Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sabbat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S
Sabbat (judarnes hwilodag): sabbăta (n.
pl.); hålla, fira s-n servare, observare,
celebrare s-a; ohelga s-n s-a violare,
contemnere; äfwen i allm. = Helgedag: feriae;
festus dies; *dominica (Herrens dag,
Söndag).
Sabbatsbrott: sabbatorum violatio. -år:
annus sabbaticus.
Sabel: acinăces (Medus, Hor.); ensis,
gladius (falcatus - krökt swärd). -balja:
vagina l. capulum (acinacis). -hugg: ictus
acinacis. -klinga: lamina (acinacis);
ferrum.
Sabla ned: trucidare; obtruncare;
caedere.
Sacka: 1. om jord = sjunka i hop:
desīdĕre; collabi. — 2. om skepp = gå
baklänges: recedere; retro cedere; relabi.
Sadel: 1. i eg. uttryck: a. ridsadel: *sella
equestris (den romerske ryttaren brukade ej
sadel, utan blott ett täcke på hästen,
ephippium, stratum). — b. packsadel: clitellae;
lägga s. på - clitellas imponere alicui. —
2. i oeg. uttryck: sitta fast i s-n statum suum
facile tenere l. tueri; kasta ngn ur s-n de
gradu dejicere alqm. -bom: arcus sellae.
-bruten (om häst): sellā laesus, tritus. -fast:
qui equo bene haeret; oeg. = qui se l.
statum suum facile tuetur. -gjord:
cingulum ephippii. -makare: *ephippiarius.
Sadla: sternere, insternere (equum);
ephippium, stratum, sellam imponere
equo; s. af equo demere stratum, sellam;
s. om stratum mutare; i oeg. mening =
animum, mentem, sententiam, rationes,
instituta mutare; de susceptis l.
institutis sententiis l. rationibus recedere;
ordspråk: s. tidigt och rida sent mature l.
calide instituta (exorsa) sero l. lente
perficere (pertexere).
Saf se Safwe.
Saffian: aluta tenuissima (turcica).
Safflor (färgwäxt): carthamus
tinctorius.
Saffir: sapphīrus.
Saffran: crocus; af s. croceus, crocĭnus.
Saffransfärg: croceus color. -gul:
croceus, crocinus. -olja: crocinum.
Saft: 1. i allm.: sucus (uvae, pomi, olivi;
corporis animalis; äfwen i bildliga uttryck:
s. et sanguis civitatis, orationis; mots.:
oratio jejuna, arida); (wanl. Must, se detta).
— 2. särskilda (blott eg.) uttryck: sanies
(olivae); virus (cochleae); cremor (ur
wäxter pressad saft); melligo (blomstersaft).
Safta: sucum (bacarum) premere et
condire.
Safta sig: suco impleri; sudare.
Saftfull, Saftig: suci plenus; sucosus,
suculentus, sucidus; saftigt föredrag oratio
copiosa (uber, suci plena).
Saftlös: aridus, jejunus, exsanguis
(äfwen om föredraget).
Safwa: adipem l. sucum arboris
ablaqueare.
Safwe: sucus l. adeps (vernalis) arboris.
Saga: fabula (så wäl berättelse i allm.
som folksaga, fornsaga; dikt); fabella
(barnsaga; fabel); fama (= sägnen, traditionen);
det bär syn för saga visis dicta (l. rebus
verba) confirmantur; det är, går en s.
fama est, fert -; blifwa en s. fabulam fieri;
s-n har gifwit Herkules ett rum bland
gudarne hominum fama - Herculem in
concilio caelestium collocavit (C. de Off. III.
§ 25; jfr Tusc. I. § 28); s-r och icke historia
fabulae, non incorrupta rerum monumenta
(L. praef. 4; fabula, historia, C. de Inv.
I. § 27); s-r om gudar och hjeltar deorum
et heroum fabulae (heroum veteres et ficti
casus; jfr C. de Or. II. § 193); s-n om
Amor och Psyche fabula Cupidinis et
Psyches; berätta s-r fabellas narrare (Hor. Ep.
II. 1. 200); tycka om att höra s-r berättas
fabellarum auditione delectari l. duci (C.);
fatta s-ns inre mening quid ambagibus
significet fabula, intelligere.
Sagesman: auctor; säker, tillförlitlig s.
certus, bonus, gravis, locuples a.; osäker
s. incertus, vanus a.; nämna sin s.
auctorem edere, commemorare, afferre; icke
nämna sin s. auctorem celare, tollere; spörja
ngt af säker s. (a) certo auctore comperire
alqd.
Sago: medulla cycae.
Sagobrott: fabulae reliquiae. -historia:
fabularis historia. -lik: fabulosus.
-literatur: fabulae. -rik: fabulosus.
Sagoträd: cycas circinalis.
Sak: I. i allm.: res, så wäl konkret =
föremål, ting, som abstrakt = ämne, fråga,
förhållande, angelägenhet o. dyl.; negotium,
abstrakt = angelägenhet, göromål; causa sak
= fråga, mål, förhållande: t. ex.: hafwa
många wackra s-r att sälja multas et pulchras
res venales habere l. proponere; efter s-ns
beskaffenhet pro re nata; en ledsam sak
molesta res, molestum negotium; s-n i
allmänhet universa res, universum genus
(C. de Or. II. § 133); det ligger i s-ns
natur in re ac natura positum est (C. de
Or. I. § 94); det ligger i s-ns natur, att -
naturā fit, ut - (ibdm II. § 60); hafwa
många s-r att göra l. för händer multas res
agere; multis negotiis distringi; det gör
intet till s-n (det är sak samma) nihil
interest, nihil refert (quid refert, vivas
numerato nuper an olim?, Hor.); stor sak
quid refert?; stor sak i den förlusten isto
damno nihil moveor l. noli moveri; quid
interest, istud habeas an amiseris?; det
hör ej till s-n ad rem non pertinet; non
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
