Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mynta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pregel) moneta; asper, recens (nyslaget)
numus; gångbart m. praesenti nota
signatus numus; n. qui in usu (et commercio
hominum) versatur; småmynt stips;
numuli; betala med samma m. par pari
referre; eādem mensurā, quae acceperis,
referre. — 2. = myntwerk: monēta; officina
argentaria.
Mynta, v.: (pecuniam, numos) signare,
ferire, percutere.
Mynta, f.: (wäxt) mentha.
Myntare: monetarius; falsk m. numorum
adulterator.
Myntfot: numus; modus, pretium numi;
m-n war wacklande jactabatur numus;
reglera m-n rem numariam constituere (C.
de Off. III. § 80); efter wår m. pro nostri
(nostratis) numi pretio. -hus: monēta;
officina argentaria. -kabinett:
*numophylacīum. -kunskap: numismatĭca. -kännare:
*numismatĭcus. -mästare: monetae
praefectus.
Myntning: numorum signatio.
Myntproberare: numorum spectator.
-rättighet: jus pecuniae signandae.
-samlare: numismatum conquisitor. -stamp:
pistillum numarium. -werk: moneta.
-wäsende: res numaria.
Myr: ulīgo; palus.
Myra: formīca; sätta m-r i hufwudet på
ngn scrupulum injicere alicui; sollicitum,
anxium facere alqm.
Myrmalm: metalla subaquosa.
Myrstack: *formicētum.
Myrten: myrtus (murtus); af m.
myrteus. -lund: myrtētum (murt.).
Mysa: subridere alicui (mot ngn).
Mysk: moschus.
Mysterium: 1. eg.: mysterium (wanl. blott
i plur.); initia; de Eleusinska m-na
Eleusinia initia, mysteria; inwigas, intagas i m-na
initiari (C. Tusc. I. § 29) Eleusine,
Bacchis o. dyl.; fira m-r facere mysteria; fira
om igen referre m-a. — 2. hemlighet i allm.:
arcanum (fatorum a-a; a. celare, prodere,
enuntiare).
Mysteriös se Mystisk, Hemlighetsfull.
Mystik: arcana, obscura scientia.
Mystisk: 1. i eg. mening (jfr Mysterium):
mysticus (vannus, sacra); arcanus (sacra).
— 2. i allm.: arcanus (= hemlighetsfull -
homo, scelus); obscurus (= dunkel, oklar,
gåtlik - verba, ambages).
Myt: fabula; antiqua, incerta,
commenticia fabula (de diis fere et heroibus).
Myteri: seditio (militum, militaris);
conjuratio (militum imperium
detrectantium); tillställa m. s-m facere, concitare;
stilla ett m. s-m componere, sedare; m.
uppkommer s. oritur, cooritur.
Mytisk: fabularis, fabulosus; m. person
persona ficta.
Mytolog: *mytholŏgus; fabularum
peritus (explicator, interpretator). -logi:
fabulae; fabularum cognitio (explicatio).
-logisk: m. kunskap fabularum cognitio; m.
person de quo sunt l. narrant fabulae; qui
est in fabulis.
Må: 1. (impf. måtte): eg. = kunna,
förmå, i nu warande språket blott brukadt ss.
hjelpverb: a. i uttrycken: må hända, må ske
= kan hända, kanske: forsitan (med
konjunktiv); fortasse (med indikat. och konj.); haud
scio l. nescio, an -. — b. i uttryck för
medgifwande uttryckes må med licet med
konjunktiv l. med ensam konj. l. imperativ: fritt
må alla knota fremant omnes licet; må wara
esto (C. Tusc. I. § 102; esto, ut -, pro
Sest. § 97; jfr många exempel hos Törneros
p. 148. 149); fac (id te dedisse mihi, quod
non ademisti, C. Phil. II. § 60, ibdm);
må göra age. — c. i relativa satser, som
utmärka ngt allmänt l. obestämdt (jfr Ell. Seyf.
Gramm. § 249. 278): hwem han än wara må
quisquis est; han må wara så rik som helst
quamvis dives sit. — d. i uttryck för en
sannolik förmodan l. slutsats återgifwas må,
måtte i latinet med videtur, oportet l. dyl.
verb: han måtte wara rik videtur dives esse,
oportet dives sit; han må wäl icke wara
död non, credo, mortuus est? (dii faxint,
ut ne mortuus sit!). — e. i önskningar,
uppmaningar och i afsigtssatser återgifwes må,
måtte med konjunktiv: måtte du wara lycklig
sis felix!; du må weta scias; du må icke
säga det för ngn noli cuiquam dicere l. cave
dicas cuiquam; på det jag må se - ut
videam. — 2. (impf. mådde) = befinna sig till
helsan: a. eg.: må wäl valere (si vales,
bene est: ego valeo); bene valere; bene est
alicui; huru mår du quid agis?; quomodo
vales?; må illa parum, non satis valere;
valetudine incommoda esse; languere; må
wäl! vale!; (cura ut valeas!); han mår
bättre melius est, factum est illi; han mådde
wäl, illa deraf ea res illi salutaris,
perniciosa fuit, saluti, damno fuit. — b. i
hwardagsspråket brukas må pregnant = njuta, t.
ex. han riktigt mår, nu mår han delectatur
alqa re; juvat eum (videre, audire alqd).
— c. må godt = lefwa godt (= föra ett
beqwämt lif, hafwa ett godt bord o. d.): bene
vivere; laute vivere; victu cultuque
liberali uti.
Måfå: på måfå temere; nulla ratione.
Måg: gener.
I. Mål (af mäla, förmäla; t. melden): 1.
(utan plur.) = röst, talförmåga: vox (sonus
vocis); loquendi facultas; starkt, groft, swagt
mål vox bona l. magna (fortis), aspera l.
rauca, tenuis l. infirma; icke hafwa mål i
munnen infantem, mutum esse; mista m-t
vocem (l. usum vocis) amittere (C. de Or.
II. § 91); mutum fieri; obmutescere; han
miste m-t (= blef swarslös l. mållös för
tillfället) vox eum defecit; återfå m-t vocem
l. vocis usum recipere (Croesi filius quum
infans fuisset, loqui coepit, C.); vox
redit alicui; känna ngn på m-t voce alqm l.
vocem alicujus agnoscere, cognoscere. —
2. = sak, ärende, fråga (hwarom öfwerlägges
l. dömes): causa (så wäl i allm., som =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
