Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skendöd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
habet l. prae se fert; specie et corporis
habitu mortuus; qui videtur neque est
mortuus. -död, m.: sopor morti similis.
-fager: speciosus; (specie bonus, verus,
blandus o. d.); s-t tal speciosa, honesta
oratio. -grund: ficta causa l. ratio. -helig:
pietatis simulator; qui pium se esse
simulat, fingit, mentitur. -helighet:
simulata pietas.
Skepelse (föråldr.): forma; figura.
Skepnad: imago (i konkret men.); forma,
figura; en sorglig s. tristis figura.
Skepp: navis; (navigium, fartyg i allm.);
däckadt s. constrata (duobus, tribus o. s. w.
tabulatis - twådäckadt o. s. w.) navis (mots.
aperta); tackladt s. armata n. (mots.
exarmata); transports. n. oneraria,
frumentaria, vectoria; (corbita); örlogss. n. longa,
bellica, (rostrata); spejares. n.
speculatoria; kapares. piratica, praedatoria n.;
kofferdis. mercatoria n.; bygga s. navem
aedificare; gå om bord på ett s. n-m
conscendere, ascendere; s-t lägger ut n.
educitur, e portu exit, (solvit); styra s. n-m
regere, gubernare; s-t förliser frangitur n.;
s-t stöter på grund offendit, in vado
afflictatur, haeret; s-t lägger till appellitur ad
litus, litori (T.); stiga ur s-t (e navi)
egredi; s-t drages på land subducitur; s-t
ligger för ankar in ancoris consistit.
Skeppa: nave vehere, portare.
Skeppare (jfr Skeppskapten):
navicularius; navis dominus; navis magister,
rector l. gubernator (hwilket äfwen kan betyda
styrman); (nauta); nauclērus (Pt.).
-arfwode: naulum; merces navicularii.
-historia, -lögn: fabella navicularii.
Skeppsbesättning: nautae; socii navales.
-bord: margo navis. -botten: carina,
sentina. -bro: pons, ad quem appelluntur
naves l. appulsus est navibus. -brott:
naufragium; lida s. n. facere. -bruten:
naufrăgus. -brygga se Skeppsbro. -bröd:
panis nauticus. -byggeri: navium
aedificatio; architectura navalis. -byggmästare:
architectus l. faber navalis; navium
aedificator. -docka: navale, navalia (n. pl.).
-däck: constratum navis. -folk: nautae.
-gosse: puer nauticus. -kapten: navarchus;
trierarchus (kapten på en triremis); navis
praefectus. -klarerare: interpres
(proxenēta) nauticus. -kock: coquus nauticus.
-laddning: onus navis. -lag: tribus
nautica l. litoralium. -last: onus navis. -läst:
amphora. -mäklare se Skeppsklarerare.
-prest: sacerdos nauticus. -pump: antlia
navalis. -redare: cujus sumptu navis
instruitur; qui navis instrumentum
praebet. -sand: saburra. -timmer: materia
navalis, navium, ad naves aedificandas
apta. -timmerman: faber navalis,
nauticus. -umgälder: portorium, -a. -warf:
navalia (n. pl.).
Skeppund: (= quadringentae librae,
skålpund); libra nautica.
Skick: 1. persons hållning, sed: habitus;
mos; militäriskt s. militaris corporis
habitus; sätta s. på ngn habitum corporis l.
mores alicujus conformare; enligt
militäriskt s. (bruk) more militari, ut mos
militiae est. — 2. = ordning, ställning: (ordo);
status; sätta i s. in ordinem redigere;
ordinare; constituere; sätta i s. igen (in
melius) restituere; reficere (domum, navem);
reparare; reconcinnare (vestem); wara i
godt s. bene constitutum esse; bono statu
esse l. stare; wara i dåligt, förfallet s.
pessimo statu esse; afflictum, neglectum esse,
jacere; statens finanser äro i dåligt s.
afflictae l. exhaustae sunt fortunae civitatis;
åkerbruket är i dåligt s. jacet agricultura.
— 3. pregnant = det tillbörliga, rätta: det
är s. och skäl att - aequum ac justum est.
Skicka: 1. = sända: a. absolut: mittere,
legare = s. med (offentligt) uppdrag; s. bud,
bref mittere nuntium, epistolam; s.
helsning salutem mittere, nuntiare; s. bud l.
helsning, att ngt skett l. skall ske mittere;
nuntiare alqd factum esse, ut fiat alqd.
— b. s. af: mittere. — c. s. bort:
ablegare; amandare alqm alqo; relegare
(förwisa). — d. s. efter ngn: (per nuntios)
arcessere, accire alqm; advocare, ad se
vocare alqm. — e. s. förut, i förwäg:
praemittere. — f. s. in: mittere. — g. s.
omkring: dimittere; circum (vicinos omkring
till -) mittere. — h. s. på ngn ngt l. ngn:
immittere alicui alqd, alqm (latrones,
accusatorem alicui). — i. s. tillbaka:
remittere. — j. s. ut: emittere; dimittere (åt
olika håll). — k. s. öfwer: transmittere. —
2. = förordna, foga, bestämma: ferre (fors,
res fert); statuere; jubere (Deus); om ödet
så skulle s. si fors l. res ita tulerit -; Gud
har s-t det så ita Deo placuit; Gud har (för
folken) s-t, huru widt de bo skulle Deus
constituit, quos cuique genti terrarum fines
esse vellet; wi få wara nöjde med wår lott,
så som försynen s-t den quam cuique Deus
sortem dederit, ea contentum esse oportet.
Skicka sig: 1. = uppföra sig: se gerere
(bene, male); weta att s. sig moribus non
incultis esse; quomodo se gerat, nosse;
posse hominibus uti. — 2. s. sig efter =
rätta sig efter: servire, inservire (tempori,
temporibus); se accommodare (ad mores,
ad voluntatem alicujus). — 3. s. sig i
förhållanden: uti (rebus vel adversis vel
secundis bene uti); ferre fortunam
molliter (i sitt öde med tålamod). — 4. s. sig till
= laga sig till ngt: parare (p. se ad
proficiscendum l. p. iter).
Skickad: aptus, accommodatus, (natus,
factus) ad rem; han war ej s. för sådana
wärf ad eas res (gerendas) non aptus
erat, eum natura sua non ferebat, nulla
habebat a natura adjumenta.
Skickelse: fatum; ea, quae fert
fortuna l. Dei voluntas; ödets s-r äro
underbara mirae sunt fortunae vicissitudines;
försynens s-r får ingen klandra nefas est
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
