- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
515-516

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sko ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skon klämmer cui dolet, sentit; suarum
quisque rerum satagit; skon kippar
calceus hiat, male haeret pede; den störste
skälm som går i ett par skor omnium
bipedum nequissimus (C.); taga s-r på sig
calceari; se calceare; calceos induere. —
2. hästsko: solea ferrea.

Sko, v.: 1. mskor (sällsynt): calceos
inducere alicui; calceare alqm; fötterne
skodde pedes calceati. — 2. om hästar:
soleas ferreas equis inducere; equos soleis
ferreis armare.

Sko sig: på ngt: lucrum, pecunias
facere ex re; ditari, locupletari alqa re;
quaestui habere alqd.

Skoband: corrigia; calcei vinculum.

Skock: 1. i allm. = oordnad mängd, hop:
acervus (af saker); turba (hominum); grex
(avium, ferarum); globus (armatorum,
conjuratorum); multitudo; (magnus)
(rerum, hominum). — 2. särskildt = ett
antal af sextio: sexaginta; ter viceni.

Skocka sig, Skockas: conglobari (milites
in unum c-antur); se conglobare;
congregari; coire; molnen s. sig nubes
densantur; in nubes cogitur āer (Vg.); folk s-de
sig homines confluere, coire coeperunt,
glomerabantur; folket s-de sig omkring dem
homines undique iis circumfundebantur;
jfr. Hopa sig.

Skocktals, -wis: gregatim; catervatim;
acervatim.

Skodd: 1. eg.: calceatus; soleatus (om
hästar). — 2. oeg.: instructus scientiā,
arte; haud ignarus.

Skodon: calceamentum.

Skof: spatium; intervallum.

Skoflickare: sutor (veteramentarius).

Skoftals: per intervalla; per
respiramenta (T.), per momenta.

Skofwel: pala; ventilabrum (kastskofwel).

Skofwor: ramenta.

Skog: silva; silvula (liten s.); saltus
(bergig skogsmark, betesskog); nemus (lund,
park); gammal s. (urskog) vetus et
incaedua silva (Ov.); sjumila s. (multorum
dierum) continentes silvae; djup s. alta,
densa s.; djupt inne i s-n in media silva;
rödja s., göra uthuggning i s-n silvam pacare,
collucare; - ordstäf: drag åt s-n abi (in
malam crucem)!; apage te!; det bär åt
s-n male res geritur; sisti non potest;
en fågel i handen är bättre än tio i s-n
parva habere melius est, quam optare
magna; - som man ropar i s-n, får man swar
ut sementem feceris, ita metes (jfr detta
ordspråks anwändning, C. de Or. II. 261);
icke se s-n för träd frondem in silvis non
cernere (Ov. Trist. V. 4. 9); (rivulos
consectari, fontem non videre).

Skoga: silvam caedere; lignari.

Skogbewäxt, Skogig: silvis vestitus;
silvester (loca silvestria, C. de Am § 68);
silvosus.

Skoglös: nudus (silvarum). -rik:
silvosus; saltuosus; silvis refertus, convestitus.

Skogsbacke: collis l. clivus silvester,
silvis vestitus. -betjening: custodes
silvarum. -blomma: flos silvaticus. -bo:
homo silvester; silvicŏla. -bryn: ora silvae.
-bygd: regio silvestris; loca silvestria,
saltuosa. -bär: baca silvatica l. silvestris.
-dufwa: palumbes. -dunge: nemus. -fru:
silvae dea; dryas; hamadryas. -gud:
Silvanus. -hemman: fundus saltuensis;
praedium silvestre. -mark: saltus.
-menniska: (simia) Satyrus. -pass: saltūs
angustiae l. fauces. -rå: faunus. -råtta: mus
silvaticus. -snår: saltus; locus
impeditus silvae. -tjuf: fur lignarius. -trakt:
regio silvestris, saltuosa.

Skogwaktare: saltuarius; custos
silvarum l. saltuum.

Skoj: 1. = stoj, owäsen: tumultus;
strepitus; clamor; hwad är detta för s. st!
tacete, quid hoc clamoris? (C.). — 2. =
krångel, konster (drift): calumnia;
artificium; cavillatio; tergiversatio; drifwa s.
med ngn ludificari, illudere alqm.

Skoja: 1. = stoja, wäsnas: strepere;
clamare; tumultuari. — 2. = krångla; drifwa
med ngn: calumniari; ludere, illudere,
ludificari alqm. -are: clamator, rabula
(skrikhals, skräflare); calumniator
(krångelmakare); nebulo (windböjtel); homo levis,
nequam, improbus.

Skola, f.: 1. = underwisningsanstalt: a.
i eg. uttryck: ludus, wanl. skola i lägre
mening: ludus literarius, literatoris =
barnskola, s. för de allra första elementen af
literär bildning (läsa, skrifwa, räkna); ludus
gladiatorius = gladiatorsskola (jfr Hor. Ep.
I. 1. 3); l. fidicinus (harpspelareskola);
sällan brukas ordet om högre
underwisningsanstalter (för fri bildning, liberalis
doctrina), ss. om retorsskolan C. de Or. II. § 100,
Isocratis quasi l. III. 35; - schola =
humanistisk bildningsanstalt (bonarum,
ingenuarum, liberalium artium), för
ynglingar och män; enkannerligen en grammatikers,
retors, filosofs s. (C. de Or. II. § 28);
ordet motswarar således både lärd skola och
högskola, akademi; hwarken academia l.
gymnasium l. lyceum äro ss. nomina
appellativa klassiska uttryck); (disciplina =
underwisning, skolunderwisning; se exemplen
nedanför); lärd s. schola bonarum artium;
privat, offentlig s. schola privata, publica;
öppna en s. ludum (scholam) aperire (C.);
doctrinam (rerum honestarum, bonarum
artium) profiteri (jfr C. de Off. I. 151);
hålla s. pueros docere; sätta i s. hos ngn
alicui in disciplinam tradere puerum; gå
i s. in ludum ire, itare; in schola alqa,
ab alqo erudiri, institui; alqo magistro,
praeceptore uti; alicui praeceptori
operam dare; många besöka hans s. multi ad
eum in disciplinam conveniunt; besöka
offentlig s. a publicis doctoribus institui
(frequentiae scholarum et publicis
praeceptoribus tradere pueros - sätta i
offentlig s., i motsats till: intra privatos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free