd); congeries; acervus
(hög); multitudo, magna vis, magnus
numerus; böcker i m. turba, magnus
numerus librorum; en stor m. folk hominum
magna multitudo, turba; samlas i m.
frequentes convenire. — b. massan = större
delen: major pars; major numerus;
multitudo. — c. massan af ett folk l. en klass (i
motsats till de på ngt sätt framstående);
massorna: multitudo; turba; vulgus; plebs;
den okunniga, råa m-n imperita, liberalium
artium expers multitudo; uppegga m-na
multitudines concitare; m-n af lärde turba,
vulgus doctorum; utsprida, -das bland m-n
in vulgus efferre, emanare.
Massaker, Massakrera = Blodbad,
Nedhugga.
Massiv: solidus; af m-t guld solidus auro.
Masswis: acervatim, gregatim.
Mast: mālus; klättra i m-na malos
scandere; kapa m-n malum incidere; m-n är
bräckt malus saucius (Hor.), infractus est.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
