Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Samhällsdrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
communis vinculum; alla s. hade lossnat
revulsa erant vitae communis vincula (C.
pro Caec. c. 25); omnis civium societas
distracta l. dirempta erat; neque leges
neque disciplina ulla civitatis erat. -drift:
conjunctionis appetitus (C. de Off. I. § 11);
communitas (ibdm 152 ff.); naturalis
quaedam hominum inter homines
commendatio (C. de Fin. III. 63); s-n är hos
menniskan af naturen inplantad homines nati
sunt ad congregationem hominum (ibdm
4); natura homini conciliat hominem ad -
vitae societatem (de Off. I. 12). -dygd:
ea virtus, quae ad conjunctionem
hominum et ad societatem tuendam valet (l.
c. 158), quae cernitur in hominum
societate; communitas (de Off. I. 153. 159. 160).
-fördrag: *pactum quoddam civilis
societatis (l. quod volunt civilis societatis
principium fuisse, quo jus civitatis contineri
volunt). -förening: vitae l. civium
societas; civilis consociatio et societas (C. de
N. D. II. c. 31); civilis communitas (C.
de Fin. III. § 66); societas hominum
conjunctioque (C. de Off. I. 17). -lag: jus
civile. -lif: communis vita; vitae
societas. -lära: ea pars philosophiae, quae est
de civitatibus, instituendis et regendis
(jfr C. de Fin. V. § 11 ff.); civilis pars
philosophiae. -ordning: disciplina
civitatis. -pligt: civis officium. -skick: status
civitatis l. reipublicae; forma l. genus
reipublicae (= statsförfattning); ett ordnadt s.
constituta respublica (C. de Off. II. § 40).
-upplösande: ad societatem civium
distrahendam, dirimendam, tollendam
pertinens; det finnes ingen mera s. lära - nulla
major l. capitalior pestis civitatis
inveniri potest, quam eorum sententia, qui
dicunt l. negant -.
Samka: colligere; jfr Samla.
Samklang: concentus (vocum; jfr C. de
Off. I. § 145: multo - major et melior
actionum, quam sonorum concentus est).
Samkonung: regni socius.
Samla: 1. med sakligt objekt: colligere;
cogere; congerere (sammanföra);
conquirere (sammansöka, -leta); s. penningebidrag
stipem, pecuniam colligere, cogere; s.
penningar, förmögenhet divitias parare;
magnas pecunias sibi facere ex alqa re (N.
Cim. c. 1); divitias sibi congerere (Tibull.);
rem familiarem (patrimonium) augere,
amplificare (C. de Off. I. § 25; 92);
pecuniam colligere (imperat aut servit
collecta pecunia cuique, Hor.); s. sig skuld
aes alienum contrahere; s. bewis, exempel
argumenta, exempla conquirere; s. sig
meriter jus dignitatis augendae meritis
comparare; s. sina tankar se colligere; s. bidrag
till en historia colligere, quibus historiam
instruat. — 2. med lefwande objekt: cogere
(= sammandrifwa, t. ex. pecus; dock äfwen
cogere patres, senatum); comparare
(milites, exercitum, factionem - soldater, en
här, ett parti); contrahere (viros, Vg.;
copias, exercitum); congregare (homines ad
vitae societatem); convocare (=
sammankalla, populum in contionem; contionem;
senatum; in senatum).
Samla sig och Samlas, v. dep.: 1. om
sakligt subjekt: colligi; watten s-r sig på ett
ställe confluit in locum. — 2. om lefwande
subjekt: convenire in locum; senaten s-de
sig senatus cogebatur; s-s till sina fäder
mori (abire in communem locum, Pt.).
Samlag: concubitus; hafwa s.
concumbere.
Samlare: qui (studiose, curiose,
undique) conquirit (t. ex. rerum naturalium
exempla, antiquitatis monumenta, libros
- s. af naturalier, antiqviteter, böcker); in
colligendis l. conquirendis (rerum
naturalium exemplis o. d.) curiosus (jfr
permulta alia collegit Chrysippus, ut est in
omni historia curiosus, C. Tusc. I. § 108).
-flit: conquirendi l. colligendi industria.
Samlas, v. dep. se Samla sig.
Samling: 1. i abstr. men. (handlingsord):
a. af saker: collectio; conquisitio. — b.
personers: congregatio; conventus,
conventio. — 2. i kollektiv men.: a. af saker:
(collecta, conquisita) rerum multitudo,
congeries, copia; acervus (hög); res
collectae, conquisitae; en oordnad s. af exempel
exemplorum congeries, turba, confusa
multitudo; sälja ngns s. af böcker libros,
quos coemptos habuit aliquis, divendere.
— b. af personer: coetus; concilium;
turba; multitudo. -lingsplats: locus, quo
convenitur, locus ad conveniendum dictus
(bestämd).
Samljud: concentus.
Sammaledes, -lunda: itĭdem; eodem
modo.
Samman: öfwersättes med cum i werklig
sammansättning.
Sammanafla: (liberos) ex alqa
procreare, ex alqo parere; s-de barn communes
liberi. -binda: colligare; copulare;
constringere; connectere; med händerna s-na
på ryggen manibus post terga revinctis.
-blanda: miscere; confundere (jfr
Förblanda). -bringa: conferre; colligere; s-bragta
barn singulorum conjugum (ex prioribus
nuptiis) liberi. -drabba: confligere;
congredi. -drabbning: congressus, -gressio.
-drag: breviarium (Su.), summa l. ipsa
capita (sententiae locique, C. de Or. III. §
16) alicujus rei; ett s. af romerska historien
Romanorum res gestae summatim
breviterque descriptae (C. Or. § 50); göra ett
s. af ngt capita rerum summatim
breviterque complecti. -draga: contrahere, t.
ex. frontem, vela; mots. explicare; s. en
här, en flotta exercitum, naves contrahere,
comparare. -drifwa: cogere (pecus);
compellere (hostes in urbem). -falla: 1. eg.:
corruere, concidere. — 2. oeg.: a. i tid:
in idem tempus incidere. — b. i begrepp,
sak: idem (eadem) esse, esse apparere.
-fatta: comprehendere; complecti; i 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
