Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nioårig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
män novem viri. -årig: novem annos
natus (om lefwande warelser); novem
annorum (bellum).
Nipp: gemma.
Nisch: recessus; aedicula (kapell).
Nit, n.: ardens studium; ardor.
Nit, m.: sors vacua, pura, inanis.
Nitisk: studiosus; studio ardens; acer;
vehemens; n. i tjensten muneris exsequendi
studiosus l. in munere exsequendo,
tuendo studiosus, vehemens; (operā
vehemente minister, Hor.); assiduus, gnavus;
n. för en sak studiosus alicujus rei;
vehementer laborans pro alqa re. -iskt:
summo studio; vehementer; acriter.
Nitnagel: clavus.
Nittio: nonaginta; n. på hwarje
nonagēni; n. gånger nonagies. -onde:
nonagesimus; n. gången nonagesimum.
Nitton: undeviginti; decem et novem;
n. gånger, n. på hwarje undevicies,
undevicēni. -onde: undevicesimus.
Nitälska: ardere, flagrare studio
(alicujus rei - för ngt). -älskan: flagrans,
ardens studium l. amor.
Njugg: parcus; nimis parcus; avarus;
sordidus; n. spar och fan tar male parta
male dilabuntur; (curtae nescio quid
semper abest rei, Hor.). -het: nimia
parcimonia; avaritia; sordes.
Njupon: baca rosae caninae. -buske: rosa
canina.
Njure: ren (rien), wanl. blott i plur.:
renes.
Njurlidande, -plåga: *nephritis; renum
morbus; hafwa n. a renibus laborare
(renes morbo acuto temptantur). -sten:
calculus renum.
Njuta: 1. tr.: a. i allm.: frui alqa re;
(fructum) capere, percipere ex re; uti re;
n. inkomster af ngt reditum capere ex re;
usum fructum rei habere; n. lön
mercedem capere, accipere; n. fred pace frui,
uti; pacem habere; n. ngns underwisning
discere ab alqo; magistro l. doctore uti
alqo; doctrina alicujus institui; n. sitt lif
vitā l. animā frui (is demum mihi vivere
et frui anima videtur, Sa. Cat. cap. 2. 9;
carpe diem, Hor.; aetatis specie, dum
floreat, uti, Ov. Fast. V. 354); n. sin frihet
libertate uti, frui; n. sömn somnum
capere. — b. n. föda (mat och dryck): cibum
capere; vesci. — 2. intr.: a. absolut: frui
(satiatis jucundius est carere, quam frui,
C.); voluptatibus frui; lefwa för att n.
voluptatibus totum se dare l. dedisse. —
b. n. af ngt: frui alqa re; delectari alqa
re; voluptatem capere, percipere ex alqa
re; han tycktes n. af skådespelet spectaculo
delectari videbatur.
Njutbar: quo quis frui (vesci) possit;
jucundus.
Njutning: 1. relativt (= åtnjutande; det
att njuta ngt): fructus (neque nobis otii
f. datus est); usus. — 2. absolut (= nöje,
lust): voluptas; sinliga n-r corporis
voluptates; libidines; hängifwa sig åt n-r
voluptatibus se tradere. -ningslysten:
voluptatis cupidus; voluptarius.
Nobel: generosus (högättad); - liberalis
(ädel).
Nock: 1. ändan af en segelrå: cornu. —
2. spindel på en spinnrock: fusus.
Nog: 1. i allm. (= tillräckligt): satis (sat);
nog blod har flutit satis sanguinis
profusum est; nu är det nog jam satis est
(sufficit)!; få nog af ngt satiari (saturari) alqa
re; hafwa nog af ngt satis alicujus rei
habere; han har fått nog satis habet; göra
nog för en sak l. person satis facere rei,
homini; satis tribuere, praestare alicui;
mer än nog satis superque; abunde;
affătim; hwar och en har mer än nog af (l. att
göra med) sitt eget satis superque est
suarum cuique rerum (C.); nog klok till l. för
att inse satis l. tam prudens, ut intelligat
(hocine satis est, ut non peccasse
videatur?; estne ulla res tanti - af nog stort
wärde - aut commodum ullum tam
expetendum, ut - nog eftersträfwanswärdt för
att - viri boni splendorem amittas?, C.
de Off. III. § 82); nog härom sed haec
hactenus; tids nog satis tempore; nog af
ut brevi comprehendam; ne multa;
utcunque illud est, fuit, erit. — 2. särskilda
anwändningar: a. ss. adverb = temligen,
ganska: satis, admodum, (nimis). — b. i
uttryck för förwåning, t. ex. det war nog (=
besynnerligt, owäntadt): non putaram; quis
crederet (hwem skulle hafwa trott det)?; det
war nog, att han ej är hemma miror
(mirum est), illum domi non esse. — c. i
uttryck för förmodan l. medgifwande:
nimirum; credo; sane o. dyl.: han kommer nog
igen redibit, noli dubitare (L. III. cap. 2)
l. noli dubitare, quin rediturus sit; han
är nog hemma domi est, credo l. credo
eum domi esse; jag wille nog gerna träffa
honom sane velim eum convenire (sed -).
Noga, adj.: 1. om personer: a. i allm. =
noggrann: diligens, accuratus; wara n. med
en sak, med att - in alqa re diligentem
esse, summam adhiberi velle, exigere
diligentiam; diligenter cavere, tenere, ut
l. ne fiat alqd (t. ex. ne quis sine
imperio cum hoste pugnet). — b. särskildt =
njugg, sparsam: nimis diligens (in re
familiari tuenda, in exigendo o. dyl.);
nimis (ad rem) attentus (äfwen ensamt
attentus, t. ex. pater a., Hor. Ep. II. 1. 172);
parcus; tenax. — 2. om saker: a. = billig,
inskränkt: aequus, parvus; hwad är det
nogaste priset quanto pretio ut minimo res
venalis est? — b. i opersonliga uttryck: det
är mycket n. med den saken res summae
diligentiae est, summam requirit l.
desiderat diligentiam.
Noga, adv.: 1. i allm. = noggrant,
(granneligen): diligenter; accurate, subtiliter,
bene (cognoscere, cavere, tenere -
undersöka, akta sig, iakttaga). — 2. med betydelse
af alltför noga, småaktigt, sparsamt: restricte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
