Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Menniskobarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blott af bröd non terrenis rebus solum
sustentatur hominis vita.
Menniskobarn: homo (natus);
homunculus. -fiendtlig: humano generi infestus.
-fruktan: (hominum) metus, verecundia;
ambitio; adulatio (potentiorum). -funder:
hominum (l. opinionum) commenta.
-förstånd: wanligt m. communis prudentia;
communis sensus, communis intelligentia.
-gunst: (vulgi, potentiorum) gratia. -hand:
manus; ett werk af m. manu, hominum
opere effectum. -hat: humani generis
odium. -hatare: humano generi infestus;
wara m. homines, genus humanum odisse;
congressūs hominum fugere atque odisse
(C. de Am. § 87). -klass: genus l. ordo
hominum (det förra i naturlig, det senare i
borgerlig mening). -kännare: humanae
naturae peritus; wara m. mores humanos l.
hominum nosse, cognitos habere,
perspectos habere. -kännedom: humanae
naturae cognitio; hafwa en widsträckt m.
varios hominum mores nosse, perdidicisse;
(tenere venas cujusque generis, aetatis,
ordinis et eorum - mentes sensusque -,
C. de Or. I. § 223); sakna m. humanae
naturae l. communis vitae ignarum et
expertem esse. -kärlek: hominum amor;
humanitas. -lif: 1. i personlig mening = en
menniskas lif (en menniska): hominis anima,
spiritus; homo; för honom betyder ett m.
intet hominis anima l. spiritu nihil illi
vilius est (C.); intet m. spildes nullius
hominis anima absumpta est; med stor
uppoffring af penningar och m. magnā pecuniae
et hominum (sanguinis) jacturā; på ett
m. beror allt in unius hominis anima
omnia posita habemus (C.). — 2. = en
menniskas lefnadstid: hominis aetas, vita; m-ts
korthet vitae humanae brevitas (quid est
in hominis vita diu?, C. de Sen. 69). —
3. = det menskliga lifwet och dess
förhållanden: vita hominum, vita humana; res
humanae (twenne krafter styra m-t duabus
rebus res humanae maxime continentur).
-makt: det står ej i m. non est
humanarum virium; supra humanas vires est.
-natur: humana natura; humanitas; det
ligger i m-n hominis l. humanitatis
proprium est; humanum est (C.). -skygg:
qui hominum congressūs odit et fugit;
lucifugus. -slägte: 1. menniskoslägtet (ss. ett
helt): humanum genus (i mots. till andra
genera); genus humanum (i mots. till
enskilda menniskor); genus hominum; hela m-t
universum genus hominum; omnes
mortales (jfr Törneros). — 2. = generation af
menniskor: hominum aetas, genus (C. de
Off. II. § 16). -stadgar: hominum jussa,
scita. -sätt: efter m. hominum more; ut
inter homines mos l. moris est. -tunga:
os hominis l. humanum, namn, som ej m.
förmår oöfwad att nämna quae nomina
humano ore nisi exercitato pronuntiari non
possunt. -werk: hominis opus, hominum
opera (pl.); res hominum opere l. operā
effecta; allt m. skall förgås mortalia facta
peribunt (Hor.; mortale est, quod
quaeris, opus, Ov.). -wett: sensus communis
(hominum). -wän: vir humanus,
hominum vitae amicus (jfr C. de Off. I. § 92).
-wänlig: humanus. -ålder: 1. hominis
aetas (= mansålder). — 2. hominum aetas
(tertiam jam h-um aetatem vivebat
Nestor, C. de Sen. § 31); saeculum. -älskande
se Menniskowänlig. -ätare: qui humana carne
vescitur; anthropophăgus.
Mensklig: 1. i allm. = som tillhör
menniskor: humanus; mortalis; det m-a lifwet
vita humana (brevis); res humanae; att
fela m-t är cujusvis hominis est errare
(C.); humanum est errare; mer än m. styrka
vires plus quam humanae; anse intet m-t
för sig främmande nihil humanum a se
alienum putare; det allmänt m-a ea, quae
omnium hominum communia sunt, quae
fert natura hominum. — 2. = wärdig en
menniska (i motsats till djuret),
enkannerligen = mild, bildad: humanus (mots. till
ferus, immanis); (clemens; mansuetus;
mollis); ett m-t lefnadssätt humanus cultus;
m-a känslor humanitas; sakna m-a känslor
humanitatis expertem esse; (in hominis
figura beluae feritatem l. immanitatem
gerere; ex ejus animo exstirpata
humanitas est, C. de Am. § 48); är detta m-t
hocine humanum est? -lighet: 1. i abstr.
men.: humanitas; clementia; mansuetudo
(m. Caesaris in summa potestate, in
hostes). — 2. i kollektiv men.: genus
humanum l. hominum (vita hominum generi
fructuosa - fruktbärande, C. de Off. I. §
70); vita hominum (= menniskolifwet;
philosophia non proinde ac de hominum vita
merita est laudatur, Tusc. V. § 5); res
humanae (menskliga förhållanden,
timlighetens wilkor - ea, quae magna sunt,
eminent in rebus humanis l. inter homines -
det stora i m-n, Sen.); m-ns allmänna lott
humana condicio (ecqui intelligis,
quantum mali de humana condicione
dejeceris?, Tusc. I. 15); den största händelse i m-n
res post hominum memoriam maxima;
hela m-n omnes homines, omnes gentes
(C. de Off. III. § 25). -lighetskänsla:
humanitas. -ligt: 1. i allm. = på menniskors
sätt: humaniter, humanitus; m. att tala ut
hominum more loquar. — 2. =
menniskowänligt, mildt: humane (facere); mansuete.
Mer, Mera: I. neutr. adj.: plus; amplius:
m. win (= af win) plus vini; mera klokhet
major prudentia; plus prudentiae; icke mer
än tre dagar non plus l. amplius tres dies
(tribus diebus); mer än 10 år gammal
major X annis l. annos natus; mer än en
orsak plures causae; en dag mera uno die
plus; hwad gör en dag mer eller mindre quid
est in uno die? quid unius diei aut
accessio aut decessio juvare potest?; mer
än nog satis superque; det war mer än jag
hoppats tantum non speraveram; wara
(gälla) för mer pluris esse l. fieri;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
