Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Måltidstimme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under m-n inter coenam. -tidstimme:
tempus edendi, coenae.
Mån se Mon.
Månad: mensis; en m-s tid tempus,
spatium menstruum; en tid af twå, tre o. s.
w. m-r spatium bimestre, trimestre -; den
förste, 5:te (7:de), 13:de (15:de) dagen i m-n
Kalendae, Nonae, Idus (Januariae,
Februariae, Martiae o. s. w.); hwarje m.
singuli menses; för hwarje m. (betala) in
singulos menses (solvere mercedem); hwarje
månadsdag singulis mensibus; en m.
gammal menstruus.
Månadskost: menstrua (n. pl.).
-penningar: menstrua merces. -rasande:
lunatĭcus. -rening: menstrua purgatio.
Månadtlig: menstruus; mensurnus.
-ligen: singulis mensibus; in singulos
menses.
Måndag: dies lunae.
Månde, (föråldradt) imperf. af ett
defektivt måna = må: 1. uttryck för owisshet,
förmodan: hwad m. blifwa af detta barnet quid
(de) hoc puero futurum arbitramur l.
arbitramini?; grymta m. grisarne, om de wisste -
certe grunnirent porcelli, si scirent -. —
2. poetiskt blott omskrifwande ett imperf.
Måne: luna; Juppiters m-r Jovis
satellites; m-n går upp, ned luna oritur,
occidit; m-n förmörkas luna obscuratur,
deficit, languescit (T. Ann. I. 28); m-ns
faser vices lunae; (celeres lunae, Hor. Carm.
IV. 8); accretio et deminutio luminis
lunae (C. Tusc. I. § 68); m-ns skifwa, horn
orbis, cornua lunae; m-n är i ny (tager
till), i nedan (tager af) luna crescit,
decrescit (accrescit, senescit); nymåne nova
(prima) luna; fullmåne plena luna.
Månförmörkelse: lunae defectus,
defectio, obscuratio; m. inträffar luna deficit,
obscuratur.
Mång (föråldr.), Mången, pl. månge, -a:
multi; (sällan och poetiskt) multus (m-a
hostia, Vg.); non nemo, nonnulli; ganska m.
plurimi (plurimus, Hor.); complures (hos
L. och senare prosaister plerique); haud pauci;
m-e penningar multi numi; multum
numorum; magna pecunia; magna vis
numorum l. pecuniae; så m-a tot; tam multi;
desse m-a hi tam multi; så m-a som tot,
quot l. tam multi, quam; huru m-a quot;
quam multi (i utrop = huru m. - icke); huru
mången (wäl) quotusquisque (q. est, qui
impunitate proposita possit abstinere ab
injuria?); huru m-a än quamvis multi;
quotquot, quotcunque; huru m. som helst
quot vis (vult, volebat o. dyl.); m. gånger
saepe; så m-a som möjligt quam plurimi;
på m-a ställen multifariam, multis locis.
Mångahanda: varius; multiplex; multi
et varii; plures (m. djur varia animalium
genera; m., mångsidiga samtal multiplices
variique sermones; på m. sätt multis
modis; m. äro orsakerna till pligtförsummelser
deserendi officii plures solent esse
causae).
Mångartad: varius. -dubbel: multiplex.
-dubbla: multiplicare.
Mången se Mång.
Mångengång: saepe; nonnunquam;
interdum. -städes: multis locis.
Mångfald: multitudo et varietas.
-faldig: multiplex; (ofta = månge) multi,
plurimi (m-a ansträngningar plurimae
contentiones; m-e gånger saepissime); huru m.
quotuplex; en m. linie multiplicata linea.
-faldiga: multiplicare. -faldigt:
multipliciter; m. större multis partibus major.
-formig: multarum formarum, variae
formae; multiformis. -fotad: multĭpes.
-färgad: varius; multicŏlor. -gifte:
*polygamĭa; lefwa i m. plures (plus unam)
habere uxores; m. är förbjudet plures
habere uxores non licet, nefas est. -guderi:
*polytheismus; multorum numinum
cultus; öfwa m. multos putare l. colere deos.
-hörnig, -hörning: multangulus;
polygonius; polygōnum (subst.). -klufwen:
multifĭdus. -kunnig: multarum rerum
scientiā instructus; copiosus (magnus et c.
Peripateticus, C.); magna in studiis suis
copia et varietate (praeditus, C. de Or. I.
§ 8). -kunnighet: multarum rerum
scientia; scientiae l. doctrinae copia et
varietas.
Mångla: merces minutas (ostiatim)
vendere, distrahere. -are: mango; propōla
(circumforaneus); jfr Köttmånglare o. dyl.
-erska: institrix.
Mångläseri: multarum rerum lectio.
-ordig: verbosus (om saker, ss. epistola, lex);
loquax (om personer); wara m. multis
verbis uti; multum esse, plura loqui (C. de
Or. II. § 17); longum esse (longiores hoc
loco sumus, quam necesse est, C.).
-ordighet: loquacitas (Graeculi perennis l.,
C.); verborum (nimia et molesta) copia;
brefwets m. longitudo, multa verba
epistolae. -ordigt: verbose, multis verbis
(dicere, scribere). -sidig: 1. eg.:
multorum laterum; polygonius (eg. månghörnig).
— 2. oeg.: varius, multiplex; m. bildning,
lärdom eruditionis, doctrinae copia et
varietas; varia et copiosa doctrina,
eruditio; m-t studium ars multiplex (C. de Or.
I. § 10); m. menniska homo magna in
studiis suis varietate et copia instructus
(ibdm § 9). -sidighet: 1. eg.: *polygonia.
— 2. oeg.: varietas (et copia, jfr Mångsidig).
-sidigt: varie; m-t bildad (in) vario artium
genere, multis et variis artibus eruditus;
jfr Mångsidig. -slöjd: multarum l. plurium
rerum, artium tractatio (studium). -tydig:
qui multas in partes interpretando trahi
potest; dubius; ambiguus. -wälde:
multorum imperia (Nep. Dio 6), potentia. -årig:
multorum annorum (bellum); vetus
(morbus); inveteratus; diuturnus, diutĭnus.
Månljus, adj.: lunā illustris (jfr nox
sideribus i., T. Ann. XIV. 5); det är m-t
luna splendet, fulget, lucet, micat.
Månljus, n. se Månsken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
