Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
latus alicujus tegere; aldrig gå från ngns
s. a latere alicujus nunquam discedere;
sätta handen i s-n manu latus
comprehendere; komma från s-n ex latere, a latere,
ex transverso l. transversum, ex obliquo
venire; hafwa s-n obetäckt latus apertum,
nudum habere, dare, praebere; angripa
ngn i s-n (falla ngn i flanken) a latere
aggredi alqm, in latus alicujus invadere,
incurrere; se åt s-n aspicere in
transversam partem, in obliquum; sitta wid s-n
af wägen juxta viam sedere; gå åt s-n
secedere; jfr. Afsides. — 2. i oeg. uttryck:
stå wid ngns s. adesse alicui; tala wid s-n
om saken alias res agere; sätta å sido
omittere, praetermittere; negligere; abjicere,
relinquere (obedientiam, C. de Off. I.
102); skämt å sido amoto l. remoto joco.
— II. i allm. utan ofwan nämnde motsats
= gränslinie l. yta, parti af ngt, håll om
ngt: 1. i eg. uttryck: latus (latera trianguli,
tesserae; dextrum Scylla latus - freti -
laevam implacata Charybdis obtinet, Vg.);
pars (i allm. = del, parti; håll); båda s-na
af floden utraque pars fluminis; föra ngn
öfwer till andra s-n om floden in alteram
fluminis partem l. ripam transjicere alqm;
den tyska, franska s-n (af floden) Gallorum,
Germanorum ripa; stå, ligga på andra s-n
ab altera parte stare, collocatum esse;
omgifwa på l. från alla l. båda s-r undique
l. utrinque cingere; befinna sig i en annan
s. af huset in alia parte aedium esse; åt
alla s-r in omnes partes; quoquo versus;
åt båda s-r utrinque; på andra s-n om ngt
ultra, trans alqd; på denna s-n om ngt cis,
citra alqd; främre, bakre s-n pars (frons)
aversa, adversa; särskilda uttryck:
medaljens båda s-r pars aversa et adversa
clupei l. utraque frons clupei; s. i en bok l.
af ett papper pagĭna; de twå s-na af ett
tyg panni utraque pars, frons. — 2. i
oeg. mening: a. i allm.: (pars); å andra s-n
rursus; å ena s-n - å andra s-n quidem -
sed (wisserligen - men); et - et rursus;
vel - vel; neque - neque; neque - et (å
ena sidan icke - å andra sidan); t. ex. nec
modus est ullus investigandi veri, nisi
inveneris, et quaerendi defatigatio
turpis est, cum id, quod quaeritur, est
pulcherrimum (C. de Fin. I. 3; jfr. 7); id
neque feci adhuc nec mihi tamen, ne
faciam, interdictum puto (ibdm). — b. på,
å, från ngns sida: jag å min s. ego;
equidem; på sin mors s. wara beslägtad med
ngn a matre l. materno genere contingere
alqm, cum alqo conjunctum esse; röna
wälwilja från ngns s. beneficium accipere
ab alqo; beneficio affici ab alqo; frukta
intet från ngns s. ab alqo nihil timere. —
c. i fråga om partiåsigt l. - ställning: pars;
partes; causa; stå på ngns s. ab alqo, ab
alicujus parte, pro l. cum alqo stare; stå
på aristokratiens s. optimarum partium
esse; pro causa optimatium stare; öfwergå
på ngns s. in alicujus partes l. causam
transire; pro alqo stare incipere; draga
ngn öfwer på sin s. ad suam causam, ad
suas partes, (ad utilitates suas)
adjungere alqm; sibi conciliare alqm; gynna
båda s-na utrique parti favere. — d. i
fråga om egenskap, hänseende, synpunkt: twå s-r
af samma sak ejusdem rei duae partes (l.
species); saken har äfwen sin andra, sin
ledsamma s. est etiam aliud, quod in hac re
considerandum videatur; habet res locum
lubricum, molestum; se, taga en sak från
den bästa, ljusaste s-n in meliorem partem
alqd accipere, interpretari; framhålla de
bästa s-na hos hwarje sak ea, quae in
quaque re optima sunt, commemorare; ngns
wackra s. virtus, laus (pl. virtutes, bona)
alicujus; denna wetenskap är hans starka s.
hac arte maxime confidit (C. Tusc. V.
8), plurimum valet, maxime excellit; ngns
swaga s-r alicujus vitia, mala (est iniqua
in omni re accusanda praetermissis
bonis malorum enumeratio vitiorumque
selectio, C. de Legg. III. 23); ea, quae in
alqo vitiosa sunt (C. de Or. II. § 90);
girighet är hans swaga s. in avaritiam
maxime propensus est (pecuniā vincitur);
egenkärlek är ej hans swaga s. non est
nimis sui amans; mannens älskwärda s-r
hominis suavitas.
Siden: sericum. -klädning: vestis
holoserica, bombycĭna.
Sidoblick: ex obliquo l. ex transverso
aspectus; kasta en s. på ngn ex obliquo
aspicere, quasi praetereuntem aspicere
(C. de Or. I. § 162). -byggnad: ala
(domūs). -dörr: janua a latere l. lateralis.
-hugg: ictus obliquus, obliqua plaga;
gifwa ngn ett s. (i oeg. mening) oblique
perstringere, carpere alqm. -inflytande:
potentia apud alqm. -kamrat: proximus
condiscipulus. -linie: slägtskap på s-n
quasi lateralis quaedam cognatio; wara på
s-n beslägtad med ngn quasi transversa
linea (cognationis) contingere alqm.
Sidwörda: despicere; non ea, qua par
erat, reverentia colere alqm; minuere
reverentiam in alqm. -wördnad:
despectus.
Siffra: nota numeri; numerus; på s-n
uppgifwa ngt exacto numero affirmare (L.),
definire alqd.
Sig: sui, sibi, se (sese); injaga
beundran för sig admirationem sui injicere
alicui; i och för sig per se ipse; hwar för
sig pro se quisque; (separatim); -
angående det latinska relativet i förhållande till
det swenska anmärkes 1. att syntaktiskt det
latinska reflexivet har en widsträcktare
anwändning, då det ej blott syftar tillbaka på
subjektet i den sats, hwilken det tillhör, utan
på subjektet i hufwudsatsen, så wida bisatsen
(ɔ: den bisats, hwari det swenska pron.
personale står) uttrycker detta subjekts tanke
(concubia nocte visum esse in somnis ei, qui
erat in hospitio, illum alterum orare, ut
subveniret, quod sibi a caupone interitus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
