Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Passionfri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
p. spelare, jägare (insano) aleae, venandi
studio inflammatus, incensus.
Passionfri: lentus; aequus.
Passiv: 1. i allm.: patibilis (i filosofisk stil -
omne animal p-em naturam habet, C. de
Nat. Deor. III. § 29); förhålla sig p.
quiescere; pati, ferre, accipere (vim -
inwerkan -, C. l. c.); p. lydnad non resistentis
l. reluctantis obedientia; göra ett p-t
motstånd nihil movendo l. faciendo resistere.
— 2. i grammatisk men.: p-t verb, p. form
patiendi verbum, forma; p. betydelse
patiendi vis, significatio; hafwa p. betydelse
passionem quandam significare.
Passivitet: patientia quaedam;
accipiendi, ferendi, patiendi necessitas l.
facultas (C. de Nat. D. III. § 29); - iakttaga p.
quiescere; nihil agere; otiosum
spectatorem sese praebere.
Passning: cura; cultus; ministratio.
Pastej: artocreas; opus dulciarium.
-bagare: dulciarius.
Pastell: massa cretacea, qua pingitur.
Pastill: pastillus.
Pastor: *pastor paroeciae; (curio).
Pastorat: *paroecia.
Patent: diplōma (öppet bref); gifwa ngn
p. på ngt rei fabricandae, vendendae
arbitrium permittere alicui.
Patetisk: om muntlig l. skriftlig
framställning, åtbörder m. m.: plenus doloris,
contentionis; gravis; ad permovendos
animos aptus (C. Or. § 20; fortis, C. de Or.
III. § 183). -tiskt: magna contentione;
graviter; vehementer.
Patient: aeger; wara ngns p. curari ab
alqo.
Patologi: morborum disciplina.
Patos: dolor (C. de Or. II. 73); vis et
contentio, contentio (ibdm 212);
vehemens quaedam incitatio (ibdm 183).
Patriark: *patriarcha. -arkalisk: p-t
styrelsesätt patrium quoddam imperium.
Patriot: patriae amans (homo); bonus
civis; bene de patria l. de republica
sentiens (C. de Off. I. § 149); god p. patriae
amantissimus, optimus civis. -otisk:
patriae amans. -otism: patriae amor,
(studium); rerum domesticarum amor.
Patron: 1. = skyddsherre: patronus. —
2. = modell: forma; embŏlus (bössladdning).
Patrull: statio; pl. excubiae, vigiliae.
Patrullera: stationem agere; vigilias
agere.
Patt: mamma, uber.
Patta: sugere.
Paulun: conopēum.
Paus: (pausa, Pt.); intervallum;
intercapedo; interspiratio; intermissio; göra en
p. i sången, talet cantandi, dicendi
intercapedinem facere; cessare.
Paviljong: papilio.
Pedagog: 1. i romersk men.: paedagōgus
(slaf, som hade uppsigt öfwer barnen i ett
hus, följde dem till skolan m. m.). — 2. =
lärare för barn; som gör uppfostran och
underwisning till sitt studium: (puerorum)
educator; qui pueros edŭcat, instituit; qui
educandi, instituendi praecepta tradit.
-gogik: educandi ars, disciplina, praecepta.
-gogisk: ad puerorum educationem l.
institutionem, ad pueros instituendos
pertinens; qui in pueris instituendis
versatur; p. erfarenhet educandi peritia, usus.
Pedant: homo putidae, morosae,
minutae, nimiae, ineptae diligentiae; homo
putidus, difficilis (swår att göra till lags),
nimis diligens; homo ineptus (smak-, taktlös,
C. de Or. II. § 17); en lärd p. homo
doctus sed expers veritatis, sine usu;
(scholasticus). -anteri: putida diligentia; p-r
ineptiae; res ineptae, molestae, odiosae
(C. de Or. III. § 50); doctorum hominum
minutiae. -antisk: putidus, morosus;
nimis diligens; ineptus (smak-, taktlös);
difficilis, fastidiosus (krånglig, granntyckt); p.
noggrannhet morosa subtilitas, putida
diligentia. -antiskt: putide; morose; inepte.
-antism: nimia, putida, morosa, inepta
diligentia (elegantia); morositas,
fastidium (granntyckthet).
Pedell: viator; *cursor.
Pejla: (maris altitudinem, vadum)
explorare, temptare, pertemptare.
Pejlingsstång: contus.
Peka: 1. om personer: p. på ngt (digito)
monstrare, demonstrare, designare alqd.
— 2. om saker: vergere, spectare alqo.
Pekfinger: index.
Pelare: pila; columna (kolonn,
rundpelare); bildligt (om en person): statens p.
reipublicae columen (C.).
Pelargång: portĭcus. -rad: ordo
columnarum. -sal: peristylium; atrium
columnatum.
Pelikan: pelecanus onocrotălus.
Pell: (pellis); vestis stragula l.
stragulum (quod in nuptiis adhiberi solebat).
Pels: (pellis); vestis pellicea; mastrūca
(fårpels); gifwa ngn på p-n (caedere),
conviciis perstringere, lacerare alqm.
Pendant (franskt ord): wara en p. till ngn
ab l. ex altera parte respondere alicui.
Pendel: perpendiculum.
Penna: 1. wingfjäder: penna (ark. pinna).
— 2. skrifredskap: calămus (rör, som
doppades i bläck och hwarmed skrefs på papper l.
pergament; jfr Pers. III. 12. 19; ibdm
fistula, v. 14; p-n will ej släppa bläcket -
crassus calamo pendet humor, ibdm 12);
stilus = skrifstift af jern, hwarmed man skref
på waxtaflor (deraf stilum vertere = med
den flatare ändan af s. stryka ut det skrifna);
formera p-n calamum findere, exacuere;
fatta p-n stilum prehendere (C. Brut.);
fatta ngt i p-n stilo signare, excipere alqd;
concipere; scribere; literis mandare;
hafwa en fin, spetsig p. genere scribendi acuto,
subtili excellere; ngt har flutit af ngns p.
ab alqo scriptum, profectum est.
Penndrag: calami tractus (jfr C. pro lege
Man. § 7: Mithridates - una literarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
