- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
243-244

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Namnstämpel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

signata. -stämpel: forma nominis (aeri
incisa).

Nappa: prehendere, vellere; n. ngn i
håret capillo vellere alqm; n. bort ngt
surripere alqd; n. på kroken hamum mordere,
vorare; hamo capi (voluptatibus
capiuntur homines velut hamo pisces, C.); i
allm. = låta sig locka, antaga ett anbud:
allici; oblatum arripere, accipere (non
aspernari).

Nappas: luctari; - rixari (gräla, kifwa);
digladiari (de re, C.).

Nappatag: lucta.

Narr: 1. = gyckelmakare, (hofnarr):
scurra; sannio (på teatern - harlekin);
(ludibrium); göra sig till n., spela n.
(scurrantis speciem praebere, professus amicum;
populo scurrari, Hor.); hafwa ngn till n.
ludibrio habere alqm; göra n. af ngn
illudere, deridere, irridere alqm; göra n. åt
ngns tal o. s. w. verba alicujus ridere,
irridere, exagitare; wara ngns n. ludibrio
esse alicui; ludibria alicujus pati. — 2. =
dum, enfaldig menniska: stolidus, stultus,
delirus (tokig), fatuus (fånig), ineptus
(narraktig) homo; insipiens, (i-te fortunato
nihil intolerabilius fieri potest, C.);
nugator (C. de Sen. § 27); din n. homo
stolidissime!; hwilken n. o hominem
stultissimum!: en gammal n. delirus, stultus
senex (C.); war ingen n. noli ineptus esse l.
ineptire.

Narra: fallere (swika); ludificari (hafwa
till narr - an quidquam superbius quam
l. sic omne nomen latinum?, L.); illudere
(Hannibal Cretenses, N.); in errorem
inducere; decipere (bedraga); n. på ngt
fraudare alqm alqa re; n. ngn till ngt
inducere, illicere alqm, ut faciat alqd.

Narraktig: 1. = som tillhör en
gyckelmakare: scurrilis; (mimicus; vitandum est,
ne aut s. jocus sit aut mimicus, C. de Or.
II. § 239). — 2. = dum, smaklös: stultus
(s. et improbus amor sui -, Hor.);
stolidus (vates, Ov.); ineptus; nugatorius (C.
de Or. II. § 17; 315). -aktighet: 1.
scurrilitas (jfr Narraktig, 1). — 2. (Narraktig,
2): a. ss. egenskapsord: stultitia; stoliditas.
b. = narraktig handling l. n-t yttrande:
inepte dictum l. factum; plur.: ineptiae;
nugae. -aktigt: scurriliter (ss. det anstår en
scurra); stulte, inepte, stolide (enfaldigt,
dumt); det war n. handladt af dig att afwisa
hans anbud stulte fecisti, qui ejus
condicionem aspernarere.

Narras: ludere (credite, non ludo, Hor.);
jocari (= säga på skämt l. narri); n. med
ngn ludere, illudere alqm; ludificari alqm.

Narri: ludus; jocus; det är bara n. ludus
est; jocatur aliquis; på n. joco, per jocum,
per ludum et jocum (dicere alqd,
mentiri o. dyl.); jfr Skämt.

Narrkåpa: scurrae l. sannionis pallium.
-werk: ludibrium.

Nate: alga.

Nation: natio, gens (i etnologisk mening;
stundom åtskiljas dessa ord så, att gens är
= folkstam och nationes stammens särskilda
folk, jfr T. Germ. 2); populus (i politisk
mening = en nation, som bildar en stat).

National: 1. i allm. = det som tillhör en
nation: gentilis (jfr Nation); gentis,
nationis, populi (proprius); n-a
egendomligheter res nationis alicujus, nationum
propriae; n-a olikheter, fel o. s. w. nationum
dissimilitudines, diversitates; nationis
(propria) vitia; n. stolthet gentis propria
superbia; gloria domestica. — 2. =
inhemsk (subjektets nation tillhörig), i motsats
till utländsk: domesticus; patrius; noster,
suus cujusque o. dyl.; förkärlek, likgiltighet
för det n-a rerum domesticarum,
patriarum amor, fastidium; det n-a är alltid
kärast nos nostra, sua quemque populum
maxime delectant. — 3. = som älskar det
nationala: patriae, rerum patriarum amans;
rerum domesticarum studiosus, r. d.
studio incensus. -ande: mos populi (C. de
Off. I. § 64). -drägt: vestitus gentilis,
popularis, patrius.

Nationalitet: natio; till n-n en grek
natione Graecus; aflägga sin n. patrios
mores, patria instituta deponere, exuere;
en blandning af olika n-r diversarum
nationum colluvio.

Nationalkarakter: ingenium, mos, mores
populi l gentis. -stolthet: nimia gentis
suae admiratio; såra n-n gentem sui
admiratione inflatam offendere. -ära:
populi fama.

Nativitet: genitura; thema.

Natt: nox; dag och n. (= allt jemnt) dies
et noctes (C. Tusc. I. 14); noctes et dies
(id.); om n-n noctu; nocte; nocturno
tempore; midt i n-n, i djupa n-n media nocte;
nocte intempesta; stiga upp midt i n-n
media de nocte surgere; mot n-n sub
noctem; wid n-ns början l. inbrott prima nocte;
det blir n. nox ingruit, appetit; n-n
öfwerraskar ngn nox opprimit alqm; i n. (=
förflutna n-n) proxima, praeterita nocte; i n.
(= under kommande n.) proxima nocte; in
noctem (t. ex. veniet); n-n förut proxima
nocte; följande n. postera nocte; till långt
l. sent på n-n ad, in multam noctem;
tillbringa n-n någonstädes pernoctare alicubi;
wara borta om n-n abnoctare; i n-ns
tystnad noctis silentio; arbeta (wid ljus) om
n-n lucubrare; hafwa en god, dålig n. bene
quiescere; noctem insomnem, inquietam
agere; god n.! (vale!) placide quiescas;
taga god n. cubitum, dormitum abire;
(valere jubere alqm); söka herberge för n-n
hospitium, mansionem, ubi nocte
quiescat, quaerere; locum requiemque petere
(Ov.). -arbete: 1. opus elucubratum. —
2. nocturnus labor; lucubratio.

Nattetid: nocturnum tempus.

Nattfrost: nocturnum frigus. -lampa:
nocturna (pernox, pervigil) lucerna.

Nattlig: nocturnus.

Nattläger: 1. = sängställe för natten:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free