Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Publikan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intelligentes, docti, eruditi homines; den
obildade p-n imperitum, indoctum vulgus.
Publikan: publicanus (= eques
Romanus, qui publica redimit); portitor
(= publikan i biblisk mening, tullnär, τελώνης).
Puckel: gibba, gibber. -ryggig: gibber,
gibbus.
Pudding: epity̆rum.
Pudel: canis aquaticus, villosus.
Puder: pulvis, farina.
Pudra: 1. eg.: pulvere conspergere. —
2. oeg.: = decipere, frustrari; (glaucomam
ob oculos objicere, Pt.).
Puff: impulsus, plaga; gifwa ngn en p.
impellere alqm.
Puffa: 1. eg.: impellere alqm; p. ngn
omkull affligere alqm. — 2. p. för ngn:
suffragari alicui.
Puka: tympănum; slå p-r tympana
pulsare; tympanizare.
Pulpet: *mensa scriptoria.
Puls: venarum, arteriarum pulsus,
impulsus, percussio; p-n slår venae micant,
palpitant; jemn, ojemn p. pulsus venarum
aequabilis, inaequabilis; känna ngn på p-n
venas alicujus temptare, attingere (T.
Ann. VI. 50).
Pulsera: micare, palpitare.
Pulsåder: arteria.
Pultron: ignavus, timidus homo (mater
timidi flere non solet, N.); imbellis,
fugax homo (mors et fugacem persequitur
virum nec parcit imbellis juventae
poplitibus, Hor.).
Pulver: pulvis medicatus.
Pulverisera: conterere.
Pump: antlia.
Pumpa, v.: antliā l. tollenone haurire,
tollere, ducere, subducere; - p. läns
exhaurire (sentinam, C.); oeg. = elicere
alicui secreta.
Pumpa, f.: cucurbĭta.
Pumpstock: tubus antliae. -stång:
tollēno; embŏlus. -werk: antlia.
Pund: 1. eg.: libra (skålpund); viginti
librae (lispund). — 2. oeg., wanl. i plur. =
naturgåfwor (snillegåfwor): ingenium; vires
ingenii; hafwa små p. tardo ingenio esse;
mediocriter a natura instructum esse; ockra
med sitt (förlänta) p. ingenium exercere,
subigere (ad usum eorum, quibuscum
vivit, conferre); gräfwa ned sitt p. i jorden
ingenium - incultu atque socordiā
torpescere, per socordiam diffluere (sinere),
Sa. Jug. cap. 152; virtutem sepelire
(paulum sepultae distat inertiae celata
virtus, Hor.). -hufwud: tardus homo;
stipes; brutus; baro.
Pung: sacculus, crumēna, marsupium
(penningpung); hafwa en stoppad p. aere
gravem esse (Vg.), bene nummatum esse.
Punga ut: pecuniam numerare,
depromere alicui.
Pungslå: pecuniam extorquere alicui;
spoliare, emungere, circumducere,
circumscribere alqm. -sten: testiculus.
Punkt: 1. = prick: punctum, så wäl i
allm. som = skiljetecken; interpunctum (=
skiljetecken); sätta p. interpungere; p. på
tärning punctum tesserae; låta ngn tala till
p. non interpellare alqm. — 2. =
ståndpunkt, tidpunkt: punctum (temporis);
locus; status; hafwa kommit till den p., att -
eo venisse, ut -; på hwilken p. är samhället
quo res summa loco? (Vg.); på denne p. i
berättelsen hic; quum eo l. huc ventum
est, esset -; på hwilken p. står du med
honom quid tibi cum illo est? — 3. =
moment, afdelning, stycke, sida af ngt:
(punctum, interpunctum - interpuncta
argumentorum occulere, C. de Or. II. § 177);
locus; pars; (res); genomgå hwarje särskild
p. singula persequi; per singula ire; i alla
p-r öfwerensstämma med ngn omnibus
rebus consentire cum alqo; blifwa slagen på
alla p-r ab omni parte vinci; den
förnämste, wigtigaste p-n caput; en kinkig p. locus
difficilis, lubricus (C.); träffa rätte p-n
caput rei tangere (verum videre); ofta är
för öfwersättning af punkt med ett pronomen
i latinet ett pron. neutr. tillräckligt, t. ex.
denne p., desse p-r hoc, haec. — 4. = sats,
period: sententia.
Punktera: punctis signare, designare,
distinguere.
Punktlig: accuratus; diligens;
religiosus (samwetsgrann). -lighet: accuratio;
subtilitas; religio (samwetsgrannhet). -ligt:
accurate; religiose.
Punsch: *calidum, calida (calda).
Pupill: 1. = myndling: pupillus, -a. —
2. = ögonsten: pupula, pupilla.
Puppa: nympha.
Pur (= idel): merus (merae nugae).
Purgera se Laxera.
Purism: puri (ej uppblandadt), emendati
(grammatiskt felfritt) sermonis cura,
studium. -ist: puri sermonis studiosus,
amator; öfwerdrifwen p. cacozēlus.
Purjolök: allium porrum.
Purpra: ostro inficere; - kinden, östern
p-as rubore inficiuntur genae; rubescit
Aurora, ortus.
Purpur: purpŭra, ostrum; af p.
purpureus; klädd i p. purpuratus, purpureus
(tyrannus, Hor.); ostro insignis (Hor., Vg.,
T.); kungliga, kejserliga p-n purpura regum,
imperatorum. -bräm: clavus (purpureus).
-drägt: purpura; vestis purpurea. -färg:
purpura; ostrum. -färgad: purpureus;
ostro perfusus, tinctus. -handlare:
purpurarius. -hy: purpureus color
(juventae, Vg.). -mantel: pallium purpureum;
purpura. -röd: purpureus. -snäcka: ostrum;
purpura; murex.
Puss: 1. lacūna; aquula. — 2. = Kyss.
Pusserlig: ridiculus; jocularis.
Pussig: fluens (buccis fluentibus, C. de
Or. II. § 266); tumidus, turgidus (corpus
t-um, Hor., Juv.); (aquosus). -het: tumor.
Pussla se Pyssla.
Pust: 1. = wind-, wäderpust: flatus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
