Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mäkla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*pertĭca; modulus. — 2. oeg. i allm. = det
hwarefter ngt mätes l. bedömes: modulus
(metiri se quemque suo m-o ac pede
verum est, Hor.); norma, regula; mäta ngt
efter en m., lägga en m. på ngt ad normam
alqam dirigere alqd; regulā metiri alqd;
normam, regulam adhibere alicui rei.
Mäkla se Medla.
Mäklare: pararius; proxenēta. -arfwode:
proxeneticum.
Mäkta, adv.: (gammaldags ord): valde;
vehementer; blifwa m. rädd pertimescere;
m. stor hop ingens multitudo.
Mäkta, v.: valere (blott med
måttsbestämning, ss. multum, plus, plurimum);
posse (multum; efficere alqd); jag m-r ej mer
vires me deficiunt; jag m-r ej gå ad
eundum deficiunt vires; ire jam non possum.
Mäktig: 1. absolut: a. i fysisk men. (syn.
kraftig, wäldig): valens; magnus; fortis;
firmus; m. stämma vox magna, fortis; en m.
wåg unda ingens, decumana; m. föda cibus
fortis, firmus, pinguis. — b. om personer
(och samhällen) = som råder öfwer mycket,
kan åstadkomma mycket, har stort inflytande:
potens; opibus, auctoritate florens;
opulentus (blott om städer l. samhällen i allm.);
validus (T.); m. konung potens rex; wara
m. hos ngn multum posse l. valere apud
alqm; wara m., m-are, m-ast multum, plus,
plurimum posse, valere; blifwa m. opibus,
potentiā augeri. — 2. relativt: a. i allm.:
potens, compos; capax; sig sjelf m. sui,
mentis suae potens, compos; han war ej
sig sjelf m. sui (mentis, animi) impotens
fuit; irā, cupiditate efferebatur; e
potestate mentis exierat; mens ei non
constabat; m. att skydda friheten potens
tuendae libertatis; m. af kärlek, hat capax
amoris, odii; (qui potest amare, odisse); m.
af en stor uppoffring ad omnia profundenda
paratus. — b. ett språk m.: linguae
alicujus sciens, gnarus; wara latinska språket
m. latine scire; latina lingua commode
uti, multa uti (Cs. b. Gall. I. 47). -tighet:
1. i fysisk men.: vis; amplitudo; capacitas
(kraftighet, rymlighet). — 2. persons m.:
potentia, se Makt -tigt: valde; vehementer;
summa vi.
Mäld: molitura; frumentum, quod
molendum traditur, mittitur.
Mälta, v.: polentam torrere.
Mälta, f., Mälthus: polentaria.
Mänga se Blanda.
Mängd: 1. multitudo; copia; (magnus)
numerus; (magna) vis; en m. menniskor
hominum multitudo; en m. böcker magna vis
librorum; det beror ej på, bedömes ej efter
m-n non numero haec (sed genere)
judicantur; non refert, quam multa sint (non
numerantur, sed ponderantur). — 2.
mängden = de fleste, det mesta: a. i allm.: major
pars (numerus, multitudo); plerique,
plerăque. — b. = hopen af ett folk:
multitudo; vulgus; rätta sig efter m-ns bruk,
mening multitudinis more, judicio ferri; ea,
quae majori parti recta videntur, sequi.
Märg: medulla (i kropp); jordens m.
sucus, uber terrae; gå genom m. och ben
sensus intimos alicujus penetrare; totum
percellere alqm.
Märgel: marga.
Märka: 1. = sätta märke på ngt, märka
med ngt: signare, notare alqd (alqa re);
signum, notam imprimere (inurere)
alicui rei. — 2. synonymt med förnimma,
warseblifwa: sentire (så wäl om förnimmelse af
eget kroppsligt tillstånd l. kroppsliga
affektioner, som om warseblifning af yttre
företeelser - sentit animus se moveri; quid tibi
laniatus ferarum nocere poterunt non
sentienti?; sensi ego, quum insidiis pallida
vina bibi, Ppt.; - in fidibus aures
musicorum vel minima sentiunt); intelligere,
animadvertere, videre (warseblifwa i allm.;
in his studiis viventi non intelligitur
quando obrepat senectus; video te alte
spectare et velle migrare in caelum;
animadvertit Caesar Sequanos nihil istorum
facere, Cs.); m. ett ljud sonum sentire,
audire; m. en lukt odorem sentire,
percipere; m. ngt på ngt, på ngn ex alqa re, ex
vultu (facie, incessu, verbis o. dyl.)
alicujus sentire, intelligere, animadvertere
alqd; det m-es lätt facile apparet, facile
intelligitur, facile est ad intelligendum
(utrum is, qui dicit, bonis artibus
instructus sit necne); låta m. ngt signum
dare (mittere) alicujus rei (t. ex. timoris,
doloris, spei låta m. fruktan, harm,
förhoppning); significare, ostendere, prae se ferre,
aperire (alqd, esse alqd); icke låta m. ngt
dissimulare (odium, se odisse l. dyl.); icke
låta ngn menniska m. omnes celare rem,
de re, quid agat (sin afsigt); låt ingenting
m-as noli rem palam facere. — 3. = lägga
märke till, gifwa akt på, besinna ngt:
animum attendere, animadvertere; videre,
audire; intelligere; considerare; märk, huru
wårt månsken försilfrar allt vide (videsne),
ut lunā collustrentur omnia; härwid är
att m. intelligendum est (duabus quasi
nos a natura indutos esse personis, C. de
Off. I. § 107; jfr ibdm 61); intelligi (sic)
oportet (jussa populorum vim non
habere ad recte facta vocandi, C. de Legg.
II. § 9); tenendum est (humationem ad
corpus - tantum - pertinere, id. Tusc. I.
§ 104); considerandum est, videndum est
(illud, quod, si inopem - defenderis,
omnes - humiles sibi praesidium paratum
vident, C. de Off. II. 70); härwid äro twå
ting att m. in hac re, in hoc genere duo
animadvertenda, videnda (cavenda) sunt;
m. ord verba (ex sermone alicujus)
arripere, captare.
Märkbar: manifestus; insignis;
notabilis (Sen.); haud obscurus, haud dubius;
det är lätt m-t facile apparet; knappt m.
dubius; obscurus; qui sensibus percipi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
