Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nattman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nocturnum cubile. — 2. = nattherberge:
hospitium; mansio. -man: qui coria pecori
detrahit; *excoriator. -potta: matŭla.
-qvarter: mansio; nocturnum hospitium.
-rock: *vestis cubicularia. -stol: sella
familiarica, pertusa. -stånden: evanidus.
-swärmare: comissator. -tröja: interula.
-tyg: vestis nocturna. -uggla: noctua.
-wak: vigiliae. -wakt: 1. i abstr. men.:
nocturnae excubiae, vigiliae. — 2. = person,
som gör wakt om natten: vigil; excubitor.
-wandrare: noctambulo. -ward: (coena);
särskildt = *sacra coena (in memoriam
Christi); *coena domini; *eucharistĭa.
-wardsgång: sacrae coenae communio.
-wäktare: vigil.
Natur: I. = ett wäsendes (individs eller
slägtes) naturliga beskaffenhet, krafter m. m.:
1. i allm.: natura (hominis, beluae,
plantarum, terrae o. s. w.); ingenium
(hominis; soli); menniskans n., den menskliga n-n
hominis natura, humana natura; själens
odödliga n. immortalis hominis natura,
hominis immortalitas, aeternitas; det ligger
i menniskans n. (att wara wetgirig) homini
insita, innata est (cognitionis cupiditas);
homini est a natura tributum (ut
scientiā augeri cupiat); ita nati (factique)
sumus, ut ducamur et trahamur ad
cognitionis cupiditatem; följa sin n. naturam
sequi; suo ingenio uti; till sin n., af n-n
naturā (C. de Off. I. 50. 54); hafwa ngt af
n-n a natura habere, accepisse alqd; det
ligger i sakens n. naturā fit (ut colorer, si
in sole ambulem); fieri non potest, quin - -;
n-ns röst vox naturae (in bestiis vocem
naturae videmur audire); lefwa i
öfwerensstämmelse med n-n naturae convenienter
vivere; wanan är andra n-n in naturam
vertit, vertitur consuetudo; alla n-ns och
lyckans företräden omnia naturae et
fortunae bona. — 2. i motsats l. förhållande till
konst, efterbildning, reflexion, förställning m.
m.: natura; veritas; konsten skall framställa
n-n artis est naturam imitari, veritatem
imitari, exprimere; måla efter n-n ad
verum (animale) exemplum pingere,
exprimere; n-n är mäktigare än konsten natura
arte potentior est, plus valet; allt är hos
honom n. in illo omnia vera sunt (non
simulata, ficta, simulatione expressa, arte
temperata); - in natura (mots. i penningar)
uttryckes med adj. rectus (t. ex. coena,
sportula, Su.); res ipsa. — 3. särskildt om
(enskilda) menniskors naturliga beskaffenhet,
anlag, gåfwor m. m. eller om menniskor med
en wiss naturlig beskaffenhet, i hwilken
konkreta anwändning ordet äfwen förekommer i
pluralis (naturer): a. i kroppsligt hänseende
(syn. fysik): corpus; corporis natura,
constitutio, temperatio; hans starka n.
corporis l. valetudinis firmitas; corporis firma
constitutio; swaga n-er infirma corpora,
infirmi, molles homines; n-n hjelper sig
sjelf ipsa sibi medetur natura; sponte
levatur morbus, malum; menniskans
kroppsliga, sinliga n. corpus, sensus hominis. —
b. i andligt hänseende: natura; ingenium,
animus (det förra mera i intellektuelt
hänseende, det senare med afseende på sinnelag
och känslostämning): menniskans andliga n.
mens hominis; hans lifliga n. celeritas
animi ingeniique; en stark, wäldig n. summa
vi l. virtute praeditus homo; homo
fortissimus; weka n-er homines naturā
molles; molli animo homo; han hade n-n för
sig naturā valebat; a natura adjuvabatur;
magna adjumenta naturae habebat;
hafwa n-n emot sig naturam adversam
habere; gynnas af n-n naturam fautricem
habere, nancisci; det strider mot min n. non
meum est; a natura sensibusque meis
abhorret, alienum est; naturali quodam
fastidio abhorreo, abalienor ab ea re. —
II. naturen: 1. = den skapade werlden och
den deruti inneboende kraft och ordning ss.
ett helt: natura; rerum natura; mundus
atque n. (C. de Or. III. § 178); res (omnes,
universae); n-ns werk ea, quae naturā
gignuntur, creantur, efficiuntur (effecta sunt);
ett n-ns mästerwerk res callidissimo
naturae artificio perfecta; blicka in i n-ns
werkstad sollertem naturae fabricam
deprehendere; den liflösa, lefwande n-n natura
inanima, animata; res inanimae,
animalia; n-ns krafter, lagar vires, leges
naturae; hela n-n omnis, universa natura; allt
i n-n quaecunque in mundo creantur l.
sunt; n-ns harmoni naturae consensio (C.
de Or. III. § 20); naturae quasi
concentus, convenientia, cognatio (C. de Div.
II. c. 14. 15); n-ns studium cognitio,
investigatio naturae; n-ns hemligheter
naturae obscuritas; res ab ipsa natura
obscuritate involutae; sådan är n-ns inrättning
l. ordning ea est lex naturae; ita est a
natura comparatum l. institutum
(incredibiliter hoc natura est ipsa fabricata,
C. de Or. III. § 178); efter n-ns ordning
lege nascendi (omnes nostri et quos
superstites lege nascendi optamus et quos
praecedere ipsorum justissimum votum
est, Sen. Consolatio ad Marciam cap. X);
n-n bjuder, wisar o. s. w. natura jubet,
declarat, monet; återgifwa n-n sitt lån
naturae concedere; naturae vitam, cujus
usuram dedit, reddere (C. Tusc. I. § 93).
— 2. naturen i bestämd motsats till anden:
necessitas naturae; res naturae quadam
necessitate constrictae l. vinctae
(mortales) i motsats till mens libera,
immortalis, ab omni mortali concretione
segregata (C.). — 3. särskildt = den synliga, oss
omgifwande naturen: caelum, terra (mare);
caelum ac terrae; den fria n-n (liberum)
caelum l. agri, campi; med afseende på
naturens (särskildt jordens) alstrande kraft:
natura; (caelum); terra; hela n-n tyckes wara
i uppror caelum ac maria misceri
videntur; magnus caeli tumultus est; en
frikostig, karg n. natura l. terra benigna,
maligna; en skön n., n-ns skönhet regionum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
