- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
509-510

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skicklig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(fata deûm) ea, quae Deus statuerit,
reprehendere.

Skicklig: 1. = passande, höfwisk: decōrus;
honestus. — 2. = förfaren, kunnig i ngt:
callidus; peritus (alicujus rei l. in re);
prudens (in re; rei); sciens (alicujus rei);
bonus; (doctus); en s. fältherre rei
militaris peritus; bonus imperator; s. jurist
juris civilis peritissimus; juris
consultissimus; in jure civili prudentissimus (C.);
s. i grekiskan graecarum literarum peritus;
graecis literis perfectus (C.); qui graece
bene scit; s. simmare l. i att simma
natandi peritissimus; s. styrman gubernator
optimus, scientissimus (C.), callidissimus;
- absol.: en s. karl homo doctus, prudens,
multarum rerum scientia instructus; s.
konstnär sollers, perfectus artifex. — 3. s.
till ngt: aptus, accommodatus ad alqd;
qui (a natura) habet adjumenta alicujus
rei. -lighet: peritia; prudentia;
calliditas (förslagenhet); praktisk s. usus (mots. ars
wetenskaplig insigt, C. Brut. 152). -ligt:
callide; sollerter; perite; prudenter
(insigtsfullt).

I. Skida: lamina, solea lignea (quibus
per nives curritur).

II. Skida: 1. på wäxter: vagina (C.);
folliculus; silĭqua (fabae, Pn.). — 2. för
wapen: vagina; sticka swärdet i s-n gladium
in vaginam recondere; swärdet är gömdt
i s-n gladius in v-a reconditus est; draga
swärdet ur s-n gladium e v-a educere, v-ā
nudare.

Skidfrukt: legūmen; silĭqua (vivere s-is,
Hor.).

Skidgård: vallum.

Skiffer: lapis sectĭlis, fissĭlis. -brott:
fodina lapidis sectilis. -tafla: tabula
scriptoria, e lapide sectilis. -tak: tectum e
laminis lapidis sectilis.

Skifra sig: in laminas findi.

Skifta, v. intr.: 1. i allm. = wara
omwexlande, föränderlig: variare (fortuna,
tempestas); mutari. — 2. = omwexla med ngt:
alternare vices (Ov.); variare; ljus och
mörker s. lux et tenebrae vices alternant, in
vicem se excipiunt; (lucem tenebrae
excipiunt tenebrasque lux vicissim); sorg och
glädje s. i lifwet in hac vita doloris et
gaudii quaedam vicissitudo est. — 3. s. i blått,
grönt o. s. w.: caeruleo, viridi colore
variare, varium esse.

Skifta, v. tr.: 1. = fördela på flera
händer: partiri, (partes facere), dispartiri,
dividere inter se, inter aliquos; s. byte,
rof praedam dispartiri; s. bo familiam
hercisci; herctum ciere; s. arf hereditatem
partiri. — 2. = byta: accipere
vicissimque reddere; s. hugg med ngn manum l.
manu conserere cum alqo, pugnam
conserere cum alqo; alternantes proelia
miscere (Vg.); jfr Handgemäng. — 3. =
ombyta, förändra: mutare (t. ex. colorem, s.
färg).

Skiftande: varius; mutabilis; s. lycka
varia fortuna; s. öden varii casus.

Skifte: 1. = fördelning: partitio;
divisio; gå till s-es in partes dividi,
distribui; lägga i s. in partes vocare, diducere.
— 2. = del, lott: pars; sors; ngns s. (=
jordlott) alicujus agellus (pars communis
agri); ett s. af ngns lif pars, spatium
vitae l. aetatis alicujus. — 3. = wexling,
ombyte: vicem, vicis, vice, pl. vices;
vicissitudo; varietas; permutatio; månens s-n
vicissitudines lunae (luminis lunae, lunae
crescentis et decrescentis); lunae ordine
sequentes (Vg.; celeres lunae, Hor.);
dygnets s-n vicissitudines dierum ac noctium;
årets s-n varia tempora anni;
commutationes temporum quadripertitae (C. Tusc.
I. § 68); flodens s-n maris accessus et
recessus (aestus marini); tidernes, ödenas s-n
temporum, fortunae, rerum varietas;
varii casus; rerum humanarum vices; wara
utsatt för ödets s-n sub varios incertosque
casus subjectum esse (C. Tusc. V. § 2);
wara upphöjd öfwer lyckans s-n majorem
fortunā esse; nullam in se potestatem
fortunae permittere (ɔ: nullam in eum
fortuna potestatem habet, C.; major est,
quam cui possit fortuna nocere); hårda
s-n graves casus; stridens s-n varii proelii
casus; vices proelii; till skiftes in vicem;
vicissim; alternis; bruka en åker till s-s, i
s-e med ngn agrum in vicem colere.

Skiftesbruk: cultura alterna, alternans.
-rik: varius; plenus vicissitudinum,
casuum. -wis: vicissim; in vicem; per vices.

Skiftning: varietas; vicissitudo.

Skifwa: lamina (af trä l. metall - utan
afseende på form); orbis = rund s. (o.
lunae, solis, mensae, clipei); tabula (bräde);
segmentum, frustum = bit, stycke i allm.
(t. ex. casei, panis); kastskifwa discus;
krukmakares. rota figuli; tunn metalls. (bladguld
o. d.) bractea.

Skifwa sig: in laminas findi.

Skifwig: sectĭlis (marmor, lapis).

Skild (= åtskillig, olik): diversus;
dissimilis; dispar; s-a tungors ljud diversarum
linguarum soni, (linguarum diversitas);
wara långt s. (mycket olik) longe diversum
esse l. distare, abhorrere ab alqo, a re;
jfr Skilja.

Skilderi (gammaldags ord): pictura.

Skildra: (1. eg. = pingere). — 2. =
lifligt och omständligt beskrifwa (jfr Beskrifwa):
verbis depingere, expingere rem (C.);
narrare (mores adolescentis, vultum et
formam puellae et cet., C. om Ter. Andr.
I. 1); describere (mores, facta alicujus),
perscribere (skriftligen s.); exprimere
oratione (mores alicujus justos, integros -
ngn ss. rättwis, oförwitlig); åskådligt s.
tanquam ante oculos proponere, oculis
subjicere. -ing: narratio (varia, jucunda -
omwexlande, intressant); descriptio.

Skildtwakt (Schildwache, Sköldwakt):
excubitor; statio.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free