Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Naturlighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturlig: naturalis [ea demum animo sedes n.
est, C. Tusc. I. § 43; genus (studii) n-le
et honestum, C. de Off. I. § 18; motus
corporum n. kroppars n-a rörelse - lodrätt
nedåt -, C. de Fin. I. § 19]; ad naturam
accommodatus (motus corporis, animi, C.
de Off. I. § 100); ad naturam aptus;
naturae conveniens, consentaneus; n-t
lefnadssätt victus et cultus naturalis,
naturae conveniens. — f. = enkel, oförstäld,
oförfalskad: simplex, rectus, incorruptus,
verus (mots. ineptus, odiosus, molestus,
nimis exquisitus, putidus, corruptus -
palaestrici motus saepe sunt odiosiores et
histrionum nonnulli gestus inepti non
vacant offensione et in utroque genere quae
sunt recta et simplicia laudantur, C. de
Off. I. § 130 f.; Caesaris commentarii nudi
sunt et recti, omni orationis ornatu velut
veste detracta, C. Brut.). — g. = i sakens
natur liggande, sjelfklar, rimlig: det är en n.
följd naturā fit, ut - (colorer, si in sole
ambulem); naturā consequitur, ut - (C.
de Fin. III. § 64); det war n-t, att han blef
rädd non potuit non commoveri l.
perterreri (C. Lael. § 8); det är n-t, att jag
längtar hem facere non possum, quin (naturā
fit, ut -) domūs meae (patriae) desiderio
tenear; en naturlig förmodan, misstanke ex
ipsa re orta, probabilis, verisimilis
suspicio. -lighet: = enkelt, oförstäldt
wäsende: veritas; simplicitas; (sinceritas).
-ligt: 1. = enligt sakens natur: naturā;
naturaliter; ipsa re. — 2. = enkelt, oförstäldt:
simpliciter; recte; vere; ingenue; spela n.
veritatem callide imitari. -ligtwis:
scilicet; videlicet; nimirum (me species
commovit, inanis s., sed commovit tamen;
Democritus amissis oculis alba s. et atra
discernere non poterat; n. hoc majus
quiddam est, quam homines opinantur,
C.); certe (i frågor = ju; certe patrem
non occidisti?, Su.).
Naturlära: rerum naturalium doctrina.
-nödwändighet: necessitas naturae; fatum.
-rätt: jus naturae (ipsius), naturale; jus
gentium (C. de Off. III. 23). -wetenskap:
naturalis doctrina (historia); ars, quae in
natura investiganda versatur.
Neckros: nymphaea.
Ned: de i sammansättningar, ss. decidere,
dejicere falla ned, kasta ned; deorsus (nedåt);
upp och ned sursum deorsum; wända upp
och ned på allt omnia miscere, perturbare;
ned med seglen vela demittite!; ned med
Tiberius pereat T. (in Tiberim, in
Gemonias T.).
Nedan: infra; in inferiori parte; månen
är i n. luna deminuitur, decrescit. -för:
infra. -om: infra. -till: infra; in inferiori
parte (alicujus rei).
Nedblicka: despicere, despectare.
Nedbloda: sanguine maculare.
Nedbrinna: deflagrare; consumi (igne).
Nedbryta: demoliri (aedes); destruere;
diruere.
Nedböja: deflectere; (deorsum)
inclinare, flectere, curvare; nedböjd af år annis
gravis; n-d af bekymmer, sorger curis
afflictus.
Neddraga: deducere (t. ex. vela),
detrahere; i stoftet n. (i oeg. mening) proculcare
alqd; obtrectare alicui.
Neddrifwa: 1. om döda objekt (= nedslå,
inplugga): defigere, adigere. — 2. om
lefwande objekt: depellere, deturbare,
detrudere.
Nederbörd: caeli ruina (Vg.); pluvia, nix.
Nederlag: I. i köpmansspråket = massa
af upplagda waror l. platsen der de
uppläggas, se Nederlagsgods, Nederlagsplats. —
II. massa af nedslagna (kullslagna) saker l.
lefwande warelser: 1. eg.: a. i allm.: strages
(hominum, aedificiorum, boum); anställa
n. facere, edere s-m. — b. särskildt i krig:
strages (manfall); caedes (blodbad); - i allm.
= förlorad drabbning: clades, calamitas,
proelium adversum; damnum; n-t wid
Cannae Cannensis calamitas; lida n. cladem,
calamitatem accipere; proelium adversum
habere; vinci; anställa n. på fienden
stragem hostium edere; stragem, caedem
facere; tillfoga ngn n. cladem, calamitatem
afferre, inferre alicui; hostem
prosternere; ett stort, ömkligt n. magna, miseranda
calamitas; gräsligt, skamligt n. foeda,
turpis, ignominiosa c. (Cannensis ignominia);
lida ett fullständigt n. magna clade vinci
(L. XXII); - ad internecionem caedi
(occidione occidi); deleri (om krigshär). —
2. oeg.: lida n. = att besegras: vinci;
inferiorem discedere, abire e certamine; lida
n. wid en ansökan repulsam ferre; lida n. i
en diskussion o. dyl. refutari, confutari.
-lagsgods: merces repositae alicubi.
-lagsplats: locus ubi reponuntur, deponuntur
merces; receptaculum.
Nederst, adj.: infĭmus; imus; n-e delen
af wäggen paries infimus l. imus; sitta n.
infimum locum tenere, infimum, infimo
loco sedere.
Nederst, adv.: uttryckes med adj., t. ex. n.
på sidan (in) infima pagina.
Nedfalla: decidere; delabi; procidere,
prolabi (ad genua alicujus).
Nedfara: descendere, delabi. -fart:
descensus.
Nedflyga, Nedflyta, Nedfälla se Flyga,
Flyta, Fälla.
Nedför, adv.: deorsus, -um.
Nedför, prep.: de; gå n. berget de monte
descendere.
Nedföra: deducere; deferre.
Nedgräfwa se Gräfwa.
Nedgå: 1. i allm. = gå ned. — 2. om
solen och andra himlakroppar: occidere; den
n-nde solen occĭdens sol. -gång: 1. lefwande
warelsers: descensus. — 2. solens och andra
himlakroppars: occasus; obitus; wid solens
n. sole occidente; efter solens n. post solis
occasum.
Nedgöra: 1. eg. = nedsabla en trupp:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
