Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Regn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
certam legem l. formulam describere,
instituere, constituere.
Regn: pluvia; häftigt r. imber.
Regna: det r-r pluit; det r-r sten
lapidibus pluit.
Regnby: nimbus. -båge: pluvius arcus.
-kappa: paenula.
Regnig: pluvius.
Regnmoln: nimbus; nubes pluviosa.
-skur: imber. -wäder: pluvia tempestas.
Regulier se Regelbunden.
Rekapitulera se Upprepa.
Reklamera = högtidligt (officielt)
återfordra: publice repetere, reposcere.
Rekognoscera: speculari; explorare.
Rekommendation: commendatio.
-mendera: commendare alqm alicui; tradere
fidei, amicitiae alicujus; r. sig
digredientem salutare alqm; digredi ab alqo.
Rekryt: tiro; novus miles. -krytera:
exercitum delectu supplere; scribere
supplementum legionibus.
Rektangel: rectangulum.
Rektor: scholae rector, praefectus.
-torat: munus rectoris.
Relation: 1. = Berättelse. — 2. =
förhållande, hänsigt: relatio (Qu.);
comparatio; conjunctio; ratio; stå i r. till ngt
conjunctum esse cum re, ad rem adjunctum,
alqo modo affectum esse; (ratio
intercedit rei cum re); sätta i r. till en sak rem
cum re comparare, ad rem referre; jfr
Förhållande. -tiv: 1. = som står i
förhållande till, bedömes efter ngt annat:
comparatus, collatus cum alia (alqa) re;
collatione aliorum aestimatus; all storhet är r.
nihil per se ipsum magnum (aut parvum)
est; magna sunt, quamdiu cum aliis
comparantur (Sen. Ep. 85. 4); honungen har
en absolut, ej blott r. sötma mel - suo
proprio genere saporis, non comparando cum
aliis dulce esse sentitur (C. de Fin. III.
§ 34; jfr ibdm: bonum non accessione aut
cum ceteris comparando, sed propria vi
sua et sentimus et appellamus bonum);
ett r-t godt res aestimabilis, aestimatione
digna, producta (l. c. § 20. 44. 52. 53);
media quaedam res (l. c. 39); r. dygd,
förtjenst media, secunda quaedam virtus (mots.
perfectus, absolutus, rectus, C. de Off.
III. § 13 ff.). — 2. i grammatisk men.:
relativus (pronomen r., Prisc.). -tivt:
comparate, conjuncte (mots. simpliciter, per
se, C. de Or. II. § 157; Top. § 84); r. till
ad (Graeci oratores ad nostrorum
annalium rationem veteres sunt, ad ipsorum
sane recentes, C. Brut. § 49).
Relegera: relēgare.
Religion: religio; res divinae; sacra (i
objektiv mening = religionsbruk, -lära);
cultus Dei l. deorum; pietas (= religiositet);
en menniska utan r. homo impius; Dei,
deorum, rerum divinarum contemptor;
utöfwa sin r. religionem colere, Deum colere
(suo modo; recepto, patrio ritu); antaga,
öfwergå till en r. (religionskult) sacra alqa
(peregrina) suscipere, ritus peregrinos
asciscere (L. I. 20. 6); sectam alqam
sequi; bekänna sig (öfwergå) till kristna r-en
Christi cultorem se (esse) profiteri; r-ens
bud l. föreskrifter divina praecepta;
religiones.
Religionsbok: sacer liber. -bruk: sacrum,
oftare pl. sacra (jfr L. I. cap. 20);
religio, religiones (r. negligere aut prave
colere, L. I. 19); ritus (negligere patrios
ritus, peregrinos suscipere); caeremonia.
-frihet: religionis colendae libertas; njuta
r. sacrorum libertate uti, frui.
Religiositet: religio; pietas.
Religiös: 1. i objektiv men. = till
religionen hörande: sacer (sacri ritus);
religiosus (locus). — 2. i subjektiv men. = from:
pius; religiosus; r. betänklighet religio.
Relik: sacrum; pl. sacrae reliquiae l.
sanctorum reliquiae.
Reling: latus navis.
Rem: lorum; corrigia (skorem); skära
breda r-r af en annans rygg de l. ex alieno
largiri.
Remna, v.: fatisci; rimas agere;
discedere (terra imbribus, C.); findi; rumpi.
Remna, f.: rima.
Remsa: taenia (papyri, Pn.); schedula.
Ren, m. 2.: tarandus; reno (Cs.);
(rangifer).
Ren, f. 2.: limes (agri).
Ren, adj.: I. = fri från smuts, fläck, smitta:
1. eg.: purus; mundus (snygg, renlig);
putus (gammaldags); (integer; sine labe); hålla
ren purum servare; göra ren purgare,
perpurgare; tergere (skura, feja); sopa ren
verrere; twätta ren eluere; r-t silfwer
argentum purum, putum, pustulatum. — 2. oeg.:
a. moraliskt ren, oförwitlig, ostrafflig; ädel:
purus (mens, animus); castus; integer;
honestus; sanctus; innocens; hålla sig ren
från ngt purum, integrum se servare ab
alqa re; r. jungfru virgo casta, incorrupta,
(pura, Catl.); r-t hjerta animus sanctus,
castus, honestus; hafwa r-a händer manus
integras, abstinentes habere; r-t samwete
recta conscientia; ren kärlek castus (kysk),
integer (oegennyttig) amor; ren afsigt
honestum, bonum, probum consilium. —
b. i religiös men.: purus (herba); castus,
pius (mots. obscenus). — c. om språk, stil,
smak = felfri, (korrekt), sund: (purus);
emendatus; elegans; incorruptus; sanus;
(sincerus); r-t latin emendatus latinus
sermo; latini sermonis, latine loquendi
(scribendi) elegantia (C. de Or. III. § 38 ff.);
ren stil elegans, recta scribendi ratio,
elegans dicendi, scribendi genus (Caesaris
commentarii nudi sunt, recti ac venusti,
C. Brut.); r-a drag recta lineamenta,
lineamentorum concinnitas, elegantia;
byggnad i ren stil elegans, eleganti artificio
perfectum aedificium. — II. = ogrumlad,
klar: 1. eg.: liquidus; candidus; serenus
(āer, caelum; aqua). — 2. oeg.: ren röst
liquida vox (Hor.); clara vox; r-t språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
